Psykisk hälsa

Inledning

Denna rapport redovisar folkhälsan i Uppsala län med fokus på psykisk hälsa, sociala relationer och tillit samt självrapporterade hälsobesvär bland barn. Rapporten ingår i en serie där länets folkhälsoutveckling följs över tid.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på Nerladdningsknapp . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).

Rapporten bygger på en stor del enkätdata. Enkätdata är ett värdefullt underlag, men alltid förenat med viss osäkerhet. Alla som får en enkät svarar inte, vilket leder till bortfall. Om vissa grupper systematiskt avstår från att svara kan resultaten bli missvisande. Därtill förekommer internt bortfall, det vill säga när respondenter inte besvarar enskilda frågor.

Eftersom enkäter bygger på självrapportering kan svaren dessutom påverkas av missförstånd, minnesfel eller att man vill ge ett socialt önskvärt svar.

Resultaten behöver därför inte fullt ut spegla hela befolkningen. Osäkerheten blir särskilt stor när man bryter ner materialet på mindre grupper, till exempel efter kön, födelseland eller kommun. I sådana fall är antalet svar ofta färre, vilket gör resultaten mer osäkra och känsliga för enskilda observationer.

Psykisk hälsa

I detta kapitel redovisas den psykiska hälsan i Uppsala län utifrån flera indikatorer: psykiskt välbefinnande, psykisk påfrestning, ängslan, oro eller ångest, stress och sömn. Därtill redovisas förekomsten av suicid på kommunnivå.

Psykisk hälsa är ett brett begrepp som omfattar både psykiskt välbefinnande och förekomsten av psykiska besvär. God psykisk hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom, utan också förmågan att hantera vardagens utmaningar, upprätthålla sociala relationer och uppleva meningsfullhet i livet. I Uppsala län följs den psykiska hälsan bland annat genom den nationella folkhälsoenkäten, där invånarna bland annat tillfrågas om sitt psykiska välbefinnande och eventuella besvär av ängslan, oro eller ångest.

Nationella folkhälsoenkäten genomförs av Folkhälsomyndigheten (u.å.) och är en undersökning om svenska befolkningens hälsa, med syfte att se hur befolkningen mår över tid. Det är en urvalsundersökning för befolkningen 16 år och äldre från och med 2021. Tidigare omfattade urvalet åldrarna 16–84 år.

Data som hämtas med ett givet konfidensintervall följer det en standard på 95 %. Vilket då betyder att det sanna värdet ligger inom intervallet med 95 % säkerhet. När intervall mellan 2 grupper överlappar betyder det att det inte går att bevisa en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna, till en säkerhet med 95%. Det innebär dock inte att det med säkerhet saknas en skillnad. Det kan finnas en reell skillnad, men osäkerheten i materialet är för stor för att den ska kunna styrkas statistiskt.

För data från Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala (n.d.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från liv och hälsa vuxen visas på kommunnivå, då enkäten har stratifierats ut till flera personer i länets kommuner.

Gällande data från Liv och hälsa ung-Region Uppsala (n.d.) så har kalibreringsvikter inte tillämpats, eftersom det faktiska bortfallet inte kan beräknas exakt utan måste uppskattas. Det innebär att eventuella snedfördelningar i vilka som svarat på enkäten inte har korrigerats, vilket kan göra att resultaten inte fullt ut speglar den faktiska befolkningen. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt vid jämförelser mellan grupper och kommuner.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Beräkningarna görs med funktioner från R-paketet Lumley (2024), vilket implementerar design-baserad inferens för urvalsundersökningar Lumley (2004) Lumley (2010).

I analysen används ett survey-designobjekt av typen

\[ \text{svydesign}(ids = \sim 1,\; weights = \sim w_i,\; data = df) \]

Att sätta ids = ~1 innebär att ingen klustring specificeras och att varje observation behandlas som en egen primär urvalsenhet (PSU). Variansskattningarna reduceras därmed till motsvarande designbaserade estimatorer utan klusterstruktur.

