Utbildning och kompetensflöden
I detta kapitel ger en översikt över utbildningssystemet i Uppsala län, från gymnasiet till högre utbildning. Här ingår gymnasieskolan, komvux och folkhögskolan samt eftergymnasiala utbildningar som yrkeshögskola och högskola.
Syftet är att ge en övergripande bild av utbildningssystemet i Uppsala län och dess kommuner – från elevsammansättning och programval till övergångar mot arbetslivet.
Gymnasiet
I detta avsnitt redovisas statistik om gymnasieskolorna i länet. Fokus ligger på andelen elever som läser högskoleförberedande respektive yrkesprogram samt på könsfördelning och andra centrala elevkarakteristika. Vidare belyses söktryck och beläggning inom olika program samt övergången till vidare studier och arbetsmarknaden.
Ladda ner
Figur 1 visar andelen elever i yrkesprogram respektive högskoleförberedande program per skolkommun (skolort) i Uppsala län läsåret 2024/25. Uppgifterna är skolbaserade och avser var skolan är belägen, inte elevernas hemkommun. Heby och Älvkarleby saknar egna gymnasieskolor.
I de flesta kommuner går en större andel elever på högskoleförberedande program, medan Knivsta avviker genom att enbart erbjuda yrkesprogram. Andelen elever på yrkesprogram är relativt hög i Tierp och Östhammar jämfört med övriga kommuner.
Eftersom redovisningen är skolbaserad speglar statistiken i första hand programutbudet i respektive kommun. På länsnivå fångas i stort sett samtliga elever, med undantag för dem som pendlar över länsgränsen. I de mindre kommunerna återspeglar statistiken främst det lokala utbudet, eftersom många elever pendlar till andra kommuner för att läsa sitt valda program.
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Gymnasieelever: könsfördelning
Figur 2 visar könsfördelningen bland gymnasieelever i Uppsala län läsåret 2024/25. I samtliga kommuner är andelen kvinnor högre på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. Skillnaderna mellan programtyperna är särskilt tydliga i Håbo och Knivsta, medan skillnaderna är mindre i Enköping, Tierp och Östhammar.
Gymnasieelever med utländsk bakgrund
Figur 3 visar andelen gymnasieelever med utländsk bakgrund i Uppsala län läsåret 2024/25. I flera kommuner är andelen högre på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. I Uppsala, Enköping och Tierp ligger andelen runt 30 procent på de högskoleförberedande programmen och omkring 20 procent på yrkesprogrammen. I Håbo är andelarna ungefär lika mellan programtyperna. De lägsta andelarna återfinns i Östhammar, med cirka 11 procent på de högskoleförberedande programmen och 9 procent på yrkesprogrammen. I Knivsta erbjuds endast yrkesprogram, där andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till 50 procent.
Gymnasieelever med högutbildade föräldrar
Figur 4 visar andelen gymnasieelever i Uppsala län läsåret 2024/25 med högutbildade föräldrar. I samtliga kommuner är andelen högre på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. Skillnaderna mellan programtyperna är särskilt stora i Uppsala, Enköping, Håbo och Östhammar, där skillnaden uppgår till omkring 20–30 procentenheter, medan skillnaderna är något mindre i Tierp.
Avgång till eftergymnasial utbildning
Ladda ner
Figur 5 visar andelen gymnasieexaminerade i Uppsala län som har påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, uppdelat efter programtyp.
Andelen som går vidare till eftergymnasial utbildning är genomgående hög bland elever från högskoleförberedande program och ligger stabilt runt 75–80 procent under perioden. För samtliga gymnasieprogram är övergång mot slutet av perioden. För samtliga gymnasieprogram sammantaget ligger andelen kring 60 procent, med en svag ökning fram till 2019.
Bland elever från yrkesprogram är övergången till eftergymnasial utbildning betydligt lägre, men visar en viss uppgång mot slutet av perioden. Utvecklingen speglar tydliga skillnader i utbildningsvägar efter gymnasiet, där högskoleförberedande program i större utsträckning leder vidare till fortsatta studier, medan yrkesprogram i högre grad är inriktade mot direkt etablering på arbetsmarknaden.
Ladda ner
NoteraVad är beläggning och söktryck – och vilka begränsningar har måtten?
