Psykisk hälsa

Inledning

Denna delrapport redovisar folkhälsan i Uppsala län med fokus på psykisk hälsa, sociala relationer och hälsobesvär bland barn.

Om statistiken

I Uppsala län följs den psykiska hälsan bland annat genom den nationella folkhälsoenkäten, där invånarna bland annat tillfrågas om sitt psykiska välbefinnande och eventuella besvär av ängslan, oro eller ångest. Enkäten genomförs av Folkhälsomyndigheten (u.å.) och är en undersökning om den svenska befolkningens hälsa, med syfte att se hur befolkningen mår över tid.

För data från Hälsa på lika villkor (u.å.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från Hälsa på lika villkor visas på kommunnivå.

Gällande data från Liv och hälsa ung (u.å.) så har kalibreringsvikter inte tillämpats, eftersom det faktiska bortfallet inte kan beräknas exakt utan måste uppskattas. Det innebär att eventuella snedfördelningar i vilka som svarat på enkäten inte har korrigerats, vilket kan göra att resultaten inte fullt ut speglar den faktiska befolkningen. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt vid jämförelser mellan grupper och kommuner.

De konfidensintervall som redovisas har konfidensgraden 95 %. Ett sådant intervall beräknas med en metod som vid upprepade urval täcker det sanna värdet i 95 % av fallen. Överlappande konfidensintervall innebär inte automatiskt att skillnaden mellan två grupper saknar statistisk signifikans; detta behöver bedömas med ett särskilt test. Det innebär inte heller att det med säkerhet saknas en skillnad. Det kan finnas en reell skillnad, men osäkerheten i materialet kan vara för stor för att den ska kunna styrkas statistiskt.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Andelarna beräknas med de kalibreringsvikter (w_i) som hör till respektive svarande. Vikterna används för att resultaten bättre ska spegla målpopulationen och delvis kompensera för bortfall.

Skattning av andelar

För varje svarskategori l skapas en indikatorvariabel:

\[I_i^{(l)} = \begin{cases} 1, & \text{om } Y_i = l \\ 0, & \text{annars} \end{cases}\]

Den viktade andelen beräknas som:

\[\hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i}\]

där w_i är kalibreringsvikten för svarande i.

När andelen beräknas för en viss grupp, exempelvis en kommun och ett kön, används endast de svarande som tillhör gruppen:

\[\hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i}\]

Andelarna beräknas separat för varje svarskategori och grupp.

Konfidensintervall

För figurer med konfidensintervall används Folkhälsomyndighetens metod. Den statistiska osäkerheten beräknas utifrån den viktade andelen och det oviktade antalet giltiga svarande.

Först beräknas standardfelet:

\[SE(\hat{p}) = \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}}\]

där n är antalet svarande med ett giltigt svar på den aktuella frågan.

Det 95-procentiga konfidensintervallet beräknas sedan som:

\[\hat{p} \pm 1{,}96 \cdot SE(\hat{p})\]

Det ger intervallets nedre och övre gräns:

\[CI_l = \max\left( 0,\, \hat{p} - 1{,}96 \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}} \right)\]

\[CI_u = \min\left( 1,\, \hat{p} + 1{,}96 \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}} \right)\]

Konfidensintervallen beskriver den osäkerhet som beror på att resultaten bygger på ett urval. De tar inte hänsyn till all osäkerhet, exempelvis eventuella kvarstående skillnader mellan svarande och icke-svarande.

Om enkätdata

Rapporten bygger på en stor del enkätdata. Enkätdata är ett värdefullt underlag, men alltid förenat med viss osäkerhet. Alla som får en enkät svarar inte, vilket leder till bortfall. Om vissa grupper systematiskt avstår från att svara kan resultaten bli missvisande. Därtill förekommer internt bortfall, det vill säga när respondenter inte besvarar enskilda frågor.