Skattning av andelar

För varje nivå (l) av variabeln (Y) skapas en indikatorvariabel

\[ I_i^{(l)} = \begin{cases} 1 & \text{om } Y_i = l \\ 0 & \text{annars} \end{cases} \]

Den designviktade andelen skattas som

\[ \hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i} \]

där (w_i) är urvalsvikten för observation (i). Vikterna representerar kalibreringsjusteringar.

När beräkningen görs inom grupper (g) (definierade av kommun och kön i denna rapport) beräknas andelen separat inom varje grupp:

\[ \hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i} \]

Variansskattning

Variansen för estimatorn beräknas med design-baserad linjärisering (Taylor-approximation) enligt metoder implementerade i survey-paketet.

När ids = ~1 används reduceras variansestimatorn i praktiken till en Horvitz–Thompson-baserad varians för ett viktat urval utan klustring, vilket är fallet i denna rapport.

Konfidensintervall

Konfidensintervallen beräknas med funktionen svyciprop() och metoden "logit".

Denna metod skattar först logit-transformerade parametrar

\[ \theta = \log\left(\frac{\hat{p}}{1-\hat{p}}\right) \]

och beräknar ett Wald-intervall på logit-skalan

\[ \theta \pm z_{0.975} \cdot SE(\theta) \]

Därefter transformeras intervallet tillbaka till proportionsskalan med den logistiska funktionen

\[ p = \frac{1}{1 + e^{-\theta}} \]

Den slutliga intervallet blir därför

\[ \left( \frac{1}{1 + e^{-(\theta - z_{0.975}SE(\theta))}}, \; \frac{1}{1 + e^{-(\theta + z_{0.975}SE(\theta))}} \right) \]

Logit-metoden används eftersom den ger mer stabila konfidensintervall när andelar ligger nära (0) eller (1).

Psykiskt välbefinnande

I Figur 1 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Indikatorn bygger på instrumentet Short Warwick–Edinburgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) och ingår i den nationella folkhälsoenkäten Folkhälsomyndigheten (u.å.). Respondenterna ombeds ta ställning till sju påståenden om sin situation under de senaste två veckorna: om de haft en positiv syn på framtiden, känt sig till nytta, känt sig lugna, hanterat problem på ett bra sätt, tänkt klart, känt sig nära andra människor samt kunnat fatta egna beslut.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som svarat 'Gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande' på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 1

Andelen som rapporterar gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande är genomgående hög i Uppsala län och har legat över 80 % för samtliga redovisade årsintervall.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är små och konfidensintervallen överlappar, vilket innebär att det inte går att dra statistiskt säkerställda slutsatser om en skillnad mellan könen.

För det senaste årsintervallet syns en något lägre andel jämfört med tidigare perioder, men inte heller denna förändring är statistiskt signifikant då intervallen överlappar. Utvecklingen över tid bedöms därmed som stabil om andelen inte fortsätter att sjunka.

Allmänt mående bland skolelever

Avsnittet redovisar andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de mår mycket bra eller bra, uppdelat på kön. Data hämtas från enkätundersökningen Liv och hälsa ung, som genomförs bland elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet.

Figuren visar andelen skolelever som svara att de mår mycket bra eller bra på frågan 'Hur mår du rent allämt?' för länets kommuner

Andelen för pojkar är högre än för flickor i alla kommuner i länet, men resultaten som visas är utan korrigering för bortfall och utan konfidensintervall så skillnaden ska tolkas med försiktighet.

I flera av länets kommuner syns det en tydlig dalande trend, där andelen skolelever som uppger att de mår bra, sjunker.

Blomstrande psykisk hälsa bland skolelever

Avsnittet redovisar andelen skolelever i länets kommuner som bedöms ha blomstrande psykisk hälsa, uppdelat på kön. Indikatorn bygger på instrumentet Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF), som mäter emotionellt, socialt och psykologiskt välbefinnande. Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Figuren visar andelen skolelever som anses har blomstrande psykisk hälsa, i länets kommuner

Andelen med blomstrande psykisk hälsa är något högre bland pojkar än bland flickor i samtliga av länets kommuner. Skillnaderna mellan kommunerna är små.

