Fysisk hälsa

Inledning

Denna rapport redovisar folkhälsan i Uppsala län med fokus på fysisk hälsa, med avsnitt om tandhälsa, diabetes samt allergi och astma. Rapporten ingår i en serie där länets folkhälsoutveckling följs över tid.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på Nerladdningsknapp . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).

Rapporten bygger på en stor del enkätdata. Enkätdata är användbar, men den är alltid förenad med osäkerhet. Alla som får en enkät svarar inte, vilket leder till bortfall. Om vissa grupper är mindre benägna att svara kan resultaten bli snedvridna. Det finns också internt bortfall, när personer hoppar över enskilda frågor.

Eftersom enkäter bygger på självrapportering kan svaren dessutom påverkas av missförstånd, minnesfel eller att man vill ge ett socialt önskvärt svar.

Resultaten behöver därför inte fullt ut spegla hela befolkningen. Osäkerheten blir särskilt stor när man bryter ner materialet på mindre grupper, till exempel efter kön, födelseland eller kommun. I sådana fall är antalet svar ofta färre, vilket gör resultaten mer osäkra och känsliga för enskilda observationer.

Fysisk hälsa

I Uppsala län följs den fysiska hälsan bland annat genom den nationella folkhälsoenkäten, där invånarna bland annat tillfrågas om sin tandhälsa, fysiska aktivitet och besvär av sjukdomar.

Nationella folkhälsoenkäten genomförs av Folkhälsomyndigheten (u.å.) och är en undersökning om svenska befolkningens hälsa, med syfte att se hur befolkningen mår över tid. Det är en urvalsundersökning för befolkningen 16 år och äldre från och med 2021. Tidigare omfattade urvalet åldrarna 16–84 år.

Data som hämtas med ett givet konfidensintervall följer det en standard på 95 %. Vilket då betyder att det sanna värdet ligger inom intervallet med 95 % säkerhet. När intervall mellan 2 grupper överlappar betyder det att det inte går att bevisa en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna, till en säkerhet med 95%. Det innebär dock inte att det med säkerhet saknas en skillnad. Det kan finnas en reell skillnad, men osäkerheten i materialet är för stor för att den ska kunna styrkas statistiskt.

För data från Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala (n.d.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från liv och hälsa vuxen visas på kommunnivå, då enkäten har stratifierats ut till flera personer i länets kommuner.

Gällande data från Liv och hälsa ung-Region Uppsala (n.d.) så har kalibreringsvikter inte tillämpats, eftersom det faktiska bortfallet inte kan beräknas exakt utan måste uppskattas. Det innebär att eventuella snedfördelningar i vilka som svarat på enkäten inte har korrigerats, vilket kan göra att resultaten inte fullt ut speglar den faktiska befolkningen. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt vid jämförelser mellan grupper och kommuner.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Beräkningarna görs med funktioner från R-paketet Lumley (2024), vilket implementerar design-baserad inferens för urvalsundersökningar Lumley (2004) Lumley (2010).

I analysen används ett survey-designobjekt av typen

\[ \text{svydesign}(ids = \sim 1,\; weights = \sim w_i,\; data = df) \]

Att sätta ids = ~1 innebär att ingen klustring specificeras och att varje observation behandlas som en egen primär urvalsenhet (PSU). Variansskattningarna reduceras därmed till motsvarande designbaserade estimatorer utan klusterstruktur.

Skattning av andelar

För varje nivå (l) av variabeln (Y) skapas en indikatorvariabel

\[ I_i^{(l)} = \begin{cases} 1 & \text{om } Y_i = l \\ 0 & \text{annars} \end{cases} \]

Den designviktade andelen skattas som

\[ \hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i} \]

där (w_i) är urvalsvikten för observation (i). Vikterna representerar kalibreringsjusteringar.

När beräkningen görs inom grupper (g) (definierade av kommun och kön i denna rapport) beräknas andelen separat inom varje grupp:

\[ \hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i} \]

Variansskattning

Variansen för estimatorn beräknas med design-baserad linjärisering (Taylor-approximation) enligt metoder implementerade i survey-paketet.