Eftersom enkäter bygger på självrapportering kan svaren dessutom påverkas av missförstånd, minnesfel eller att man vill ge ett socialt önskvärt svar.

Resultaten behöver därför inte fullt ut spegla hela befolkningen. Osäkerheten blir särskilt stor när man bryter ner materialet på mindre grupper, till exempel efter kön, födelseland eller kommun. I sådana fall är antalet svar ofta färre, vilket gör resultaten mer osäkra och känsliga för enskilda observationer.

Psykisk hälsa

I denna del redovisas den psykiska hälsan i Uppsala län utifrån flera indikatorer: psykiskt välbefinnande, psykisk påfrestning, ängslan, oro eller ångest, stress och sömn. Därtill redovisas förekomsten av suicid på kommunnivå.

Psykisk hälsa är ett brett begrepp som omfattar både psykiskt välbefinnande och förekomsten av psykiska besvär. God psykisk hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom, utan också förmågan att hantera vardagens utmaningar, upprätthålla sociala relationer och uppleva meningsfullhet i livet.

Psykiskt välbefinnande

I Figur 1 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Indikatorn bygger på instrumentet Short Warwick–Edinburgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) och ingår i den nationella folkhälsoenkäten Folkhälsomyndigheten (u.å.). Respondenterna ombeds ta ställning till sju påståenden om sin situation under de senaste två veckorna: om de haft en positiv syn på framtiden, känt sig till nytta, känt sig lugna, hanterat problem på ett bra sätt, tänkt klart, känt sig nära andra människor samt kunnat fatta egna beslut.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Beräkning av gott psykiskt välbefinnande

För att beräkna andelen med gott psykiskt välbefinnande används frågebatteriet från SWEMWBS, där man besvarar till vilken grad man under de senaste två veckorna…

… haft en positiv syn på framtiden
… känt sig till nytta
… känt sig lugn
… hanterat problem på ett bra sätt
… tänkt på ett klart sätt
… känt sig nära andra människor
… kunnat bestämma sig om saker och ting.

Respektive svar poängsätts, där “Alltid” = 5 och “Aldrig” = 1.

Svaren vägs därefter ihop och konverteras till metriska poäng, och alla med ett sammanlagt värde på över 21 (vilket motsvarar 24 “råpoäng”) klassas som att ha gott psykiskt välbefinnande.

Figuren visar andelen som svarat 'Gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande' på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 1

Andelen som rapporterar gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande är genomgående hög i Uppsala län och har legat över 80 % för samtliga redovisade årsintervall.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är små och konfidensintervallen överlappar, vilket innebär att det inte går att dra statistiskt säkerställda slutsatser om en skillnad mellan könen.

Vid den senaste mätperioden är andelen något lägre än under tidigare perioder, men inte heller denna förändring är statistiskt signifikant. Utvecklingen över tid bedöms därmed som stabil om andelen inte fortsätter att sjunka.

Kommunnivå

Nedan visas andelen som skattas ha ett gott psykiskt välbefinnande, uppdelat per kommun och kön. Svaren på respektive fråga som utgör skattningen presenteras också i form av andel som uppgett ett positivt svar.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen som uppvisar ett 'Gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande' i Uppsala län över tid, uppdelat på kommun och kön.

Figuren visar andelen som alltid eller oftast instämmer med ett antal påståenden gällande deras psykiska välbefinnande, uppdelat på kommun och kön.

Den övre figuren:

På kommunnivå har vi endast två mättillfällen att utgå från, vilket gör det svårt att bedöma långsiktiga trender.

De små skillnaderna mellan könen speglas även i de kommunvisa diagrammen, där andelen med gott psykiskt välbefinnande är relativt jämn mellan kvinnor och män.

Den nedre figuren:

När frågorna som utgör skattningen av psykiskt välbefinnande analyseras separat, framgår det att det är en något högre andel som uppger att de alltid eller oftast själva kunnat bestämma sig om saker och ting samt tänkt på ett klart sätt under de senaste två veckorna. En förhållandevis lägre andel har känt sig lugna under den perioden.

