Förutsättningar
I detta kapitel presenteras den grundläggande demografiska strukturen i länet – befolkningens sammansättning och hur den förväntas utvecklas de kommande åren. Vidare redovisas försörjningskvoten, d.v.s. hur stor del av befolkningen som förväntas försörja dem som inte är i arbetsför åldern.
Befolkningen
Under de senaste 20 åren har befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) ökat i Uppsala län, från strax under 200 000 till över 225 000 personer. Ökningen har i huvudsak drivits av personer födda utanför Sverige, medan antalet personer födda i Sverige varit relativt stabilt över perioden.
Figur 2 visar befolkningens utveckling i åldersgrupperna 0–19 år och 65 år och äldre i Uppsala län. Befolkningen i åldern 0–19 år var relativt stabil fram till omkring 2015, men ökade därefter både bland inrikes- och utrikesfödda, för att från omkring 2021 åter stabiliseras.
För befolkningen 65 år och äldre har utvecklingen präglats av en tydlig och långsiktig ökning under de senaste 20 åren, både bland inrikes- och utrikesfödda. Denna utveckling innebär ökade behov av arbetskraft inom vård, omsorg och andra välfärdsverksamheter, samtidigt som försörjningskvoten påverkas.
Figur 3 visar utbildningsnivåernas fördelning i Uppsala läns kommuner. Det finns tydliga skillnader i utbildningsnivå mellan kommunerna. Andelen med eftergymnasial utbildning är högst i Uppsala och Knivsta, medan övriga kommuner har en större andel av befolkningen med gymnasial eller förgymnasial utbildning.
Befolkningsprognos
SCB tar fram befolkningsframskrivningar för Sveriges län och kommuner som beskriver en möjlig utveckling av befolkningen baserad på den demografiska utvecklingen under de senaste åren. Framskrivningarna utgår från observerade mönster i bland annat födelsetal, dödlighet och flyttningar och tar inte hänsyn till planerade satsningar såsom bostadsbyggande, större företagsetableringar eller politiskt beslutade mål.
Framskrivningarna ska därför tolkas som en utveckling givet att dagens förutsättningar består, snarare än som en prognos över framtida planerade förändringar.
I detta avsnitt visas befolkningsutvecklingen fram till år 2040, först för Uppsala län och därefter för länets kommuner. Underlaget bygger på SCB:s rapport ”Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2024–2040” (2024), där ytterligare uppgifter redovisas, exempelvis om födda och avlidna samt in- och utflyttning inom Sverige och mot utlandet. Här redovisas enbart den totala folkmängden.
Befolkningen i Uppsala län beräknas uppgå till omkring 460 000 personer år 2040, vilket motsvarar en ökning på närmare 14 procent jämfört med 2023, då cirka 405 000 personer bodde i länet. Detta är den största procentuella ökningen bland Sveriges län.
{#fig-upp-lan-pro-gno- öst .figure-center width=“100%” fig-alt=“Linjediagram som visar folkmängd med historiska värden och prognos för perioden 2010–2040. Heldragen linje avser historik och streckad linje prognos.”}
Samtliga kommuner i Uppsala län beräknas öka i folkmängd. Den största ökningen i absoluta tal väntas i Uppsala kommun, där befolkningen beräknas öka med omkring 40 000 personer jämfört med 2023, vilket motsvarar en ökning på cirka 16 procent. Den största procentuella ökningen beräknas ske i Knivsta kommun, med omkring 17 procent. Den minsta befolkningstillväxten förväntas i Östhammar och Älvkarleby kommuner, där ökningen beräknas uppgå till omkring 2–3 procent.
Försörjningskvot
Försörjningskvoten visar hur stor del av befolkningen som förväntas försörja dem som inte är i arbetsför ålder. Med andra ord, om försörjningskvoten i en kommun är 70%, innebär det att 100 personer i arbetsför ålder förväntas försörja 70 personer som är utanför arbetsför ålder - det vill säga barn, ungdomar och äldre.
Försörjningskvoten ger en bild av demografiska sammansättningen och hur försörjningsbördan ser ut i olika delar av länet. Det är värdefull information när det kommer till planering av bland annat skolor, vård, omsorg, pensioner och arbetsmarknadspolitik.
De tre följande diagrammen visar den totala försörjningskvoten för hela riket samt respektive kommuner1. Det andra diagrammet visar kvoten för befolkningen över 65 år, och det tredje visar kvoten för den yngre befolkningen (0–19 år).
Den demografiska försörjningskvoten har ökat i samtliga kommuner i Uppsala län sedan början av 2000-talet, vilket indikerar att varje person i arbetsför ålder i dag försörjer fler personer utanför arbetskraften än tidigare. Ökningen är särskilt tydlig i Östhammar och Älvkarleby, medan Uppsala kommun uppvisar en lägre nivå och en mer måttlig ökning över tid. Sammantaget pekar utvecklingen på ett tilltagande demografiskt försörjningstryck i länet, med variationer mellan kommunerna.
Försörjningskvoten från äldre har ökat i samtliga kommuner i Uppsala län sedan början av 2000-talet, vilket speglar en åldrande befolkning. Ökningen är särskilt tydlig i Östhammar, Älvkarleby och Tierp, medan Uppsala kommun och Knivsta har lägre nivåer och en mer gradvis utveckling. Sammantaget innebär detta ett växande försörjningstryck kopplat till äldre i hela länet.
Försörjningskvoten från yngre har generellt varit stabil eller minskat något över tid i länets kommuner, med viss variation mellan kommunerna. Flera kommuner uppvisar en nedgång fram till mitten av 2010-talet, följt av en svag uppgång under senare år. Utvecklingen tyder på att förändringar i den totala försörjningskvoten i första hand drivs av ökningen av äldre snarare än av fler barn och unga.