Påfrestning

I Figur 2 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger allvarlig psykisk påfrestning, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid. Indikatorn bygger på instrumentet Kessler 6 och ingår i den nationella folkhälsoenkäten. Respondenterna tillfrågas om hur ofta de under den senaste månaden känt sig oroliga, utan hopp, rastlösa, så nedstämda att inget kunnat muntra upp dem, som om allt varit ansträngande, eller värdelösa.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som svarat att de under senaste månaden ofta känt sig orolig, utan hopp, rastlös, nedstämd utan att någon kunnat uppmuntra sig, som att allt varit ansträngande, och värdelös på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 2

Andelen som känner sig ha allvarlig psykisk påfrestning är något högre bland de svarande kvinnorna jämfört med männen, men det är ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen då intervallen överlappar.

Livstillfredsställelse

Livstillfredsställelse, barn

I Figur 3 redovisas andelen barn i Uppsala län som uppger hög livstillfredsställelse, uppdelat på kön och jämfört med riket och närliggande län.

Livstillfredsställelse mäts med frågan: Om du tänker på ditt liv just nu, var tycker du att du står? Svarsalternativen anges på en tiogradig skala från sämsta till bästa tänkbara liv. Data hämtas från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor, som genomförs bland 11-, 13- och 15-åringar av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Undersökningen är en del av ett internationellt samarbete lett av Världshälsoorganisationen (WHO).

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen barn som upplever en hög livstillfredsställelse för länet, riket och de närstående länen, uppdelat på kön. — Figur 3

Andelen pojkar som har hög livstillfredsställelse är statistiskt signifikant högre än andelen för flickor. I Uppsala län är runt 85 till 90 % av pojkarna tillfredsställda med livet enligt indikatorn, medan andelen är mellan 75 till 80 % för flickor.

Uppsala län har högre andelar för båda könen jämfört med resterande län i Figur 3, men den skillnaden är inte statistisk signifikant.

Ängslan, oro eller ångest

I Figur 4 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger lätta eller svåra symtom på ängslan, oro eller ångest, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Indikatorn bygger på frågan Har du något eller några av följande besvär eller symtom? — Ängslan, oro eller ångest? med svarsalternativen: inga besvär, lätta besvär eller svåra besvär. Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som svarat att de har lätta/svåra symtom av ängslan, oro eller ångest på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 4

Andelen som upplever symtom av ängslan, oro eller ångest har ökat för båda könen under perioden. För kvinnor har andelen gått från att ligga runt 40 % (2006-2009) till runt 60 % (2021-2024).

Skillnaderna mellan könen ser också ut att växa jämfört med periodens början, och kvinnor i länet har en statistisk signifikant högre andel som upplever symtom av ängslan, oro eller ångest än män.

För kvinnor så ligger även det senaste värdet en bit över rikets andel för kvinnor.

Svåra besvär

I Figur 5 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger svåra symtom på ängslan, oro eller ångest, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Sett till svåra symtom för ängslan, oro eller ångest så syns det liknande mönster som i Figur 4, där andelen med symtom ökar och att skillnaderna mellan könen ökar jämfört med periodens början.

Kommunnivå

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare som uppger symtom på ängslan, oro eller ångest per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön.

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som svarat att de har lätta/svåra symtom av ängslan, oro eller ångest på liv och hälsa ung i Uppsala läns kommuner.

I Figur 4 så var det en signifikant skillnad mellan könen, där kvinnor i större utsträckning har ängslan, oro eller ångest sett till hela länet. På kommunnivå så är skillnaden inte lika tydlig inom alla kommuner i länet, till exempel i Enköping.

