Levnadsvanor

Inledning

Denna rapport redovisar folkhälsan i Uppsala län med fokus på levnadsvanor, med avsnitt om fysisk aktivitet och stillasittande, matvanor, tobak och nikotin, alkoholkonsumtion samt narkotikabruk. Rapporten ingår i en serie där länets folkhälsoutveckling följs över tid.

Om statistiken

I Uppsala län följs den fysiska hälsan bland annat genom den nationella folkhälsoenkäten, där invånarna bland annat tillfrågas om sin tandhälsa, fysiska aktivitet och besvär av sjukdomar. Enkäten genomförs av Folkhälsomyndigheten (u.å.) och är en undersökning om den svenska befolkningens hälsa, med syfte att se hur befolkningen mår över tid.

För data från Hälsa på lika villkor (u.å.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från Hälsa på lika villkor visas på kommunnivå.

Gällande data från Liv och hälsa ung (u.å.) så har kalibreringsvikter inte tillämpats, eftersom det faktiska bortfallet inte kan beräknas exakt utan måste uppskattas. Det innebär att eventuella snedfördelningar i vilka som svarat på enkäten inte har korrigerats, vilket kan göra att resultaten inte fullt ut speglar den faktiska befolkningen. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt vid jämförelser mellan grupper och kommuner.

De konfidensintervall som redovisas har konfidensgraden 95 %. Ett sådant intervall beräknas med en metod som vid upprepade urval täcker det sanna värdet i 95 % av fallen. Överlappande konfidensintervall innebär inte automatiskt att skillnaden mellan två grupper saknar statistisk signifikans; detta behöver bedömas med ett särskilt test. Det innebär inte heller att det med säkerhet saknas en skillnad. Det kan finnas en reell skillnad, men osäkerheten i materialet kan vara för stor för att den ska kunna styrkas statistiskt.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Andelarna beräknas med de kalibreringsvikter (w_i) som hör till respektive svarande. Vikterna används för att resultaten bättre ska spegla målpopulationen och delvis kompensera för bortfall.

Skattning av andelar

För varje svarskategori l skapas en indikatorvariabel:

\[I_i^{(l)} = \begin{cases} 1, & \text{om } Y_i = l \\ 0, & \text{annars} \end{cases}\]

Den viktade andelen beräknas som:

\[\hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i}\]

där w_i är kalibreringsvikten för svarande i.

När andelen beräknas för en viss grupp, exempelvis en kommun och ett kön, används endast de svarande som tillhör gruppen:

\[\hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i}\]

Andelarna beräknas separat för varje svarskategori och grupp.

Konfidensintervall

För figurer med konfidensintervall används Folkhälsomyndighetens metod. Den statistiska osäkerheten beräknas utifrån den viktade andelen och det oviktade antalet giltiga svarande.

Först beräknas standardfelet:

\[SE(\hat{p}) = \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}}\]

där n är antalet svarande med ett giltigt svar på den aktuella frågan.

Det 95-procentiga konfidensintervallet beräknas sedan som:

\[\hat{p} \pm 1{,}96 \cdot SE(\hat{p})\]

Det ger intervallets nedre och övre gräns:

\[CI_l = \max\left( 0,\, \hat{p} - 1{,}96 \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}} \right)\]

\[CI_u = \min\left( 1,\, \hat{p} + 1{,}96 \sqrt{\frac{\hat{p}(1-\hat{p})}{n}} \right)\]

Konfidensintervallen beskriver den osäkerhet som beror på att resultaten bygger på ett urval. De tar inte hänsyn till all osäkerhet, exempelvis eventuella kvarstående skillnader mellan svarande och icke-svarande.

Om enkätdata

Rapporten bygger på en stor del enkätdata. Enkätdata är ett värdefullt underlag, men alltid förenat med viss osäkerhet. Alla som får en enkät svarar inte, vilket leder till bortfall. Om vissa grupper systematiskt avstår från att svara kan resultaten bli missvisande. Därtill förekommer internt bortfall, det vill säga när respondenter inte besvarar enskilda frågor.