Skillnaderna mellan könen är små, även om det finns en viss indikation på att kvinnor i lägre utsträckning känner sig lugna, medan de i högre utsträckning känner sig nära andra människor. Skillnaderna är dock i de allra flesta fall inte statistiskt signifikanta.

Allmänt mående bland skolelever

Nedan redovisas andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de mår mycket bra eller bra, uppdelat på kön. Data hämtas från enkätundersökningen Liv och hälsa ung (u.å.), som genomförs med elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet.

Figuren visar andelen skolelever som svarar att de mår mycket bra eller bra på frågan 'Hur mår du rent allmänt?' i länets kommuner

Andelen med ett gott allmänt mående är högre för pojkar än för flickor i alla kommuner i länet.

Den generella trenden bland kommunerna är att det varit en dalande trend under de senaste tio åren, följt av en uppgång vid den senaste mätningen 2026.

Blomstrande psykisk hälsa bland skolelever

Nedan visas andelen skolelever i länets kommuner som bedöms ha blomstrande psykisk hälsa, uppdelat på kön. Indikatorn bygger på instrumentet Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF), som mäter emotionellt, socialt och psykologiskt välbefinnande. Data hämtas från Liv och hälsa ung (u.å.).

Om MHC-SF

I Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF) mäter man psykiskt välbefinnande utifrån tre dimensioner, där respondenten får besvara frågor utifrån hur ofta de upplevt olika känslor under de senaste 30 dagarna. De tre dimensionerna är:

Emotionellt välbefinnande: Hur ofta har du känt…

… lycka/glädje?
… ett intresse för livet (att livet engagerar)?
… dig nöjd/tillfredsställd?

Socialt välbefinnande: Hur ofta har du känt…

… att du har något viktigt att bidra med till samhället?
… att du tillhör en gemenskap?
… att vårt samhälle håller på att bli en bättre plats?
… att människor i grunden är goda?
… att det sätt som samhället fungerar på verkar begripligt?

Psykologiskt välbefinnande: Hur ofta har du känt…

… att du gillar det mesta av din personlighet?
… att du är bra på att ta ansvar för ditt dagliga liv?
… att du har varma och tillitsfulla relationer med andra?
… att du upplevt saker som fått dig att växa som person?
… att du har självförtroende att ha dina egna tankar och åsikter och att du vågar uttrycka dem?
… att du är på väg någonstans i livet och livet har en mening?

För att en person ska klassas som att ha högt (blomstrande) psykiskt välbefinnande ska hen ha svarat ”dagligen” eller ”nästan dagligen” på åtminstone en av de tre frågorna rörande emotionellt välbefinnande och åtminstone sex av de resterande elva frågorna kring socialt och psykologiskt välbefinnande. De som däremot svarat ”aldrig” eller ”en eller två gånger” utifrån samma princip klassas som att ha lågt (vissnande) psykiskt välbefinnande. De som varken klassas som att de har högt eller lågt välbefinnande bedöms ha måttligt psykiskt välbefinnande.

Figuren visar andelen skolelever som anses ha blomstrande psykisk hälsa, i länets kommuner

Andelen med blomstrande psykisk hälsa är något högre bland pojkar än bland flickor i samtliga av länets kommuner.

I de flesta kommunerna har andelen med blomstrande psykisk hälsa ökat mellan 2023 och 2026, även om det finns några undantag.

Påfrestning

I Figur 2 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger allvarlig psykisk påfrestning, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid. Indikatorn bygger på instrumentet Kessler 6 och ingår i den nationella folkhälsoenkäten. Respondenterna tillfrågas om hur ofta de under den senaste månaden känt sig oroliga, utan hopp, rastlösa, så nedstämda att inget kunnat muntra upp dem, som om allt varit ansträngande, eller värdelösa.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Beräkning av allvarlig psykisk påfrestning

För att beräkna andelen med allvarlig psykisk påfrestning används frågebatteriet från Kessler 6-instrumentet, där man besvarar till vilken grad man under den senaste månaden känt sig…

… orolig
… utan hopp
… rastlös
… nedstämd utan att någon kunnat uppmuntra en
… som att allt varit ansträngande
… värdelös.

