Levnadsvanor

Inledning

Denna rapport redovisar folkhälsan i Uppsala län med fokus på levnadsvanor, med avsnitt om matvanor, tobak och nikotin, alkoholkonsumtion samt narkotikabruk. Rapporten ingår i en serie där länets folkhälsoutveckling följs över tid.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på Nerladdningsknapp . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).

Rapporten bygger på en stor del enkätdata. Enkätdata är användbar, men den är alltid förenad med osäkerhet. Alla som får en enkät svarar inte, vilket leder till bortfall. Om vissa grupper är mindre benägna att svara kan resultaten bli snedvridna. Det finns också internt bortfall, när personer hoppar över enskilda frågor.

Eftersom enkäter bygger på självrapportering kan svaren dessutom påverkas av missförstånd, minnesfel eller att man vill ge ett socialt önskvärt svar.

Resultaten behöver därför inte fullt ut spegla hela befolkningen. Osäkerheten blir särskilt stor när man bryter ner materialet på mindre grupper, till exempel efter kön, födelseland eller kommun. I sådana fall är antalet svar ofta färre, vilket gör resultaten mer osäkra och känsliga för enskilda observationer.

Levnadsvanor

I Uppsala län följs levnadsvanor bland annat genom den nationella folkhälsoenkäten, där invånarna bland annat tillfrågas om sin tandhälsa, fysiska aktivitet och besvär av sjukdomar.

Nationella folkhälsoenkäten genomförs av Folkhälsomyndigheten (u.å.) och är en undersökning om svenska befolkningens hälsa, med syfte att se hur befolkningen mår över tid. Det är en urvalsundersökning för befolkningen 16 år och äldre från och med 2021. Tidigare omfattade urvalet åldrarna 16–84 år.

Data som hämtas med ett givet konfidensintervall följer det en standard på 95 %. Vilket då betyder att det sanna värdet ligger inom intervallet med 95 % säkerhet. När intervall mellan 2 grupper överlappar betyder det att det inte går att bevisa en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna, till en säkerhet med 95%. Det innebär dock inte att det med säkerhet saknas en skillnad. Det kan finnas en reell skillnad, men osäkerheten i materialet är för stor för att den ska kunna styrkas statistiskt.

För data från Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala (n.d.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från liv och hälsa vuxen visas på kommunnivå, då enkäten har stratifierats ut till flera personer i länets kommuner.

Gällande data från Liv och hälsa ung-Region Uppsala (n.d.) så har kalibreringsvikter inte tillämpats, eftersom det faktiska bortfallet inte kan beräknas exakt utan måste uppskattas. Det innebär att eventuella snedfördelningar i vilka som svarat på enkäten inte har korrigerats, vilket kan göra att resultaten inte fullt ut speglar den faktiska befolkningen. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt vid jämförelser mellan grupper och kommuner.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Beräkningarna görs med funktioner från R-paketet Lumley (2024), vilket implementerar design-baserad inferens för urvalsundersökningar Lumley (2004) Lumley (2010).

I analysen används ett survey-designobjekt av typen

\[ \text{svydesign}(ids = \sim 1,\; weights = \sim w_i,\; data = df) \]

Att sätta ids = ~1 innebär att ingen klustring specificeras och att varje observation behandlas som en egen primär urvalsenhet (PSU). Variansskattningarna reduceras därmed till motsvarande designbaserade estimatorer utan klusterstruktur.

Skattning av andelar

För varje nivå (l) av variabeln (Y) skapas en indikatorvariabel

\[ I_i^{(l)} = \begin{cases} 1 & \text{om } Y_i = l \\ 0 & \text{annars} \end{cases} \]

Den designviktade andelen skattas som

\[ \hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i} \]

där (w_i) är urvalsvikten för observation (i). Vikterna representerar kalibreringsjusteringar.

När beräkningen görs inom grupper (g) (definierade av kommun och kön i denna rapport) beräknas andelen separat inom varje grupp:

\[ \hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i} \]

Variansskattning

Variansen för estimatorn beräknas med design-baserad linjärisering (Taylor-approximation) enligt metoder implementerade i survey-paketet.

När ids = ~1 används reduceras variansestimatorn i praktiken till en Horvitz–Thompson-baserad varians för ett viktat urval utan klustring, vilket är fallet i denna rapport.

Konfidensintervall

Konfidensintervallen beräknas med funktionen svyciprop() och metoden "logit".