Eftersom enkäter bygger på självrapportering kan svaren dessutom påverkas av missförstånd, minnesfel eller att man vill ge ett socialt önskvärt svar.

Resultaten behöver därför inte fullt ut spegla hela befolkningen. Osäkerheten blir särskilt stor när man bryter ner materialet på mindre grupper, till exempel efter kön, födelseland eller kommun. I sådana fall är antalet svar ofta färre, vilket gör resultaten mer osäkra och känsliga för enskilda observationer.

Fysisk aktivitet och stillasittande

I denna del presenteras statistik om fysisk aktivitet och stillasittande i Uppsala län.

Fysisk aktivitet

Nedanstående figur visar andelen som uppger tillräcklig fysisk aktivitet, baserat på frågorna “Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?” och “Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete?”

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelarna bland dem som uppger sig vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan i Uppsala län över tid, uppdelat på kön. — Figur 1

Omkring 70 procent av länets invånare uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Andelen fysiskt aktiva är något högre i länet än i riket, särskilt för kvinnor.

Kommunnivå

Nedan redovisas andelen som uppger att de är fysiskt aktiva utifrån olika aktivitetsnivåer uppdelat på kön och kommun.

I de översta figurerna presenteras andelarna utifrån frågan om fysisk träning som får dig att bli andfådd. I de nedersta figurerna visas andelarna utifrån frågan om vardagsaktiviteter, såsom promenader, cykling eller trädgårdsarbete.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelarna för de som uppger sig ägna sig åt fysisk träning utifrån olika aktivitetsnivåer, uppdelat på kommun och kön.

Figuren visar andelarna för de som uppger sig ägna sig åt vardagsaktiviteter utifrån olika aktivitetsnivåer, uppdelat på kommun och kön.

När det gäller fysisk träning finns tydliga skillnader mellan kommunerna. I vissa kommuner är det vanligast att man tränar 0–30 minuter i veckan, medan det i andra är vanligast att man uppger att man tränar mer än två timmar i veckan.

Fördelningen är betydligt mer likvärdig när det kommer till vardagsaktiviteter, både gällande kommuner och den tid man anger att man ägnar åt dessa aktiviteter.

Skillnaderna mellan könen är små och sällan statistiskt säkerställda.

Skolelever

Nedan redovisas andelen skolelever i länets kommuner som uppger att de i genomsnitt cyklar, går eller idrottar minst 30 minuter per dag, uppdelat på kön.

Uppgifterna är hämtade från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som uppger att de cyklar, går eller idrottar i snitt minst 30 minuter per dag, uppdelat per kön i länets kommuner.

Andelen elever som uppger att de i snitt cyklar, går eller idrottar minst 30 min dagligen uppgår till omkring 75 % eller mer i de flesta av länets kommuner.

Generellt sett är andelen något högre bland pojkar än hos flickor.

Stillasittande

Nedan redovisas hur länge invånarna i Uppsala län sitter stilla under ett normalt dygn exklusive sömn, i relation till riket och närliggande regioner.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Riket , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Södermanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Östergötlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Örebro län , visas över tid och uppdelat per kön

Figuren visar andelarna för stillasittare uppdelat i grupper efter hur länge de är stillasittande på fritiden i Västmanlands län , visas över tid och uppdelat per kön

Andelen som sitter stilla över sju timmar/dygn verkar öka i Uppsala län. Det är betydligt vanligare att vara stillasittande minst 10 timmar/dygn bland män än kvinnor.

I relation till såväl riket som närliggande regioner har Uppsala län en hög andel som är stillasittande i över sju timmar/dygn.

Kommunnivå

I de översta figurerna presenteras andelen som uppger att de är stillasittande mer än tolv respektive mer än sex timmar under en vanlig dag, fördelat på kön, kommun och år.

I de nedersta figurerna presenteras andelen som under 2026 uppger att de är stillasittande utifrån olika nivåer, fördelat på kön och kommun.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelarna för de som uppger sig ägna sig åt stillasittande över tid, uppdelat på kommun och kön.

Figuren visar andelarna för de som uppger sig ägna sig åt stillasittande utifrån olika nivåer, uppdelat på kommun och kön.

