Fysisk hälsa

Inledning

Denna delrapport redovisar folkhälsan i Uppsala län med fokus på fysisk hälsa, med avsnitt om tandhälsa, diabetes samt allergi och astma. Rapporten ingår i en serie där länets folkhälsoutveckling följs över tid.

Om statistiken

I Uppsala län följs den fysiska hälsan bland annat genom den nationella folkhälsoenkäten, där invånarna bland annat tillfrågas om sin tandhälsa, fysiska aktivitet och besvär av sjukdomar. Enkäten genomförs av Folkhälsomyndigheten (u.å.) och är en undersökning om den svenska befolkningens hälsa, med syfte att se hur befolkningen mår över tid.

För data från Hälsa på lika villkor (u.å.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från Hälsa på lika villkor visas på kommunnivå.

Gällande data från Liv och hälsa ung (u.å.) så har kalibreringsvikter inte tillämpats, eftersom det faktiska bortfallet inte kan beräknas exakt utan måste uppskattas. Det innebär att eventuella snedfördelningar i vilka som svarat på enkäten inte har korrigerats, vilket kan göra att resultaten inte fullt ut speglar den faktiska befolkningen. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt vid jämförelser mellan grupper och kommuner.

De konfidensintervall som redovisas har konfidensgraden 95 %. Ett sådant intervall beräknas med en metod som vid upprepade urval täcker det sanna värdet i 95 % av fallen. Överlappande konfidensintervall innebär inte automatiskt att skillnaden mellan två grupper saknar statistisk signifikans; detta behöver bedömas med ett särskilt test. Det innebär inte heller att det med säkerhet saknas en skillnad. Det kan finnas en reell skillnad, men osäkerheten i materialet kan vara för stor för att den ska kunna styrkas statistiskt.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Andelarna beräknas med de kalibreringsvikter (w_i) som hör till respektive svarande. Vikterna används för att resultaten bättre ska spegla målpopulationen och delvis kompensera för bortfall.

Skattning av andelar

För varje svarskategori l skapas en indikatorvariabel:

\[I_i^{(l)} = \begin{cases} 1, & \text{om } Y_i = l \\ 0, & \text{annars} \end{cases}\]

Den viktade andelen beräknas som:

\[\hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i}\]

där w_i är kalibreringsvikten för svarande i.

När andelen beräknas för en viss grupp, exempelvis en kommun och ett kön, används endast de svarande som tillhör gruppen:

\[\hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i}\]

Andelarna beräknas separat för varje svarskategori och grupp.

Konfidensintervall

För figurer med konfidensintervall används Folkhälsomyndighetens metod. Den statistiska osäkerheten beräknas utifrån den viktade andelen och det oviktade antalet giltiga svarande.

Först beräknas standardfelet:

\[SE(\hat{p}) = \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}}\]

där n är antalet svarande med ett giltigt svar på den aktuella frågan.

Det 95-procentiga konfidensintervallet beräknas sedan som:

\[\hat{p} \pm 1{,}96 \cdot SE(\hat{p})\]

Det ger intervallets nedre och övre gräns:

\[CI_l = \max\left( 0,\, \hat{p} - 1{,}96 \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}} \right)\]

\[CI_u = \min\left( 1,\, \hat{p} + 1{,}96 \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}} \right)\]

Konfidensintervallen beskriver den osäkerhet som beror på att resultaten bygger på ett urval. De tar inte hänsyn till all osäkerhet, exempelvis eventuella kvarstående skillnader mellan svarande och icke-svarande.

Om enkätdata

Rapporten bygger på en stor del enkätdata. Enkätdata är ett värdefullt underlag, men alltid förenat med viss osäkerhet. Alla som får en enkät svarar inte, vilket leder till bortfall. Om vissa grupper systematiskt avstår från att svara kan resultaten bli missvisande. Därtill förekommer internt bortfall, det vill säga när respondenter inte besvarar enskilda frågor.