Denna metod skattar först logit-transformerade parametrar

\[ \theta = \log\left(\frac{\hat{p}}{1-\hat{p}}\right) \]

och beräknar ett Wald-intervall på logit-skalan

\[ \theta \pm z_{0.975} \cdot SE(\theta) \]

Därefter transformeras intervallet tillbaka till proportionsskalan med den logistiska funktionen

\[ p = \frac{1}{1 + e^{-\theta}} \]

Den slutliga intervallet blir därför

\[ \left( \frac{1}{1 + e^{-(\theta - z_{0.975}SE(\theta))}}, \; \frac{1}{1 + e^{-(\theta + z_{0.975}SE(\theta))}} \right) \]

Logit-metoden används eftersom den ger mer stabila konfidensintervall när andelar ligger nära (0) eller (1).

Matvanor

Matvanor är en central faktor för hälsa och välbefinnande. Vad människor äter, hur mycket och hur ofta de äter påverkar både energibalans och risken för flera sjukdomar. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer, samtidigt som de ger kroppen de näringsämnen som behövs för att fungera optimalt 1177 Vårdguiden (2025) .

Frukt och grönt

Detta kapitel visar andelen som äter frukt och bär respektive grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag, baserat på frågorna “Hur ofta äter du frukt och bär?” och “Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter?”

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar för de som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dasg i Riket , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar för de som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dasg i Uppsala län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar för de som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dasg i Södermanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar för de som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dasg i Östergötlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar för de som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dasg i Örebro län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar för de som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dasg i Västmanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de äter frukt, bär, grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Trenden är likartad för båda könen: andelen som äter frukt och bär minst två gånger dagligen har minskat över tid, medan andelen som äter grönsaker och rotfrukter lika ofta har ökat.

Kommunnivå

Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m.

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar fördelningen av frekvensen av grönsaksätande, för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

De flesta kommunerna i länet har liknande fördelning över frekvensen av hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter. Männen i Heby kommun sticker ut med ett något lägre intag sett till frekvensen.

Sötad dryck

Figur 1 visar andelen som dricker läsk, saft eller andra sötade drycker minst två gånger i veckan, baserat på frågan “Hur ofta dricker du läsk, saft eller andra sötade drycker?”.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som att de dricker sötad dryck 2 gånger i veckan, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 1

Andelen kvinnor som dricker sötad dryck minst två gånger i veckan har ökat under de senaste åren och närmar sig männens nivåer. Vid den senaste mätningen uppger 30–40 procent av männen och 25–30 procent av kvinnorna att de dricker sötad dryck i denna omfattning.

Tobak och nikotin

Tobaks- och nikotinprodukter är beroendeframkallande och innebär betydande hälsorisker. Daglig rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för allvarliga sjukdomar som lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke. Även andra nikotinprodukter kan öka risken för sjukdom och tidig död Socialstyrelsen (2026).

Rökning

Figur 2 visar andelen som uppger att de röker dagligen, baserat på frågan “Röker du?”. Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett att de röker dagligen, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 2

Andelen dagligrökare har minskat kraftigt i både Uppsala län och riket. I mätperiodens början låg andelen på 10–20 procent, medan den vid den senaste mätningen sjunkit till 0–5 procent.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar svarsandelen på frågan 'Röker du?', för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Andelen män och kvinnor som uppger att de röker är relativt jämn mellan kommunerna i länet, men andelen dagliga rökare kan skilja sig något.

Snus

Figur 3 visar andelen som uppger daglig snusanvändning, baserat på frågan “Använder du snus som innehåller tobak (portion- eller baksnus)?”. Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Andelen som snusar har legat relativt stabilt bland män, medan en ökande trend syns bland kvinnor under de senaste 10–15 åren. Skillnaden mellan könen är fortfarande statistiskt säkerställd, en större andel män än kvinnor snusar, men gapet har minskat över tid.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar svarsandelen på frågan 'använder du tobakssnus?', för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Figuren visar svarsandelen på frågan 'använder du tobaksfritt nikotinsnus?', för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Det är en signifikant högre andel män som dagligen använder tobakssnus i alla länets kommuner jämfört med kvinnor. Denna skillnad går inte att se när tobaksfritt nikotinsnus undersöks.