Respektive svar poängsätts, där “Hela tiden” = 4 och “Ingen del av tiden” = 0.

Svaren vägs därefter ihop, och alla med ett sammanlagt värde på 13 eller högre klassas som att ha allvarlig psykisk påfrestning.

Figuren visar andelen som svarat att de under senaste månaden ofta känt sig orolig, utan hopp, rastlös, nedstämd utan att någon kunnat uppmuntra sig, som att allt varit ansträngande, och värdelös på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 2

Andelen som skattas vara under allvarlig psykisk påfrestning är något högre bland de svarande kvinnorna jämfört med männen, men det är ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen eftersom intervallen överlappar.

Kommunnivå

Nedan visas andelen som skattas vara under allvarlig psykisk påfrestning, uppdelat per kommun och kön. Svaren på respektive fråga som utgör skattningen presenteras också i form av andel som mesta delen av tiden eller hela tiden upplevt de påståenden som ingår i skattningen.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen invånare som uppger allvarlig psykisk påfrestning i Uppsala län över tid, uppdelat på kommuner.

Figuren visar andelen invånare som uppger att de ofta eller alltid har olika former av psykiska problem, uppdelat på kommun och kön.

Den övre figuren:

På kommunnivå har vi endast två mättillfällen att utgå från, vilket gör det svårt att bedöma långsiktiga trender.

I de flesta kommuner är trenden antingen stabil eller något uppåtgående över de två mättillfällena, med små skillnader mellan könen.

Den nedre figuren:

När frågorna som utgör skattningen av psykisk påfrestning analyseras separat framgår det att det är en något högre andel som uppger att de under större delen av eller hela den senaste månaden varit oroliga eller upplevt att allting är ansträngande. En förhållandevis liten andel har uppgett att de känt sig nedstämda utan att kunna muntras upp eller känt sig värdelösa.

Skillnaderna mellan könen är små, även om det finns en viss indikation att kvinnor i högre utsträckning känner sig oroliga och som att allting är ansträngande. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta.

Ängslan, oro eller ångest

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare i Uppsala län som antingen uppger besvär av ängslan, oro eller ångest, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid. Svarsalternativen var “inga besvär”, “lätta besvär” eller “svåra besvär”, och båda de senare alternativen redovisas i figurerna nedan.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som svarat att de har besvär av ängslan, oro eller ångest på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid.

Figuren visar andelen som svarat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid.

Andelen som upplever symtom av ängslan, oro eller ångest har ökat för båda könen under perioden. För kvinnor har andelen gått från att ligga runt 40 % (2006-2009) till runt 60 % (2021-2024).

Skillnaderna mellan könen verkar också växa jämfört med periodens början, och kvinnor i länet har en statistiskt signifikant högre andel som upplever symtom av ängslan, oro eller ångest än män.

Sett till svåra symtom för ängslan, oro eller ångest så syns det liknande mönster som för symtom som helhet, där andelen med symtom ökar och att skillnaderna mellan könen ökar jämfört med periodens början.

Kommunnivå

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön.

Underlaget är hämtat från Hälsa på lika villkor (u.å.) och sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som svarat att de har besvär av ängslan, oro eller ångest i Uppsala läns kommuner.

Denna uppåtgående trend noteras i samtliga kommuner, även om det finns vissa skillnader.

Stress

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger att de för närvarande känner sig stressade respektive mycket stressade, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Indikatorn ingår i den nationella folkhälsoenkäten och data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som svarat att de för närvarande känner sig stressade i den nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som fyraårsmedelvärden uppdelat på kön.

