Socioekonomi

Inledning

Denna rapport analyserar socioekonomiska förhållanden i Uppsala län med fokus på utbildning, arbetsmarknad, inkomster, ohälsa och sociala relationer. Rapporten visar att utbildningsnivåerna i länet förändras över tid. Gymnasiebehörighet och övergång till högskola inom tre år varierar mellan kommunerna och kön, med generellt högre utbildningsnivåer bland kvinnor. Födelseregion har också stor betydelse, där utrikesfödda har högre andel med låg utbildning och saknade utbildningsuppgifter, vilket kan påverka arbetsmarknadsanknytningen.

Arbetsmarknadsanalysen visar skillnader i ohälsa, självförsörjning och inkomster. Kvinnor uppvisar högre ohälsotal än män, medan män generellt har högre löne- och kapitalinkomster. Skillnader i lön och ekonomiskt bistånd mellan könen framträder tydligt på både procent- och absolutnivåer, vilket också speglar lokala variationer i socioekonomiska villkor.

Inspiration till denna analys har tagits från Andersson m.fl. (2025), all data som används i rapporten har hämtats via API från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b), om inte annat anges.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på Nerladdningsknapp . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).

Utbildning:

En utbildningsnivå omfattar både avslutade utbildningar med examen och utbildningar som avslutats utan examen, med undantag för forskarutbildning där endast examinerade ingår. För att kunna klassificeras på en viss nivå måste utbildningen minst motsvara en termins heltidsstudier. Mer information om principerna för klassificering av utbildningsnivå finns på SCB:s webbplats.

För att förenkla analysen har vi slagit ihop vissa utbildningsnivåer. “Gymnasial utbildning” inkluderar både “Gymnasial utbildning, högst 2 år” och “Gymnasial utbildning, 3 år”. På samma sätt omfattar “Eftergymnasial utbildning” både “Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år” och “Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer”. Detta gör det lättare att jämföra grupper över tid och mellan regioner. Det kan i Figur 2 vara svårt att direkt se skillnader då grafen är “utzoomad” då det skiljer sig mycket mellan utbildningsnivåernas andelar, det går därför att klicka sig fram på linjerna eller färgerna i legenden för att zooma in på en eller flera linjer.

Figur 2

Det syns en ökande andel kvinnor som har eftergymnasial utbildning i alla kommuner under perioden och det är den utbildningsnivån som är vanligast bland kvinnor i länet och det som ligger bakom att andelen med gymnasial utbildning som högsta utbildning har sjunkit för kvinnor de senaste åren. För män så är gymnasial utbildning det vanligaste.

Något som är intressant angående utbildningsnivå är att andelen med förgymnasial utbildning på 9-10 år inte har en negativ trend(minskande andel) för män i Tierp eller för något av könen i Älvkarleby. Där ligger nivåerna ungefär på samma nivå som för 15 år sedan. Resterade kommuner har en nedgående trend för utbildningsnivåer kortare än gymnasial utbildning oavsett kön. I länet så ökar andelen kvinnor med forskarutbildning medan andelen män med forskarutbildning minskar.

DeSO utbildningsnivå

Populationen omfattar alla folkbokförda personer i åldern 25–65 år vid år 2024. Individer är grupperade efter region och högsta utbildningsnivå, som inkluderar både avslutade utbildningar med och utan examen (forskarutbildning undantagen, endast examinerade). Vissa utbildningar saknas i registret för ett fåtal personer, exempelvis utländska, privata, företagsinterna eller äldre utbildningar, vilket kan leda till att högsta utbildningsnivå underskattas.

Figur 3

Källa: SCB

I Figur 3 så har områden med ljusare färg en högre andel av befolkningen som endast har förgymnasial utbildning, i Uppsala kommun så syns det ett tydligt kluster med flera områden som har en hög andel runt Gottsunda.

Andel med gymnasiebehörighet

Populationen består av folkbokförda elever som avslutade grundskolan år (t) och var folkbokförda i regionen den 31 december år (t+1). Elever i utlandsskolor ingår inte. Täljaren omfattar de elever som var behöriga till gymnasiet (fr.o.m. 2011: behörighet till minst ett nationellt program). Variationer på låg regional nivå kan bero på små elevgrupper. Statistiken bygger på Databasen STATIV och Registret över slutbetyg i årskurs 9.