Eftersom enkäter bygger på självrapportering kan svaren dessutom påverkas av missförstånd, minnesfel eller att man vill ge ett socialt önskvärt svar.

Resultaten behöver därför inte fullt ut spegla hela befolkningen. Osäkerheten blir särskilt stor när man bryter ner materialet på mindre grupper, till exempel efter kön, födelseland eller kommun. I sådana fall är antalet svar ofta färre, vilket gör resultaten mer osäkra och känsliga för enskilda observationer.

Diabetes

Nedan visas antalet nya fall av diabetes typ 2 per 100 000 invånare i Uppsala län, jämfört med riket och närliggande län. Siffrorna är åldersstandardiserade för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut mellan grupper i befolkningen.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025), som hänvisar till Nationella Diabetesregistret (2026) och National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) (2026).

Figuren visar det åldersstandardiserade antalet nya diabetesfall i länet, riket och de närliggande länen över tid, uppdelat på kön — Figur 1

I riket och de flesta jämförda länen syns en ökande trend för nya fall av diabetes typ 2, för både män och kvinnor.

Uppsala län sticker ut: antalet nya fall är lägst bland de redovisade länen under de senaste åren, och vid den senaste mätningen är nivåerna lägre än vid mätperiodens början.

Högt blodtryck

Figur 2 visar andelen i Uppsala län som uppger att de har högt blodtryck, uppdelat på kön och utifrån fyraårsmedelvärden.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som uppgett att de har högt blodtryck, visas över tid och uppdelat per kön. — Figur 2

Det är en ökande andel som uppger att de har högt blodtryck i länet, där ökningen varit mer påtaglig bland männen.

I nedanstående figurer redovisas andelen i Uppsala län som uppger sig ha besvär respektive svåra besvär av högt blodtryck, uppdelat på kön och utifrån fyraårsmedelvärden.

Figuren visar andelen som uppgett att de har svåra besvär av högt blodtryck, uppdelat på kommun och kön.

Trots den ökade andelen med högt blodtryck i länet är andelen som uppger att de har besvär med högt blodtryck förhållandevis konstant över tid.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som svarat att de har högt blodtryck, uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen som uppgett att de har högt blodtryck, uppdelat på kommun, kön och år.

Figuren visar andelen som uppgett att de har besvär av högt blodtryck, uppdelat på kommun och kön.

Andelen med högt blodtryck varierar från cirka 20 till 35 procent mellan kommunerna i länet. Det är ingen signifikant skillnad mellan könen inom någon av kommunerna.

Allergi

Figur 3 visar andelen som uppger besvär av allergi, uppdelat på kön och grad av besvär.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som uppgett att de har besvär av allergi, uppdelat på kommun och kön. — Figur 3

Andelen som uppger besvär av allergi ligger stabilt på 20–30 procent för både män och kvinnor i Uppsala län, utan någon tydlig förändring över tid.

Andelen med svåra besvär är genomgående låg och har inte förändrats nämnvärt under mätperioden.

Astma

I Figur 4 visas andelen som uppger besvär av astma, uppdelat på kön och grad av besvär.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren redogör andelen som uppgett att de har besvär av astma, och visas över tid och uppdelat per kön. — Figur 4

Andelen som uppger lätta besvär av astma har ökat under de senaste åren, där kvinnor står för majoriteten av ökningen. Andelen kvinnor med astmabesvär är högre än männens, även om skillnaden inte är statistiskt signifikant.

Andelen med svåra besvär ligger kvar på ungefär samma nivå på ett par procent av befolkningen, och även här är andelen kvinnor med besvär något högre än männen.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som svarat att de har astma, uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen som uppgett att de har astma, uppdelat på kommun, kön och år.

Figuren visar andelen som uppgett att de har besvär av astma, uppdelat på kommun och kön.

Andelen som svarat att de har astma är relativt lika i länets kommuner.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen, men en något högre andel av kvinnorna som besvarade enkäten uppgav att de hade astma.