Figuren visar andelen som svarat att de för närvarande känner sig mycket stressade i den nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som fyraårsmedelvärden uppdelat på kön.

Kvinnor uppger stress i något högre utsträckning än män. Skillnaden mellan könen ökade under stora delar av perioden, men vid den senaste mätningen har andelarna närmat sig varandra.

Av de som svarat sig vara mycket stressad är trenden likvärdig som för stress överlag, där en större andel kvinnor än män uppger att de är mycket stressade, och där bägge könen såg en ökning under den senaste mätperioden.

Kommunnivå

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare som upplever sig stressade per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön. Andelen svar per svarsalternativ visas även för 2026.

Underlaget är hämtat från Hälsa på lika villkor (u.å.) och sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som uppger att de är stressade över tid i länets kommuner, uppdelat på kön

Figuren visar andelen som svarat att de är stressade utifrån olika kategorier i länets kommuner, uppdelat på kön.

Den övre figuren:

Fördelningen mellan svaren skiljer sig något mellan kommunerna i länet, både gällande könsskillnader och hur stor andel som uppger att de är stressade. I samtliga kommuner upplever sig dock kvinnor som stressade i större utsträckning än män.

Den nedre figuren:

I samtliga kommuner är andelen män som svarat att de inte alls känner sig stressade lägre än andelen kvinnor, även om denna skillnad inte är statistiskt säkerställd i samtliga kommuner.

Sömn

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger sömnbesvär respektive svåra sömnbesvär, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som svarat att de har sömnbesvär på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön.

Figuren visar andelen som svarat att de har svåra sömnbesvär på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön.

Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de har sömnbesvär, och länets andelar är mycket lika rikets under de senaste åren.

Intervallen överlappar inte under en stor del av perioden, vilket indikerar att skillnaden mellan könen är statistiskt signifikant.

Skillnaderna mellan könen sett till svåra sömnbesvär är inte statistiskt skiljda ifrån varandra utan har överlappande intervall.

Kommunnivå

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare som upplever sömnbesvär per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön.

Data hämtas från Hälsa på lika villkor (u.å.) och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen med sömnbesvär, visat för alla kommuner i länet, uppdelat på kön.

Mellan 2012 och 2026 är trenden uppåtgående för samtliga kommuner i länet.

Skillnaden mellan könen återfinns i samtliga kommuner, även om de inte alltid är statistiskt signifikanta.

Skolelever

Nedan visas andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de sover maximalt sex timmar per natt på vardagar, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung (u.å.).

Även inom detta mått och denna målgrupp ser vi - särskilt vid de två senaste mätningarna - skillnader mellan könen, där det är vanligare att flickor sover max sex timmar per natt än pojkar. Denna skillnad beror främst på att andelen flickor som sover max sex timmar per natt har ökat under de senaste åren.

Suicid

I detta avsnitt redovisas antal suicid per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid. Siffrorna är åldersstandardiserade för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut mellan grupper i befolkningen.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Enköping

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Heby

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Håbo

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Knivsta

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Tierp

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Uppsala

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Älvkarleby

Figuren visar antalet suicid per 100 000 invånare över tid, uppdelat på kön i Östhammar

Under hela mätperioden har antalet suicid varit högre bland män än kvinnor i samtliga kommuner förutom i Älvkarleby.

Sett till länet som helhet har trenden under de senaste mätperioderna varit att antalet suicid ökat något, vilket främst beror på att antalet suicid bland män har ökat.

Nedan presenteras andelen som i Hälsa på lika villkor (u.å.) uppgav att de övervägt eller försökt ta sitt liv, uppdelat på kommun och kön.

Figuren visar andelen som övervägt eller försökt ta sitt liv, uppdelat på kommun, kön och år.

Sett över kommunerna är det generellt en högre andel kvinnor än män som både övervägt och försökt ta sitt liv, även om skillnaderna inte är statistiskt säkerställda.