Figur 4

Andelen med gymnasiebehörighet skiljer sig mycket mellan kommunerna, den lägsta siffran i länet hittas i Heby, där endast 61,1 procent av pojkarna år 2022 hade behörighet, detta år sticker dock ut från övriga år i kommunen. Den högsta andelen hittas i Knivsta år 2014 där 98,8 procent av alla flickor gick ut med gymnasiebehörighet.

Något som visar en tydlig skillnad mellan kommunerna är variationen, där andelen varierar mycket mer i de mindre kommunerna. Detta är rimligt då ett lägre antal elever gör enstaka resultat får större genomslag på andelarna.

En lätt minskande trend syns i de flesta kommunerna.

Övergång högskola inom 3 år från avslutad gymnasieutbildning

Statistiken över högskoleövergångar visar hur stor andel av gymnasieavgångna som påbörjar högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Uppgifterna baseras på Registret över avgångna från gymnasieskolan samt Universitets- och högskoleregistret

Andelen som redovisas är:

Avgångna från gymnasieskolan, antal – antalet elever som avslutat gymnasiet ett visst läsår.
Påbörjat högskolestudier inom tre år, antal – antalet som registrerats i högskolan första gången inom tre år.
Övergångsfrekvens, procent – beräknas som påbörjat högskolestudier inom tre år dividerat med avgångna från gymnasieskolan det läsåret.

Året som visas är slutet på läsåret, tex om 2005 visas är representerar det läsåret 2004/05. I Figur 6 kan antalen för avgångna respektive påbörjade studier ses genom att markera staplarna.

Figur 6

Det varierar stort mellan kommunerna hur många som påbörjar högskolestudier inom tre år, både sett till kön och över tid. Generellt är det en större andel kvinnor än män som går vidare till högskolan och i länet så är det en lätt uppgående trend för båda könen, men den bilden speglas inte av alla kommuner, tex syns det en minskande trend för män i Östhammar.

Utbildningsnivå efter födelseregion

Analysen omfattar alla folkbokförda i Uppsala län mellan 20 och 64 år, det vill säga befolkningen i arbetsför ålder. Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikesfödda, eller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.

Figur 7

För senaste året så ser vi: Kvinnor i Uppsala län har generellt högre utbildningsnivå än män, oavsett var de är födda. Födelseregion påverkar utbildningsnivån markant. Bland kvinnor varierar andelen med högst förgymnasial utbildning mellan 4,8 procent bland inrikesfödda och 12,8 procent bland utrikesfödda. För män är motsvarande andelar 8,9 respektive 14,7 procent.

Särskilt problematisk är gruppen där uppgift om utbildningsnivå helt saknas. Detta drabbar främst utrikesfödda: andelen med saknad utbildningsuppgift är 7,7 procent för utrikesfödda kvinnor jämfört med 0,5 procent för inrikessfödda. För män är motsvarande siffror 10,6 procent respektive 0,7 procent.

Denna informationsbrist är allvarlig eftersom den döljer en grupp som troligen har svag anknytning till arbetsmarknaden och därmed behöver särskilt stöd.

För de med endast förgymnasial utbildning så är det en negativ trend för alla grupper, men efter 2010 så har skillnaden mellan de som är födda i Sverige eller utrikes ökat, där minskningen inte pågått i samma takt för utrikesfödda.

Angående gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå så synd set en minskande trend för alla utom svenskfödda män, sett över de senaste 20 åren. Den minskande trenden med gymnasial utbildning är till stor del på grund av den ökande andelen med eftergymnasial utbildning, för kvinnor syns det dock en ökande skillnad mellan födelseregionen medan att den minskar för män.

SFI

Detta avsnitt visar antalet elever som deltar i Svenska för invandrare (SFI) i skolor belägna inom respektive kommun. Uppgifterna gäller kalenderår och är mätta den 15 oktober varje år.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).

Figur 8

Genom att dubbelklicka på kommunerna så zoomas de in för en mer detaljerad vy. Flera kommuner visar en positiv trend i antalet SFI-elever, men som dock vänder runt 2019-2020.