När ids = ~1 används reduceras variansestimatorn i praktiken till en Horvitz–Thompson-baserad varians för ett viktat urval utan klustring, vilket är fallet i denna rapport.

Konfidensintervall

Konfidensintervallen beräknas med funktionen svyciprop() och metoden "logit".

Denna metod skattar först logit-transformerade parametrar

\[ \theta = \log\left(\frac{\hat{p}}{1-\hat{p}}\right) \]

och beräknar ett Wald-intervall på logit-skalan

\[ \theta \pm z_{0.975} \cdot SE(\theta) \]

Därefter transformeras intervallet tillbaka till proportionsskalan med den logistiska funktionen

\[ p = \frac{1}{1 + e^{-\theta}} \]

Den slutliga intervallet blir därför

\[ \left( \frac{1}{1 + e^{-(\theta - z_{0.975}SE(\theta))}}, \; \frac{1}{1 + e^{-(\theta + z_{0.975}SE(\theta))}} \right) \]

Logit-metoden används eftersom den ger mer stabila konfidensintervall när andelar ligger nära (0) eller (1).

Hälsobesvär

Delkapitlet redovisar andelen invånare per kommun i Uppsala län som uppger långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem, uppdelat på kön.

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelarna av de som uppger att de har hälsobesvär från olycksfall, någon nedsatt funtion eller annat långvarigt hälsoproblem, i länets kommuner för år 2022

I flera av länets kommuner är det omkring 30 till 50 % som anger att de har långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem.

Någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen kan inte påvisas, eftersom konfidensintervallen överlappar inom samtliga kommuner.

Fysisk aktivitet

I detta delkapitel så visas andelen som uppger tillräcklig fysisk aktivitet, baserat på frågorna “Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?” och “Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete?”

Frågorna ändrades efter 2016 och därav visas ej tidigare resultat.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelarna för de som uppger sig vara fysisk aktiva minst 150 minuter i veckan, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 1

Omkring 70 procent av länets invånare uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan. Konfidensintervallen överlappar mellan könen, vilket innebär att någon statistiskt säkerställd skillnad inte kan påvisas på länsnivå.

Andelen fysiskt aktiva är något högre i länet än i riket, det gäller framför allt för kvinnor, där rikssnittet är omkring 65%.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelarna för de som uppger sig vara fysisk aktiva minst 150 minuter i veckan, visas för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Skillnaderna mellan könen inom kommunerna är små och inte statistiskt säkerställda. Däremot kan andelarna skilja sig markant mellan kommunerna. Exempelvis är andelen fysiskt aktiva kvinnor i Knivsta betydligt högre än i Älvkarleby. En möjlig förklaring är skillnader i åldersstruktur, Knivsta har en yngre befolkning än Älvkarleby.

Skolelever

Nedan redovisas andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de i genomsnitt cyklar, går eller idrottar minst 30 minuter per dag, uppdelat på kön. Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Andelen elever som uppger att de i snitt cyklar, går eller idrottar minst 30 min dagligen uppgår till omkring 75 % eller mer i flera av länets kommuner.

Stillasittande

I detta avsnitt redovisas hur länge invånarna i Uppsala län sitter stilla under ett normalt dygn, exklusive sömn, baserat på frågan Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn?

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Riket , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Uppsala län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Södermanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Östergötlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Örebro län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Västmanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Notera att y-axeln ej går mellan 0 och 100 utan endast till 50. Att intervallen är markant smalare för riket är på grund av mängden svar, vilket minskar osäkerheten.

Andelen som sitter stilla länge under dagen verkar öka i Uppsala län. Det gäller framför allt grupperna som sitter 7–9 timmar respektive minst 10 timmar per dygn. Bland män i länet är den vanligaste kategorin vid den senaste mätningen minst 10 timmar per dygn, vilket skiljer sig från riksnivån där den största gruppen sitter 4–6 timmar.

Skillnaderna mellan de flesta grupperna är inte statistiskt säkerställda eftersom konfidensintervallen överlappar. Däremot är andelen som sitter högst 3 timmar per dygn tydligt lägre än övriga grupper, för både män och kvinnor, under de senaste åren.