Det finns skillnader mellan kommunerna i hur stor andel som är stillasittande mer än sex timmar per dag, och trenden är i de flesta fall uppåtgående. Andelen som är stillasittande mer än tolv timmar per dag är likvärdig och ligger på en relativt låg nivå i samtliga kommuner.

I de flesta kommuner är det vanligast att man är stillasittande mellan 4-6 timmar, även om det finns några kommuner där det är likvärdigt fördelat mellan 4-6 och 7-9 timmar.

Överlag är skillnader mellan könen små, även om det generellt är en något högre andel män som är stillasittande i de högre nivåerna.

Matvanor

Matvanor är en central faktor för hälsa och välbefinnande. Vad människor äter, hur mycket och hur ofta de äter påverkar både energibalans och risken för flera sjukdomar. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Källa: 1177 Vårdguiden (2025).

Frukt och grönt

Nedan presenteras andelen som uppger att de äter frukt och bär respektive grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelen som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag i Riket över tid, uppdelat på kön

Figuren visar andelen som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag i Södermanlands län över tid, uppdelat på kön

Figuren visar andelen som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag i Västmanlands län över tid, uppdelat på kön

Figuren visar andelen som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag i Örebro län över tid, uppdelat på kön

Figuren visar andelen som äter frukt och bär eller grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag i Östergötlands län över tid, uppdelat på kön

Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de äter frukt, bär, grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag.

Trenden är likartad för båda könen: andelen som äter frukt och bär minst två gånger dagligen har minskat över tid, medan andelen som äter grönsaker och rotfrukter lika ofta har ökat.

Kommunnivå

Nedan presenteras en fördelning av hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter, uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar fördelningen av frekvensen av konsumtion av grönsaker och rotfrukter, uppdelat på kommun och kön.

De flesta kommunerna i länet har en liknande fördelning av hur ofta invånarna äter grönsaker och rotfrukter. Det är vanligare att kvinnor äter grönsaker och rotfrukter en gång eller mer om dagen, även om skillnaden sällan är statistiskt signifikant.

Sötad dryck

Figur 2 visar andelen som dricker läsk, saft eller andra sötade drycker minst två gånger i veckan.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelarna bland dem som dricker sötad dryck minst två gånger i veckan i Uppsala län över tid, uppdelat på kön. — Figur 2

Andelen kvinnor som dricker sötad dryck minst två gånger i veckan har ökat under de senaste åren och närmar sig männens nivåer. Vid den senaste mätningen uppger 30–40 procent av männen och 25–30 procent av kvinnorna att de dricker sötad dryck i denna omfattning.

Kommunnivå

Nedan presenteras fördelningen i hur ofta man konsumerar sötade drycker, uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar fördelningen av frekvensen av konsumtion av sötade drycker, uppdelat på kommun och kön.

I samtliga kommuner är det vanligast att man anger att man dricker sötad dryck mindre än 1 gång i veckan, och skillnaderna små mellan kommunerna.

Skillnaderna mellan könen är små och sällan statistiskt säkerställda, även om det är en något högre andel av männen som uppgav att de dricker sötad dryck minst två gånger i veckan.

Alkohol

Figur 3 visar andelen med alkoholkonsumtion på risknivå, baserat på tre frågor från frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test): hur ofta man druckit alkohol det senaste året, hur många glas man dricker en typisk dag, samt hur ofta man dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Beräkning av riskkonsumtion av alkohol

För att beräkna andelen med riskkonsumtion av alkohol används frågebatteriet från AUDIT, där man besvarar till vilken grad man under det senaste året…

… druckit alkohol (frekvens)
… hur många glas man dricker en typisk dag
… hur ofta man dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle.

Varje fråga har fem svarsalternativ och ger mellan 0-4 poäng, med en total summa på 12 poäng.

Svaren vägs därefter ihop, och gränsen för riskkonsumtion av alkohol är 6 poäng för män och 5 poäng för kvinnor.