Stress

I Figur 6 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger att de för närvarande känner sig stressade, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Indikatorn bygger på frågan Känner du dig för närvarande stressad? och ingår i den nationella folkhälsoenkäten. Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som svarat att för närvarande känner sig stressat på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 6

Kvinnor uppger stress i något högre utsträckning än män. Skillnaden mellan könen ökade under stora delar av perioden, men vid den senaste mätningen har konfidensintervallen närmat sig varandra. Intervallen har för de senaste åren inte överlappat vilket då gör skillnaden statistisk signifikant.

Rikets andel är lägre än i Uppsala län, men de streckade linjerna ligger precis inom intervallen för länet och det är därav inte en statistisk signifikant skillnad mellan hur de respektive könen i länet känner sig stressad jämfört med riket.

Mycket stressad

I Figur 7 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger att de för närvarande känner sig mycket stressade, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Figuren visar andelen som svarat att för närvarande känner sig mycket stressat på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 7

Av de som svarat sig vara mycket stressad så syns det liknande trender som i Figur 6. Där andelen kvinnor som känner sig mycket stressad har ökat, medan andelen för männen håller sig runt samma nivåer genom hela perioden.

Kommunnivå

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare som uppger symtom av stress per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön.

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som svarat att de har lätta/svåra symtom av ängslan, oro eller ångest i enkäten Liv och hälsa vuxen, visas för alla komuner i länet uppdelat på kön.

Fördelningen mellan svaren skiljer sig något mellan kommunerna i länet, i Uppsala kommun så är de som är stressade i ‘viss mån’ runt 45 till 55 % av befolkningen. Jämförs detta mot Tierp och Älvkarleby så uppger mellan 45 till 60 % av männen att de inte alls är stressade.

Sömn

I Figur 8 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger sömnbesvär, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid. Indikatorn bygger på frågan Har du något eller några av följande besvär eller symtom? med svarsalternativet sömnbesvär, uppdelat i lätta respektive svåra besvär. Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Kvinnor uppger i större utsträckning att de har sömnbesvär jämfört med män och länets andelar är väldigt likt rikets för de senaste åren.

Intervallen överlappar inte för en stor del av åren under perioden, vilket innebär att skillnaden mellan könen är statistik signifikant.

Svåra besvär

I Figur 9 redovisas andelen invånare i Uppsala län som uppger svåra sömnbesvär, uppdelat på kön och redovisat som fyraårsmedelvärden över tid.

Figuren visar andelen som svarat att de har svåra sömnbesvär på nationella folkhälsoenkäten i Uppsala län över tid. Andelen visas som 4-årsmedelvärden uppdelat per kön. — Figur 9

Andelen med svåra sömnbesvär är lägre än andelen med lätta sömnbesvär. Observera att andelarna i Figur 9 avser andelen av samtliga svarande, inte av dem som uppgett sömnbesvär. En uppskattning av andelen med enbart lätta sömnbesvär erhålls genom att subtrahera värdet i Figur 9 från värdet i Figur 9.

Skillnaderna mellan könen sett till svåra sömnbesvär är inte statistiskt skiljda ifrån varandra utan har överlappande intervall.

Kommunnivå

I nedanstående figurer redovisas andelen invånare som uppger symtom av sömnbesvär per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön.

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar svarsandelarna på fråga om sömnsvårigheter från Liv och hälsa vuxen, visas för alla kommuner i länet, uppdelat på kön.

På länsnivå så hade kvinnor en signifikant högre andel som lider av sömnbesvär, men skillnaden är inte signifikant i alla länets kommuner. Till exempel Håbo och Knivsta har en jämnare könsfördelning där runt 50 till 70 % av invånarna uppger att de inte har sömnsvårigheter.

Skolelever

Nedan visas andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de sover maximalt sex timmar per natt på vardagar, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Andelen elever som sover max 6 timmar per vardagsnatt är jämnt fördelad mellan könen. Det syns också en lätt uppgående trend, men en ökande andel elever som anger att de sover lite på vardagsnätter.