Tandhälsa

Figur 2 visar andelen som uppger bra respektive dålig tandhälsa, baserat på frågan “Hur tycker du att din tandhälsa är?”.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelar för de som uppgett en bra eller dålig tandhälsa, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 2

Andelen som uppger god tandhälsa är något högre bland kvinnor än bland män, både i Uppsala län och i riket, men skillnaden är liten och inte statistiskt säkerställd. Nivåerna har varit stabila över tid och någon tydlig förändring syns inte mellan mätperiodens början och slut.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelar för de som uppgett en bra eller dålig tandhälsa, visas för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Inom varje kommun så är de största andelarna för svaren ‘Mycket bra’ eller ‘Ganska bra’, detta gäller oavsett kön. Det är en liten andel i varje kommun som svarat ‘Mycket dålig’.

Avstått trots behov

Figur 3 visar andelen som avstått från tandläkarvård trots att de upplevde ett behov, utifrån frågorna “Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?” och “Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård?”.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelar för de som angett att de avstått tandläkarvård trots behov, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 3

Bland dem som avstått från tandläkarvård trots upplevt behov uppger ungefär hälften att ekonomi är den främsta orsaken. Mönstret har varit stabilt över tid. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små och inte statistiskt säkerställda.

Diabetes

I detta kapitel visas antalet nya fall av diabetes typ 2 per 100 000 invånare i Uppsala län, jämfört med riket och närliggande län. Värdena är åldersstandardiserade för att möjliggöra rättvisa jämförelser mellan områden med olika ålderssammansättning.

Folkhälsomyndigheten hämtar data från dynamiska register som löpande uppdateras och kan justeras bakåt i tiden. Små förändringar i det absoluta antalet fall får stora genomslag i kommuner med få invånare när måttet relateras till befolkningsstorleken. Åldersstandardisering används för att möjliggöra jämförelser mellan kommuner med olika ålderssammansättning. För information om den standardpopulation som används, se avsnittet Definitioner, kommentarer och källor.

“Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För att göra det lättare att jämföra kommuners värden, används åldersstandardisering därför där det är möjligt.” Folkhälsomyndigheten (2025a)

Data hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b) som hänvisar till Nationella Diabetesregistret (2026) och National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) (2026).

Figuren visar ålderstandardiserade antalet nya diabetesfall i länet, riket och de närliggande länen, över tid och uppdelat på kön — Figur 4

I riket och de flesta jämförda länen syns en ökande trend för nya fall av diabetes typ 2, för både män och kvinnor. Uppsala län sticker ut: här ligger antalet nya fall på samma eller lägre nivåer jämfört med mätperiodens början.

Uppsala län har genomgående det lägsta antalet nya fall bland de redovisade länen för de senaste åren.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelar för om man uppger att man har diabetes eller ej, visas för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

I Älvkarleby så är det en signifikant högre andel män som svarat att de har diabetes jämfört med kvinnor. I övriga kommuner i länet så är det ingen signifikant skillnad mellan könen.

Högt blodtryck

I detta kapitel så visas andelen som uppger att de har högt blodtryck på frågan “Har du högt blodtryck? Svaren är uppdelade i tre svårighetsgrader: inga besvär, lätta besvär och svåra besvär och ja, svåra besvär.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som uppgett att de har högt blodtryck, visas över tid och uppdelat per kön. — Figur 5

Det är en ökande andel som uppger att de har högt blodtryck i länet, liknande trend syns för båda könen. För män så har andelen ökat från runt 20 % till omkring 30 %.

Ökande trender för besvär syns inte lika tydligt, det är möjligt att det är något högre värden för de senaste åren. För svåra besvär syns ingen tydlig förändring över tid.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som uppgett att de har högt blodtryck, visas för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Andelarna skiljer sig lite mellan kommunerna i länet. Det är däremot ingen signifikant skillnad mellan könen inom kommunerna.