Övervikt och obesitas

Redovisningen av övervikt och obesitas bygger på frågorna “Hur lång är du?” och “Hur mycket väger du?”, utifrån vilka BMI har beräknats.

BMI är ett vanligt mått för att uppskatta kroppsvikt i relation till längd, men har flera begränsningar. Måttet kan enligt 1177 Vårdguiden (2026) ge en missvisande bild för personer med stor muskelmassa, eftersom det inte skiljer mellan fett och muskler. BMI visar heller inte hur kroppsfettet är fördelat, trots att bukfett i synnerhet är kopplat till ökad hälsorisk. Det vill säga att en person som enligt BMI är i klassen övervikt kan till exempel ha en mer hälsosam fettfördelning än en person i klassen normalvikt.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Riket , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Södermanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Östergötlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Örebro län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna i Västmanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Fördelningen av viktgrupper i Uppsala län liknar rikets. Normalvikt är den vanligaste kategorin för både kvinnor och män, där omkring 50–55 procent av kvinnorna och 45–50 procent av männen tillhör den gruppen.

Den övergripande trenden är att andelen normalviktiga minskat, medan andelen med övervikt/obesitas ökat.

Den tydligaste skillnaden mellan könen är att en större andel män befinner sig i gruppen överviktiga. Det är vanligare att kvinnor är underviktiga än män.

Kommunnivå

Nedan presenteras fördelningen av viktklassgrupper uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar fördelningen av viktklassgrupperna över tid, uppdelat på kommun och kön.

Det finns tydliga skillnader mellan kommunerna i fördelningen av viktstatusgrupper, där det i flera kommuner är vanligare att män är överviktiga än normalviktiga, även om skillnaden inte alltid är statistiskt säkerställd.

Tandhälsa

Figur 5 visar andelen som uppger bra respektive dålig tandhälsa, baserat på frågan “Hur tycker du att din tandhälsa är?”.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelarna bland dem som uppgett en bra eller dålig tandhälsa i Uppsala län över tid, uppdelat på kön. — Figur 5

Andelen som uppger god tandhälsa är något högre bland kvinnor än bland män, både i Uppsala län och i riket, men skillnaden är liten och inte statistiskt säkerställd. Nivåerna har varit stabila över tid och någon tydlig förändring syns inte mellan mätperiodens början och slut.

Kommunnivå

Nedan presenteras fördelningen av svar på hur man upplever sin tandhälsa, uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelar för de som uppgett en bra tandhälsa över tid, uppdelat på kommun och kön.

För samtliga kommuner uppger en tydlig majoritet att de har god tandhälsa, och trenden har varit relativt stabil över tid.

Skillnaderna mellan könen är små, men i samtliga kommuner skattar kvinnor sin tandhälsa som god i något högre utsträckning än män.

Avstått trots behov

Figur 6 visar andelen som avstått från tandläkarvård trots att de upplevde ett behov, utifrån frågorna “Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?” och “Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård?”.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelarna bland dem som angett att de avstått från tandläkarvård trots behov i Uppsala län över tid, uppdelat på kön. — Figur 6

Bland de som avstått från tandläkarvård trots upplevt behov uppger ungefär hälften att ekonomi är den främsta orsaken. Mönstret har varit stabilt över tid. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små och inte statistiskt säkerställda.

Källor

1177 Vårdguiden. 2026. Så bedömer du din vikt. https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/sunda-vanor/sa-bedomer-du-din-vikt/.

Folkhälsomyndigheten. 2025. Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

Folkhälsomyndigheten. u.å. Nationella folkhälsoenkäten – om våra datainsamlingar. Https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/om-vara-data/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.

Hälsa på lika villkor. u.å. Hälsa på lika villkor – folkhälsoundersökning. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Liv och hälsa ung. u.å. Liv och hälsa ung. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-ung/.

National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen). 2026. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/en/.

Nationella Diabetesregistret. 2026. Nationella Diabetesregistret. https://ndr.registercentrum.se/.