Suicid

I detta avsnitt redovisas antal suicid per kommun i Uppsala län, uppdelat på kön och redovisat över tid.

Folkhälsomyndigheten hämtar data från dynamiska register som löpande uppdateras och kan justeras bakåt i tiden. Små förändringar i det absoluta antalet fall får stora genomslag i kommuner med få invånare när måttet relateras till befolkningsstorleken. Åldersstandardisering används för att möjliggöra jämförelser mellan kommuner med olika ålderssammansättning. För information om den standardpopulation som används, se avsnittet Definitioner, kommentarer och källor.

“Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För att göra det lättare att jämföra kommuners värden, används åldersstandardisering därför där det är möjligt.” Folkhälsomyndigheten (2025a)

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Enköping

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Heby

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Håbo

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Knivsta

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Tierp

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Uppsala

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Älvkarleby

Figuren visar antal suicud per 100000över tid, uppdelat på kön i Östhammar

Antalet suicid är högre hos män jämfört med kvinnor i alla länets kommuner utom Älvkarleby, där kvinnor uppvisar högre värden för det senaste året.

De högsta värdena i länet finns i Heby och Tierp och det gäller endast suicid bland män. Trenden över antalet suicid ser ut att vara ökande för män under periodens senaste år, för kvinnor är det svårare att se någon generell trend i länet.

Sociala relationer och tillit

Figur 10 visar kommunindex för temat Sociala relationer och tillit år 2024, uppdelat på kvinnor och män. Indexet bygger på tre indikatorer: andel invånare 16–24 år som varken arbetar eller studerar, andel invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, samt andel invånare 16–84 år med brist på emotionellt stöd. Indikatorerna normaliseras och sammanvägs till ett index på skala 0–100, där 0 motsvarar sämst och 100 bäst resultat. Samtliga aspekter inom temat vägs lika och samtliga värden på både aspekt- och temasnivå hamnar inom samma intervall.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Tillväxtverket (2025) beräkningar, baserade på uppgifter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) (2025) och Folkhälsomyndigheten (2025b) .

Kvinnor har generellt mycket högre indexvärden än män och gemensamt bland båda könen är att det lägsta indexvärdet i länet hittas i Heby. Ingen av kommunerna har ett indexvärde över 60 när det gäller män, medan 7 av 8 kommuner har värden över 60 gällande kvinnor, där 5 kommuner har ett indexvärde över 70. Män i länet har alltså sämre sociala relationer och tillit än kvinnor enligt indexet och skillnaden är väldigt stor i vissa kommuner.

Tillit

Figur 11 visar andelen som svarat “Svårt att lita på andra” på frågan “Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, resultat visas för uppsala län och riket, över tid och uppdelat per kön. — Figur 11

Historiskt har svarsandelen för de som svarat att de har svårt att lita på andra varit något högre bland männen i länen, men med överlappande intervall med kvinnorna. Över tid så följer andelarna för könen varandra tätt både på läns- och riksnivå.

Det syns en något ökande trend för andelen som uppger att de har svårt att lita på andra. För 2004-2007 så har kvinnor en andel på runt 20 %, men vid den senaste mätningen så är andelen runt 30%.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Enköping

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Heby

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Håbo

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Knivsta

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Tierp

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Uppsala

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Älvkarleby

Figuren visar som svarat att de har svårt att lita på andra, över tid och uppdelat per kön, i Östhammar

Tilliten till andra människor är väldigt jämn mellan länets kommuner.

Skolelever

Avsnittet redovisar andelen skolelever i länets kommuner som uppger att man i allmänhet kan lita på de flesta människor, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Tilliten till andra människor är något högre bland pojkar jämfört med flickor i de flesta av länets kommuner.

Sociala relationer

Ensamhet

I detta avsnitt redovisas andelen invånare i Uppsala län som svarat på frågan “Upplever du besvär av ensamhet och isolering?” i enkätundersökningen Liv och hälsa vuxen.