Beläggning: Andelen platser som förväntas bli fyllda utifrån antalet antagna. För att mäta faktisk beläggning krävs antalet inskrivna/registrerade – de som faktiskt påbörjar utbildningen.
\[ {Beläggningsgrad \ (\%)} = \frac{{Antagna}}{{Platser}} \times 100 \]
Söktryck: Hur stor efterfrågan det finns jämfört med antalet platser.
\[ {Söktryck \ (\%)} = \frac{({Antagna} + {Reserver})}{{Platser}} \times 100 \]
Begränsningar: Beläggning och söktryck ger en snabb bild av relationen mellan utbud och efterfrågan i gymnasieutbildningarna, men båda måtten har viktiga begränsningar att ha i åtanke. Beläggning som den beräknas här visar den förväntade beläggningen vid antagning – inte den faktiska. Vi vet alltså inte hur många antagna som faktiskt registrerar sig och påbörjar utbildningen (avhopp, sena omval, flytt m.m.).
Söktryck fångar efterfrågan bortom dem som antas. Men alla sökande hamnar inte på reservlistan; antagningssystemet prioriterar och begränsar hur många som får reservplats. Därför gäller söktryck ≠ sökande/platser. Ett högt söktryck kan drivas av popularitet, men också av begränsat platsutbud. Utan kontext (t.ex. kapacitet, behörighet, urvalskriterier) kan tolkningen därför bli missvisande.
Söktrycket 2024 (antagna + reserver / platser) (Figur 6) ligger över 100 procent i flera studievägar - tydligast i Hotell- och tursimprogrammet (högst), följt av Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och El- och energiprogrammet. Dessa är alltså översökta. Runt balanslinjen (100 procent) ligger bl.a. VVS- och fastighetsprogrammet och delar av hantverk. Under 100 procent - där det kan finnas lediga kapacitet - återfinns bl.a. Estetiska programmet, Vård- och omsorgprogrammet, Bygg- och anläggnignsprogrammet och Industritekniska programmet. Sammantaget talar det för behov av fler platser/ökad kapacitet i högtrycksprogrammen och stärkt rekrytering eller justerad dimensionering i lågtrycksprogrammen.
Tre år efter gymnasiet
Följande avsnitt analyserar gymnasieelever tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Datan omfattar elever som avslutade gymnasiet under åren 2016–2018 och följdes upp under perioden 2019–2021.
Ladda ner
NoteraKlassificering
I Stativdatabasen kan en person vara registrerad som förvärvsarbetande och som student. På grund av detta har figuren ovan byggts på en enkel, ömsesidigt uteslutande klassificeringen där varje individ tilldelas ett enda statusvärde: förvärvsarbetande, studerande, arbetslös eller övrig. klassificeringen följer hierarkin: förvärvsarbetande -> studerande -> arbetslös -> övrig.
Det betyder att en person som är registrerad som förvärvsarbetande klassificeras som sådan; om personen inte är förvärvsarbetande men är registrerad som student klassificeras den som studerande, och så vidare. Därför kan en person som både studerar och arbetar räknas som förvärvsarbetande i grafen och därmed inte som studerande.
Tre år efter gymnasieexamen är en klar majoritet (65.4 procent) förvärvsarbetande, vilket tyder på god övergång till arbetslivet för denna kohort. Nästan en tredjedel (28.3 procent) är fortfarande inskrivna i utbildning - det kan inkludera både högre studier och annan vidareutbildning — vilket visar att utbildningsvägen fortfarande är ett viktigt spår för många. Observera att den faktiska studerande är högre, eftersom att personer som både studerar och förvärvsarbetar i vår klassificering räknas som förvärvsarbetande. En kort subanalsy av studenterna visas nedan. Andelen som klassificeras som arbetslös är låg (1,4 procent), medan 4,8 procent hamnar i kategorin ”Övrig” (t.ex. sjukskrivning, föräldraledighet eller andra icke-arbetsmarknadsstatusar).
Bland universitetsstudenterna var 43 procent förvärvsarbetande, 41 procent rapporterade någon inkomst under året och 15.7 procent var icke-förvärvsarbetande.
Bland övriga studenter (icke-universitetsstudenter) var 56.7 procent förvärvsarbetande, 28 procent rapporterade någon inkomst under året och 15.4 procent var icke-förvärvsarbetande.