Allergi

Figur 6 visar andelen som uppger besvär av allergi, baserat på frågan “Har du någon eller några av följande sjukdomar – allergi?”. Svaren är uppdelade i lätta respektive svåra besvär.

Data är hämtat från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som uppgett att de har besvär av allergi, visas över tid och uppdelat per kön. — Figur 6

Andelen som uppger besvär av allergi ligger stabilt på 20–30 procent för både män och kvinnor i Uppsala län, utan någon tydlig förändring över tid.

Andelen med svåra besvär är genomgående låg och har inte förändrats nämnvärt under mätperioden.

Astma

Detta kapitel visar andelen som uppger besvär av astma. Svaren är uppdelade i lätta respektive svåra besvär.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelen som uppgett att de har besvär av astma, visas över tid och uppdelat per kön. — Figur 7

Andelen som uppger lätta besvär av astma har ökat svagt över tid, medan andelen med svåra besvär ligger kvar på ungefär samma nivå.

Under de senaste åren uppger kvinnor i Uppsala län astmabesvär i något högre utsträckning än män. Konfidensintervallen har gått från att tydligt överlappa till att knappt överlappa, vilket antyder en växande skillnad mellan könen, men den är ännu inte statistiskt säkerställd. Det är värt att följa om skillnaden fortsätter att öka.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som uppgett att de har astma, visas för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Andelen som svarat att de har astma ser ut att vara relativt lika mellan länets kommuner. Ett värde som sticker ut är för kvinnor i Heby kommun, där en något högre andel uppger att de har astma, intervallet överlappar däremot med flera av de andra kommunerna vilket gör att skillnaden inte är signifikant.

Huvudvärk, tinnitus och yrsel

Följande kapitel visar andelen som uppger besvär av huvudvärk eller migrän, öronsus (tinnitus) samt yrsel, baserat på frågorna “Har du någon eller några av följande besvär – huvudvärk eller migrän?, öronsus (tinnitus)?, yrsel?”. Resultaten visas uppdelade på besvär respektive svåra besvär.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar andelarna för Huvudvärk , visas över tid och uppdelat per kön

Notera: vissa grafer har 0 - 10 som y-axel och inte 0 - 100

Figuren visar andelarna för Svår huvudvärk , visas över tid och uppdelat per kön

Notera: vissa grafer har 0 - 10 som y-axel och inte 0 - 100

Figuren visar andelarna för Tinnitus , visas över tid och uppdelat per kön

Notera: vissa grafer har 0 - 10 som y-axel och inte 0 - 100

Figuren visar andelarna för Svåra besvär av tinnitus , visas över tid och uppdelat per kön

Notera: vissa grafer har 0 - 10 som y-axel och inte 0 - 100

Figuren visar andelarna för Yrsel , visas över tid och uppdelat per kön

Notera: vissa grafer har 0 - 10 som y-axel och inte 0 - 100

Figuren visar andelarna för Svåra besvär av yrsel , visas över tid och uppdelat per kön

Notera: vissa grafer har 0 - 10 som y-axel och inte 0 - 100

Huvudvärk: Kvinnor uppger huvudvärk i betydligt högre utsträckning än män, och skillnaden är statistiskt säkerställd. Båda könen visar en uppåtgående trend, vid den senaste mätningen uppger omkring 40 procent av kvinnorna och omkring 20 procent av männen i länet att de lider av huvudvärk. Mönstret återkommer för svår huvudvärk, där kvinnor också har en signifikant högre andel under de senaste åren.

Tinnitus: Till skillnad från huvudvärk är det en större andel män än kvinnor som uppger besvär av tinnitus. Konfidensintervallen ligger nära varandra utan att överlappa, vilket tyder på att skillnaden är statistiskt säkerställd. Andelen med tinnitus har ökat för båda könen över tid, vilket tyder på att det är ett växande folkhälsoproblem i Uppsala län. För svåra besvär av tinnitus överlappar däremot intervallen tydligt, och någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen går inte att fastställa.