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar för varje kommun, andelen som svarat Nej, Ja, lätta besvär och Ja, svåra besvär på frågan:'Upplever du besvår av ensamhet och isolering',uppdelat på män och kvinnor.

I länets kommuner så är det runt 15 till 30 procent av befolkningen som upplever lätta besvär med ensamhet och isolering.

Skolelever

Följande figurer visar andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de ibland eller ofta känner sig ensamma, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Heby

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Håbo

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Knivsta

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Tierp

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Uppsala

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Älvkarleby

Figuren visar andelen skolelever som känner sig ensamma uppdelat på kön i Östhammar

Andelen flickor som angett att de ibland eller ofta känner sig ensam är högre jämfört med pojkar i alla av länets kommuner.

Emotionellt och praktiskt stöd

Figur 12 visar andelen som saknar emotionellt respektive praktiskt stöd, utifrån frågorna “Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?” och “Kan du få hjälp av någon eller några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?”.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

En saknad av emotionellt stöd är något högre bland män än kvinnor, men det är inte statistiskt signifikant för de flesta av åren. Saknandet av praktiskt stöd är inte lika stort som det emotionella.

Skolelever

Avsnittet redovisar andelen skolelever i länets kommuner som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på påståendet om huruvida de har någon att prata med om sina innersta känslor, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Heby

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Håbo

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Knivsta

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Tierp

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Uppsala

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Älvkarleby

Figuren visar andelen skolelever som har någon att prata med om deras inre känslor i Östhammar

I flera av länets kommuner så syns det en uppgående lätt trend för andelen som svarat ‘Stämmer helt och hållet’ eller ‘Stämmer ganska bra’ på påståendet om de har någon att prata med om deras innersta känslor. Trenden är något tydligare för pojkar än flickor.

Självrapporterade hälsobesvär, barn

I Figur 13 redovisas andelen barn som uppgett minst två av åtta psykiska och/eller fysiska besvär i stort sett varje dag, eller mer än en gång i veckan, under en sexmånadersperiod — uppdelat på kön och jämfört med riket och närliggande län.

Indikatorn hämtas från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor, som genomförs bland 11-, 13- och 15-åringar av SCB på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Undersökningen ingår i ett internationellt samarbete lett av WHO.

Figuren visar andelen barn som upplevt minst 2 av 8 psykiska eller fysiska besvär varje dag eller minst en gång i veckan under en sexmånadersperiod för länet, riket och de närstående länen — Figur 13

Det är en tydlig skillnad mellan könen för samtliga län och riket, flickor har i större utsträckning angivit sig ha hälsobesvär jämfört med pojkar. Intervallen är inte överlappande inom något län vilket gör att skillnaden mellan könen är statistiskt signifikant inom varje län.

Andelen flickor som självrapporterat hälsobesvär är mellan 55 till 70 %, medan för pojkarna rör det sig om mellan 35 till 45 %.

Källor

Folkhälsomyndigheten. 2025a. ”Definitioner, kommentarer och källor”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/folkhalsans-utveckling/definitioner-kommentarer-kallor.pdf.

———. 2025b. ”Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

———. u.å. ”Nationella folkhälsoenkäten – om våra datainsamlingar”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/om-vara-data/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.

Liv och hälsa ung-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa ung”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-ung/.

Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa vuxen – folkhälsoundersökning”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Lumley, Thomas. 2004. ”Analysis of Complex Survey Samples”. Journal of Statistical Software 9 (8): 1–19. https://doi.org/10.18637/jss.v009.i08.

———. 2010. Complex Surveys: A Guide to Analysis Using R. Hoboken, NJ: Wiley.

———. 2024. survey: Analysis of Complex Survey Samples. https://cran.r-project.org/package=survey.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2025. ”MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor”. https://www.mucf.se/.

Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.

Tillväxtverket. 2025. ”Statistik och analys”. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/statistikochanalys.1987.html.