Ladda ner
Figur 8 visar studiedeltagandet tre år efter avslutade gymnasiestudier för elever från högskoleförberedande program – yrkesprogramelever ingår alltså inte här.
Majoriteten av eleverna studerade vid universitet eller högskola tre år efter gymnasiet (55,7 procent). 33,8 procent deltog inte i någon utbildning, 8,6 procent studerade en annan typ av utbildning, och 1,9 procent gick en yrkesinriktad utbildning.
Ladda ner
Figur 9 visar de vanligaste yrken (SSYK3) bland personer som avslutat ett yrkesprogram på gymnasiet. Tre år efter examen arbetade flest som butikspersonal (10,1 procent). Andra vanliga yrken var barnskötare och elevassistenter (6,7 procent) samt installations- och industrielektriker (6,6 procent). Även yrken som undersköterskor, snickare, murare och anläggningsarbetare förekom ofta.
Resultaten visar att majoriteten av tidigare yrkesprogrammelever arbetar inom praktiskt inriktade yrken som motsvara utbildningens inriktning, främst inom handel, vård, bygg och teknik.
Matchning mellan yrkesprogram och yrke
Här visas matchningen mellan yrkesprogram och yrken. Genom att använda menyn “Välj program” kan du se hur olika yrkesprogram matchar mot yrken. Grafen visar andelen där ämnesinriktningen stämmer respektive inte stämmer. Kategorin ”Ämnesinriktning stämmer” inkluderar både helt och delvis stämmer.
Matchningen mellan utbildningsinriktning och yrke varierar tydligt mellan olika yrkesprogram. För program som Bygg- och anläggning (BA) samt Barn- och fritid (BF), Fordons- och transport (FT), Flygteknik (FX), VVS och fastighet (VO) stämmer ämnesinriktningen i ungefär 50–60 procent av fallen. Det innebär att en majoritet arbetar inom yrke som ligger nära utbildningens inriktning, men samtidigt att en betydande andel, omkring 7–15 procent, har yrken som inte motsvara utbildningen.
För program som El och energi (EE) och Industriteknik (IN) är matchningen betydligt starkare. Här arbetar cirka 70 procent inom yrken som överensstämmer med utbildningens inriktning, medan endast omkring 6 procent arbetar i yrken som inte gör det. Dessa program tycks leda till en mer direkt koppling mellan utbildning och arbetsmarknad.
För program som Handel och administration (HA), Hotell och turism (HT), Naturbruk (NB) och Restaurang och livsmedel (RL) är matchningen däremot svagare. Endast 27–38 procent arbetar inom yrken som motsvarar utbildningens inriktning, medan 18–24 procent arbetar inom yrken som inte stämmer överens med utbildningen. Det tyder på att dessa program i större utsträckning leder till yrken utanför den direkta utbildningsinriktningen, vilket kan spegla en mer flexibel eller fragmenterad arbetsmarknad.
Folkhögskolan
I detta avsnitt redovisas statistik om folkhögskolorna i länet. I Uppsala län bedrivs folkhögskoleverksamhet på fyra orter: Wik, Uppsala, Tierp och Heby.
Ladda ner
Figur 10 visar antalet deltagare i folkhögskolans kurser 2024, fördelat per kursinriktning. De största inriktningarna är estetiska ämnen (417 deltagare), allmän, bred ämnesinriktning (354 deltagare) och beteendevetenskap/humaniora (313 deltagare).
Dessa tre områden utgör tillsammans majoriteten av kursutbudet vid folkhögskola/orna i länet. Inriktningar som medicin, hälso- och sjukvård samt språk har ett mer begränsat deltagande, medan samhällsvetenskap är den minsta inriktningen med endast 40 deltagare.
Ladda ner
Könsfördelning
Alla kursinriktningar är kvinnodominerade. För allmän, bred ämnesinriktning och samhällsvetenskap är andelen män högst, omkring 40 procent. Inom krusinriktningarna estetiska ämnen, beteendekunskap, humaniora samt språk ligger andelen män endast mellan 20 och 30 procent. Medicin, hälso- och sjukvård är den mest kvinnodominerade inriktningen, där andelen män uppgår till endast 6 procent.