Yrsel: Mönstret liknar det för huvudvärk, kvinnor uppger besvär av yrsel i högre utsträckning än män. Till skillnad från huvudvärk syns ingen tydlig trend över tid, utan andelarna ligger på ungefär samma nivåer under hela mätperioden.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar andelen som uppgett att de har öronsus (tinnitus), visas för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

I Heby och Håbo så är det en signifikant större andel män som har lätta besvär med tinnitus jämfört med kvinnor. I resterande kommuner syns liknande mönster, men utan bevis för att skillnaden är signifikant.

Skolelever

Figurerna nedan redovisar andelen skolelever i länets kommuner som svarat Stämmer delvis eller Stämmer helt på påståendet Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående, hämtat från instrumentet Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve). Data hämtas från Liv och hälsa ung.

Andelen flickor som angett ‘Stämmer delvis’ eller ‘Stämmer helt’ på om de har huvudvärk, ont i magen eller illamående är högre jämfört med pojkar i samtliga kommuner i länet.

Övervikt och obesitas

Redovisningen bygger på frågorna “Hur lång är du?” och “Hur mycket väger du?”, utifrån vilka BMI har beräknats.

BMI är ett vanligt mått för att uppskatta kroppsvikt i relation till längd, men har flera begränsningar. Måttet kan enligt 1177 Vårdguiden (2026) ge en missvisande bild för personer med stor muskelmassa, eftersom det inte skiljer mellan fett och muskler. BMI visar heller inte hur kroppsfettet är fördelat, trots att bukfett i synnerhet är kopplat till ökad hälsorisk. Det vill säga att en person som enligt BMI är i klassen övervikt kan till exempel ha en mer hälsosam fettfördelning än en person i klassen normalvikt.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025b).

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Riket , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för underviktiga i Riket , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Uppsala län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för underviktiga i Uppsala län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Södermanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för underviktiga i Södermanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Östergötlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för underviktiga i Östergötlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Örebro län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för underviktiga i Örebro län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Västmanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för underviktiga i Västmanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Fördelningen av viktgrupper i Uppsala län liknar rikets. Normalvikt är den vanligaste kategorin för både kvinnor och män, omkring 50–55 procent av kvinnorna och 45–50 procent av männen tillhör den gruppen.

Den tydligaste skillnaden mellan könen är att en större andel män befinner sig i gruppen övervikt. I Uppsala län har andelen underviktiga män ökat över tid, vilket gjort att skillnaden mellan könen inte längre är statistiskt säkerställd. På riksnivå kvarstår dock en statistiskt säkerställd högre andel underviktiga kvinnor jämfört med män.

Kommunnivå

Här är data hämtat från liv och hälsa vuxen och är sammanställt av Region Uppsala.

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna, för länets kommuner, uppdelat per kön för år 2022

Andelen överviktiga män ser ut att vara högre än överviktiga kvinnor i många av länet kommuner, men det är endast signifikant högre i Håbo och Uppsala kommun. I samma kommuner så är andelen kvinnor i normalvikt högre än männens.

Källor

1177 Vårdguiden. 2026. ”Så bedömer du din vikt”. https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/sunda-vanor/sa-bedomer-du-din-vikt/.

Folkhälsomyndigheten. 2025a. ”Definitioner, kommentarer och källor”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/folkhalsans-utveckling/definitioner-kommentarer-kallor.pdf.

———. 2025b. ”Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

———. u.å. ”Nationella folkhälsoenkäten – om våra datainsamlingar”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/om-vara-data/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.

Liv och hälsa ung-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa ung”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-ung/.

Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa vuxen – folkhälsoundersökning”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Lumley, Thomas. 2004. ”Analysis of Complex Survey Samples”. Journal of Statistical Software 9 (8): 1–19. https://doi.org/10.18637/jss.v009.i08.

———. 2010. Complex Surveys: A Guide to Analysis Using R. Hoboken, NJ: Wiley.

———. 2024. survey: Analysis of Complex Survey Samples. https://cran.r-project.org/package=survey.

National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen). 2026. ”Socialstyrelsen”. https://www.socialstyrelsen.se/en/.

Nationella Diabetesregistret. 2026. ”Nationella Diabetesregistret”. https://ndr.registercentrum.se/.