Arbetslöshet

Detta kapitel syftar till att ge en övergripande bild av arbetslöshetens utveckling i länet. Analysen bygger på statistik från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS), som är en del av Sveriges officiella statistik och baseras på administrativa register. BAS-statistiken beskriver arbetskraftsutbudet i den folkbokförda befolkningen i åldern 15–74 år och redovisar bland annat antalet sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften.

Arbetslösheten i länet

I detta avsnitt analyseras utvecklingen av arbetslösheten i länet i jämförelse med riket som helhet. Figur 9 illustrerar hur arbetslösheten har förändrats över tid, där den grå linjen representerar rikets genomsnittliga nivå och den liljeröda linjen visar länets utveckling.

Arbetslösheten i länet är lägre än snittet i riket under hela perioden och var som högst under de första åren av covid-pandemin. Arbetslösheten var som lägst i länet under 2023, där den närmade sig 4 %, för att sedan stadigt öka till dagens nivåer på runt 5 %.

Arbetslöshet per födelseregion och kön

För att fördjupa analysen och undersöka eventuella ojämlikheter på arbetsmarknaden studeras i detta avsnitt arbetslösheten uppdelad efter födelseregion och kön.

Figur 10 visar utvecklingen av arbetslöshet för dessa grupper över tid. En sådan uppdelning möjliggör en mer nyanserad förståelse av hur arbetslösheten fördelar sig mellan olika befolkningsgrupper och kan ge indikationer på strukturella skillnader i arbetsmarknadsetablering och sårbarhet.

Figuren visar sarbetslösheten i länet per kön och födelseregion från Januari 2020 till December 2025. — Figur 10

Arbetslösheten i länet är störst bland utrikesfödda kvinnor och män, skillnaden i arbetslöshet mellan födelseregion är procentuellt mycket stor. För kvinnor så är arbetslösheten mer än 4,5 gånger så hög hos utrikesfödda jämfört med inrikesfödda, för män så är det mer än 2,5 gånger så hög arbetslöshet bland utrikesfödda i länet.

Motsatta könsskillnader syns inom födelseregionerna, där utrikesfödda kvinnor har en högre arbetslöshet än utrikesfödda män, medan inrikesfödda kvinnor har en lägre arbetslöshet än inrikesfödda män.

Ohälsa

Ohälsotalet

Ohälsotalet visar det genomsnittliga antalet nettodagar per person (20–64 år) som Försäkringskassan under ett år betalat ut ersättning för vid nedsatt arbetsförmåga. Måttet inkluderar bland annat sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabiliteringsersättning, men inte de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren. Notera att definitionen skiljer sig från Försäkringskassans officiella ohälsotal, som baseras på antalet försäkrade snarare än folkbokförd befolkning.

Rikssnittet i Figur 11 är beräknat som ett enkelt medelvärde, där medelvärdena för varje region, kön och födelseregion har vägts lika. Det innebär att befolkningens storlek i respektive region inte har beaktats, vilket man skulle behöva göra för att få fram det sanna riksgenomsnittet. Konsekvensen är att regioner med liten befolkning får större genomslag i rikssnittet än vad de skulle ha haft i ett viktat medelvärde.

Figur 11

Kvinnor i Uppsala län uppvisar generellt högre ohälsotal än män, oavsett födelseregion. Ohälsotalet är högst bland personer födda i Sverige (25,6 för kvinnor och 17,3 för män) och i Norden (31,3 för kvinnor och 28,6 för män). Det är viktigt att notera att högre ohälsotal inte nödvändigtvis speglar sämre hälsa, utan kan även återspegla att dessa grupper i större utsträckning söker vård.

Andel som bidrar till ohälsotalet

Måttet avser andelen personer i åldern 20–64 år som under året har fått någon av de ersättningar som ingår i ohälsotalet. Nämnaren utgörs av den folkbokförda befolkningen i samma åldersgrupp den 31 december.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a)

Figur 13

Andelen som bidrar till ohälsotalet har sjunkit för samtliga grupper under perioden och personer födda utanför Norden har den lägsta andelen för de senaste åren. Det är inte bara lågt ohälsotal för individer födda utanför Norden, andelen som bidrar till siffrorna är också lägre.