Figuren visar andelar för de som uppgett alkoholkonsumtion på risknivå, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 3

Andelen män med alkoholkonsumtion på risknivå har minskat i Uppsala län. Bland kvinnor syns ingen motsvarande minskning, vilket innebär att skillnaden mellan könen har minskat över tid. Det är dock fortfarande vanligare bland män än kvinnor att vara riskkonsumenter av alkohol.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som bedöms vara riskkonsumenter av alkohol utifrån kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen med riskkonsumtion av alkohol över tid, fördelat på kommun och kön.

Andelen riskkonsumenter av alkohol är relativt jämnt fördelad mellan kommunerna, och samtliga kommuner har sett en nedåtgående trend, åtminstone bland män.

I samtliga kommuner är det vanligare att män är riskkonsumenter än kvinnor, även om skillnaderna är små.

Skolelever

Nedan presenteras svar från skolelever angående bruk av alkohol.

Uppgifterna är hämtade från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som brukat alkohol

Överlag är det klart vanligast att man aldrig druckit alkohol. Av de som druckit alkohol är det ungefär lika vanligt att man druckit under de senaste 12 månaderna som att man druckit under de senaste 30 dagarna.

I samtliga kommuner är det vanligare bland pojkar än flickor att man aldrig druckit alkohol.

Tobak och nikotin

Tobaks- och nikotinprodukter är beroendeframkallande och innebär betydande hälsorisker. Daglig rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för allvarliga sjukdomar som lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke. Även andra nikotinprodukter kan öka risken för sjukdom och tidig död. Källa: Socialstyrelsen (2026).

Rökning

Figur 4 visar andelen som uppger att de röker dagligen, uppdelat på kön och utifrån fyraårsmedelvärden.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett att de röker dagligen, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 4

Andelen dagligrökare har minskat kraftigt i både Uppsala län och riket. Andelen kvinnor som röker är högre än andelen män, även om skillnaden inte är statistiskt signifikant.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som svarat att de röker, uppdelat på kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen som röker dagligen över tid, uppdelat på kommun och kön.

Samma nedåtgående trend i andelen dagligrökare ses i samtliga kommuner.

Andelen män och kvinnor som uppger att de röker är relativt jämn mellan kommunerna i länet. Inga signifikanta skillnader finns mellan könen, där det är vanligare att röka bland män i vissa kommuner och vanligare bland kvinnor i andra.

Skolelever

Nedan presenteras svar från skolelever angående bruk av cigaretter.

Uppgifterna är hämtade från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som brukat cigaretter

Generellt sett är det vanligare bland flickor än pojkar att man aldrig provat cigaretter, även om det finns vissa skillnader mellan kommunerna.

Bland dem som har rökt cigaretter är det vanligast att de endast har provat tidigare och inte längre röker.

Snus

Figur 5 visar andelen som uppger daglig snusanvändning.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett att de snusar dagligen, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 5

Över tid har andelen som snusar dagligen minskat något bland män och ökat något bland kvinnor. Det finns dock fortfarande en påtaglig skillnad mellan könen, där män snusar i högre utsträckning än kvinnor.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som svarat att de dagligen använder tobakssnus respektive tobaksfritt nikotinsnus, uppdelat på kommun och kön.

Data hämtas från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar svarsandelen på frågan 'använder du tobakssnus?', uppdelat på kommun och kön.

Figuren visar svarsandelen på frågan 'använder du tobaksfritt nikotinsnus?', uppdelat på kommun och kön.

I samtliga kommuner är det vanligare att använda tobakssnus än nikotinsnus.

Det är en signifikant högre andel män som dagligen använder tobakssnus i alla länets kommuner jämfört med kvinnor. Snusanvändningen är i stället jämlik mellan könen när det kommer till tobaksfritt nikotinsnus.

Skolelever

Nedan presenteras svar från skolelever angående bruk av snus.

Uppgifterna är hämtade från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som brukat tobakssnus

Figuren visar andelen skolelever som brukat nikotinsnus

I samtliga kommuner är det en högre andel pojkar än flickor som testat tobakssnus, medan det i ett fåtal kommuner är fler flickor än pojkar som testat nikotinsnus.