Alkohol

Detta kapitel visar andelen med alkoholkonsumtion på risknivå, baserat på tre frågor från frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test): hur ofta man druckit alkohol det senaste året, hur många glas man drack en typisk dag, samt hur ofta man drack sex glas eller fler vid samma tillfälle. AUDIT har utvecklats av WHO för att identifiera personer vars alkoholvanor kan skada deras hälsa.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett alkoholkonsumption på risknivå, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 4

Andelen män med alkoholkonsumtion på risknivå har minskat i Uppsala län. Bland kvinnor syns ingen motsvarande minskning, vilket innebär att skillnaden mellan könen har minskat över tid. Om trenden håller i sig kan skillnaderna komma att bli ännu mindre framöver.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen med riskkonsumtion av alkohol', för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Fördelningen av riskkonsumtion av alkohol är jämn mellan flera av kommunerna i länet. Det är något lägre andelar för kvinnor med riskkonsumtion i Enköping, Heby, Tierp och Älvkarleby jämfört med Knivsta, Uppsala kommun och Östhammar, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Narkotika

Figur 5 visar andelen som uppger narkotikabruk, uppdelat på livstidsbruk (någon gång) och bruk det senaste året, baserat på frågorna “Har du använt cannabis (t.ex. hasch eller marijuana)?” samt “Har du använt någon annan narkotika än hasch eller marijuana (t.ex. amfetamin, kokain, heroin, ecstasy eller LSD)?”

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett narkotikabruk, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön och frekvens. — Figur 5

Bland männen i Uppsala län syns en svagt ökande trend i andelen som uppger att de någon gång använt narkotika, där runt 20 % av alla män i länet anger att de någon gång använt narkotika vid den senaste mätpunkten. För övriga grupper ligger andelarna på relativt stabila nivåer under hela mätperioden (Figur 5).

Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de brukat narkotika, och skillnaden gäller både för livstidsbruk (någon gång) och bruk det senaste året. Mönstret är detsamma i länet som i riket.

Cannabis

I detta delkapitel visas andelen som uppger cannabisbruk, uppdelat på livstidsbruk och bruk det senaste året, baserat på frågan “Har du använt cannabis (t.ex. hasch eller marijuana)?”

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett cannabisbruk, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön och frekvens. — Figur 6

Mönstret i Figur 6 liknar det för narkotika totalt, men med ett anmärkningsvärt undantag: även bland kvinnor i länet syns en svagt ökande trend för livstidsbruk av cannabis.

Drygt 10 procent av kvinnorna uppger att de någon gång provat cannabis vid den senaste mätpunkten, jämfört med omkring 20 procent av männen. Könsskillnaden är alltså tydlig, men trenden pekar i samma riktning för båda könen.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som någon gång använt cannabis, för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Svarta streck betyder att 0 personer har angett svaret.

Uppsala kommun sticker ut med en högre andel som uppger att de har använt cannabis jämfört med flera av länets kommuner, men den största andelen har svarat att det var för mer än 12 månader sedan.

Skolelever

Nedan presenteras andelen skolelever som svarat Aldrig provat eller nej på frågorna:

“Röker du cigaretter?”,
“Använder du vape och/eller e-cigaretter?”,
“Använder du snus med tobak?”,
“Använder du tobaksfritt nikotinsnus?”,
“Har du någon gång druckit alkohol?”,
“Har du någon gång använt narkotika?”

Figuren andelen skoleelever som uppger att de aldrig testat rökning, snus med och utan tobak, vape/e-cigg, narkotika och alkohol

Spel om pengar

Figur 7 visar andelen med riskfyllt spelande, baserat på frågorna “Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel?” samt följdfrågor om att ha spelat för mer än man haft råd att förlora, behövt öka insatserna för att få samma spänning, återvänt för att vinna tillbaka förlorade pengar, eller lånat pengar för att spela.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för dem som anses ha riskabelt spelande, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 7

Notera att y-axeln går mellan 0 och 20 procent och inte 0 till 100.

Andelen män med riskfyllt spelande har ökat i Uppsala län och närmar sig rikssnittet för män. Bland kvinnor syns däremot en minskande trend, vilket innebär att skillnaden mellan könen har vuxit och nu är statistiskt säkerställd.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som spelat för mer än de har råd med, för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Källor

1177 Vårdguiden. 2025. ”Så äter du hälsosamt”. https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/sa-ater-du-halsosamt/.

Folkhälsomyndigheten. 2025. ”Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

Liv och hälsa ung-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa ung”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-ung/.

Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa vuxen – folkhälsoundersökning”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Lumley, Thomas. 2004. ”Analysis of Complex Survey Samples”. Journal of Statistical Software 9 (8): 1–19. https://doi.org/10.18637/jss.v009.i08.

———. 2010. Complex Surveys: A Guide to Analysis Using R. Hoboken, NJ: Wiley.

———. 2024. survey: Analysis of Complex Survey Samples. https://cran.r-project.org/package=survey.

Socialstyrelsen. 2026. ”Tobak och nikotin”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/skadligt-bruk-och-beroende/tobak-och-nikotin/.