Sociala relationer

I denna del redovisas statistik gällande sociala relationer utifrån indikatorer för ensamhet samt emotionellt och praktiskt stöd.

Ensamhet

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare i Uppsala län som svarat på frågan “Upplever du besvär av ensamhet och isolering?” i enkätundersökningen Hälsa på lika villkor (u.å.).

Överlag är det vanligare att kvinnor upplever ensamhet än män, men det är en något större andel män som uppger att de ofta eller alltid känner sig ensamma. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda.

Skolelever

Följande figurer visar andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de ibland eller ofta känner sig ensamma, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Enköping

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Håbo

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Heby

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Knivsta

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Tierp

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Uppsala

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Älvkarleby

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Östhammar

Generellt sett så minskade andelen skolelever som uppgav att de ibland eller ofta kände sig ensamma mellan 2023 och 2026.

Andelen flickor som angett att de ibland eller ofta känner sig ensam är högre jämfört med pojkar i samtliga av länets kommuner.

Emotionellt och praktiskt stöd

Figur 3 visar andelen som saknar emotionellt respektive praktiskt stöd, utifrån frågorna “Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?” och “Kan du få hjälp av någon eller några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?”.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som svarat att de har svårt att lita på andra. Resultaten visas för Uppsala län och riket över tid, uppdelat på kön. — Figur 3

Under de flesta mätperioder har avsaknaden av emotionellt stöd varit något vanligare bland män än kvinnor, men skillnaden har inte alltid varit statistiskt signifikant. Avsaknad av praktiskt stöd är inte lika vanligt som avsaknad av emotionellt stöd.

Skolelever

Nedan redovisas andelen skolelever i länets kommuner som svarat “Stämmer helt och hållet” eller “Stämmer ganska bra” på påståendet om huruvida de har någon att prata med om sina innersta känslor, uppdelat på kön.

Data hämtas från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Uppsala län

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Enköping

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Håbo

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Heby

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Knivsta

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Tierp

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Uppsala

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Älvkarleby

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om sina innersta känslor i Östhammar

I flera av länets kommuner så syns en uppgående trend för andelen som svarat “Stämmer helt och hållet” eller “Stämmer ganska bra” på påståendet om de har någon att prata med om deras innersta känslor. Trenden är något tydligare för pojkar än flickor.

Hälsobesvär bland barn

I Figur 4 redovisas andelen barn som uppgett minst två av åtta psykiska och/eller fysiska besvär i stort sett varje dag, eller mer än en gång i veckan, under en sexmånadersperiod, uppdelat på kön och jämfört med riket och närliggande län.

Indikatorn hämtas från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor (u.å.), som genomförs bland 11-, 13- och 15-åringar av SCB på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Om frågebatteriet

De åtta psykiska och fysiska besvären som ingår i frågebatteriet är:

huvudvärk
magont
ryggont
yrsel
nervositet
nedstämdhet
irritabilitet
sömnproblem

Figuren visar andelen barn som upplevt minst 2 av 8 psykiska eller fysiska besvär varje dag eller minst en gång i veckan under en sexmånadersperiod för länet, riket och de närstående länen — Figur 4

Det är en tydlig skillnad mellan könen för samtliga län och riket, där flickor i större utsträckning har uppgett sig ha hälsobesvär jämfört med pojkar.

Källor

Folkhälsomyndigheten. 2025. Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

Folkhälsomyndigheten. u.å. Nationella folkhälsoenkäten – om våra datainsamlingar. Https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/om-vara-data/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.

Hälsa på lika villkor. u.å. Hälsa på lika villkor – folkhälsoundersökning. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Liv och hälsa ung. u.å. Liv och hälsa ung. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-ung/.

Skolbarns hälsovanor. u.å. Skolbarns hälsovanor. https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/kommenterad-statistik/skolbarns-halsovanor/.