Åldersgrupper
När vi ser till åldersfördelningen bland deltagarna i olika kursinriktningar inom folkhögskolan 2024, framgår det att majoriteten är mellan 20 och 44 år. Det finns också en relativt stor andel äldre deltagare, särskilt inom estetiska ämnen samt i något mindre utsträckning inom beteendekunskap, humaniora, Medicin, hälso- och sjukvård och samhällsvetenskap.
Bland deltagare i åldersgruppen 20-34 år är andelen högst inom allmän, bred ämnesinriktning och samhällsvetenskap. För den yngsata gruppen, under 17 år, är deltagandet det störst inom allmän, bred ämnesinriktning.
Svensk vs utländsk bakgrund
När vi ser till andelen deltagare med utländsk bakgrund har nästan 24 procent deltagarna utländsk bakgrund, medan 65 procent har svensk bakgrund. För 11 procent saknar uppgift om bakgrund.
Komvux
Ladda ner
Figur 14 visar antalet deltagare i komvux i Uppsala län år 2022. Antalet deltagare är störst i Uppsala kommun. Det finns en tydlig strukturell könsskillnad, där kvinnor utgör en större andel av deltagarna i samtliga kommuner.
Yrkeshögskolan
Figuren nedan visar antalet antagna till yrkeshögskolan i Uppsala län, baserat på den region där utbildningen bedrivs.
Ladda ner
Figur 15 visar en ökning av antalet antagna mellan 2023 och 2024, med omkring 40 fler antagna år 2024. Antagningen domineras av kvinnor, som utgör cirka 75–80 procent av de antagna.
Ladda ner
Figur 16 visar antalet antagna till yrkeshögskolan i Uppsala län år 2024, uppdelat efter utbildningsgrupp och kön. Antagningen är som störst inom teknikutbildningar, tandsköterskeutbildningar, data- och IT-utbildningar samt utbildningar inom vård och omsorg. För flera utbildningsgrupper dominerar kvinnor tydligt, särskilt inom vård- och omsorgsutbildningar, där samtliga antagna är kvinnor. Även inom teknikutbildningar samt utbildningar inom lant- och skogsbruk utgör kvinnor en stor andel av de antagna. Inom data- och IT-utbildningar är män däremot i majoritet. För journalistik- och medievetenskapliga utbildningar är könsfördelningen relativt jämn, med en något större andel män. Figuren visar därmed en tydligt könssegregerad utbildningsstruktur inom yrkeshögskolan.
Följande statistik avser YH-elever som är folkbokförda i Uppsala län. Uppgifterna redovisas efter hemkommun, inte efter var utbildningen bedrivs. Utbildningar med färre än 10 elever redovisas inte i statistiken av sekretesskäl. Det innebär att vissa utbildningsområden kan finnas, men inte visas i statistiken.
Ladda ner
Figur 17 visar andelen YH-elever som studerar i respektive utanför länet. En tydlig majoritet av eleverna studerar utanför länet inom samtliga utbildningsområden. Samtidigt finns vissa skillnader mellan områdena. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete utmärker sig med den högsta andelen studerande i länet, medan övriga utbildningsområden i ännu högre grad domineras av studier utanför länet. Inom flera områden, såsom transporttjänster, säkerhetstjänster, pedagogik och undervisning samt kultur, media och design, sker i princip all utbildning utanför länet.
För att få en uppfattning om utbildningsformen bland elever som studerar utanför länet visar Figur 18 andelen av dessa som studerar på distans.
Ladda ner
För de flesta utbildningsområden är majoriteten av de som studerar utanför länet distansstuderande. Andelen varierar dock mellan områdena och är särskilt hög inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete och pedagogik och undervisning. Samtidigt är andelen lägre inom exempelvis kultur, media och design samt data/it.
Ladda ner
Figur 19 visar andelen som examineras, där endast elever som har fått slutbetyg ingår. Examensandelen är genomgående relativt hög inom samtliga utbildningsområden, men varierar något mellan dem. Högst andel återfinns inom kultur, media och design samt lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske. Även ekonomi/administration och försäljning samt hotell, restaurang och turism uppvisar höga examensnivåer. Lägst examensandel ses inom teknik och tillverkning, följt av samhällsbyggnad och byggteknik, även om nivåerna fortsatt är förhållandevis höga.
Följande statistik visar antalet elever per utbildningsområde, uppdelat på kommun. Statistiken omfattar samtliga elever, oavsett studieår.
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