Av de som snusat tobakssnus är det klart vanligast att man endast provat det någon gång men inte längre snusar. Av de som snusar nikotinsnus är det i många kommuner lika vanligt att man snusar någon gång ibland eller dagligen som att man endast provat.

Narkotika

Figur 6 visar andelen som uppger narkotikabruk, uppdelat på livstidsbruk (någon gång) och bruk det senaste året. De exempel på narkotika som används i frågeformuläret är hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, ecstacy och LSD.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett narkotikabruk, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön och frekvens. — Figur 6

Bland både män och kvinnor har andelen som brukat narkotika någon gång ökat något mellan den tidigaste och senaste mätperioden.

Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de brukat narkotika, och skillnaden gäller både för livstidsbruk (någon gång) och bruk det senaste året.

Figur 7 visar andelen som uppger cannabisbruk (exempelvis hasch eller marijuana), uppdelat på livstidsbruk och bruk det senaste året.

Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för de som uppgett cannabisbruk, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön och frekvens. — Figur 7

Bland både män och kvinnor har andelen som brukat cannabis någon gång ökat något mellan den tidigaste och senaste mätperioden.

Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de brukat cannabis, och skillnaden gäller både för livstidsbruk (någon gång) och bruk det senaste året.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som uppger att de använt cannabis eller annan narkotika, utifrån kommun och kön. Den nedre figuren visar endast resultaten för 2026, eftersom det saknas data för jämförelser bakåt i tiden.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen som någon gång använt cannabis över tid, uppdelat på kommun och kön.

Figuren visar andelen som någon gång använt narkotika utom cannabis, uppdelat på kommun och kön.

Det finns vissa skillnader mellan kommunerna i hur stor andel som någonsin använt cannabis. Trenden över tid är relativt stabil, även om det i många kommuner skedde en nedgång mellan de två senaste mätningarna.

Det föreligger skillnader mellan könen i samtliga kommuner, där männen i högre utsträckning än kvinnorna uppger att de har använt cannabis.

Skolelever

Nedan presenteras svar från skolelever angående bruk av narkotika.

Uppgifterna är hämtade från Liv och hälsa ung (u.å.).

Figuren visar andelen skolelever som brukat narkotika

I samtliga kommuner är det något fåtal procent som svarat att de någonsin brukat narkotika.

Spel om pengar

Figur 8 visar andelen med riskfyllt spelande, baserat på om man någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel, samt följdfrågor om att ha spelat för mer än man haft råd att förlora, behövt öka insatserna för att få samma spänning, återvänt för att vinna tillbaka förlorade pengar, eller lånat pengar för att spela.

Data hämtas från Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar andelar för dem som anses ha riskabelt spelande, visas för Uppsala län, över tid och uppdelat per kön. — Figur 8

Andelen män med riskfyllt spelande har ökat i Uppsala län och närmar sig rikssnittet för män. Bland kvinnor syns däremot en minskande trend, vilket innebär att skillnaden mellan könen har vuxit och varit statistiskt säkerställd i de senaste mätningarna.

Kommunnivå

Nedan presenteras andelen som uppger att de spelat för mer än de har råd med, utifrån kommun och kön.

Uppgifterna är hämtade från Hälsa på lika villkor (u.å.).

Figuren visar andelen som spelat för mer än de har råd att förlora, uppdelat på kommun och kön.

I samtliga kommuner är andelen som svarade “Ja” på frågan marginell, och det går inte att konstatera någon statistiskt signifikant skillnad mellan könen.

Källor

1177 Vårdguiden. 2025. Så äter du hälsosamt. https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/sa-ater-du-halsosamt/.

Folkhälsomyndigheten. 2025. Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

Folkhälsomyndigheten. u.å. Nationella folkhälsoenkäten – om våra datainsamlingar. Https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/om-vara-data/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/.

Hälsa på lika villkor. u.å. Hälsa på lika villkor – folkhälsoundersökning. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Liv och hälsa ung. u.å. Liv och hälsa ung. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-ung/.

Socialstyrelsen. 2026. Tobak och nikotin. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/skadligt-bruk-och-beroende/tobak-och-nikotin/.