Antal återstående år vid 30 års ålder

Livslängdstabellerna avser befolkningen född i Sverige. Det är samma begränsning som använts i SCB:s tidigare redovisningar av återstående medellivslängd vid 30 och 65 års ålder efter utbildningsnivå respektive civilstånd.

Figur 14

Medellivslängden vid 30 års ålder är genomgående högre i Uppsala län än i riket för samtliga utbildningsnivåer och kön. Kvinnor lever längre än män inom alla grupper, men könsskillnaden är mindre bland personer med enbart förgymnasial utbildning än bland dem med gymnasial eller eftergymnasial utbildning i länet. Skillnaden i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning uppgår till nästan sju år inom båda könsgrupperna i Uppsala län, vilket tydliggör utbildningens betydelse för livslängd.

För riket har gruppen med saknad information om utbildningsnivå mellan 15 till 20 år kortare återstående medellivslängd.

Inkomst- och försörjningsförhållanden

Självförsörjning

För att skydda enskilda personers uppgifter använder SCB statistiska metoder i den redovisade statistiken. Detta innebär att totalerna inte alltid blir exakt lika med summan av de redovisade delarna. Individer med en självförsörjningsgrundande inkomst under tre inkomstbasbelopp per år klassificeras som ej självförsörjande. Heltidsstuderande och värnpliktiga med en inkomst under samma nivå ingår däremot inte i kategorin ej självförsörjande.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Uppsala_län , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Enköping , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Heby , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Håbo , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Knivsta , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Tierp , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Uppsala , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Älvkarleby , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Figuren visar andelen som inte är självförsörjande i Östhammar , män, kvinnor, utbildningsnivå och födelseregion.

Heatmapen visar andelen självförsörjande inom åldersintervallet 20–65 år. Mörkare färg indikerar lägre självförsörjning. Observera att värden som är exakt 0 % kan vara justerade för att skydda enskilda individer eller bero på saknade uppgifter.

Analysen avser Uppsala län som helhet: Gruppen med saknad utbildningsuppgift har högst andel som inte kan försörja sig själva. Bland kvinnor födda utanför Europa där utbildningsuppgift saknas är 75,7 procent inte självförsörjande. För män i samma situation är andelen 50,9 procent. Notera då att denna grupp står för 7,7 procent av alla utrikesfödda kvinnor och 10,6 procent av alla utrikesfödda män vilket ses i Figur 7.

Självförsörjningsgraden förbättras med högre utbildning och att vara född i Sverige eller Europa. Män har lägre andel ej självförsörjande i 11 av 12 kombinationer av födelseregion och utbildningsnivå. Det enda undantaget är inrikesfödda kvinnor med eftergymnasial utbildning, som har något högre självförsörjning än män. Detta gäller dock endast Uppsala kommun, i länets övriga kommuner har män högre självförsörjningsgrad i alla kombinationer.

Genomsnittlig månadslön

Regionerna omfattar följande län:

Sydsverige: Blekinge och Skåne län
Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län
Västsverige: Västra Götalands och Hallands län
Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län
Stockholm: Stockholms län
Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län
Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län
Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Figur 15

I Figur 15 visas hur mycket kvinnor i respektive region har lägre månadslön än män, uttryckt i procent. De största löneskillnaderna mellan könen finns i Stockholm och Sydsverige, medan den minsta skillnaden återfinns i Småland med öarna, där kvinnor i genomsnitt har 8% lägre månadslön än män.

När det gäller absoluta lönenivåer har kvinnor lägst genomsnittlig månadslön i Mellersta Norrland, medan män har lägst genomsnittlig månadslön i Norra Mellansverige. I Östra Mellansverige har män i genomsnitt 3900kr högre månadslön än kvinnor, vilket motsvarar 46 800kr på ett år.

Biståndsersättning

Figurerna nedan visar skillnaderna mellan kvinnor och män i åldrarna 20-65 för olika typer av biståndsersättningar. Underlaget baseras på ett medelvärde för de senaste tolv månaderna, med juni 2025 som sista månad. Antalet helårsekvivalenter har avrundats uppåt, medan andelen av befolkningen har avrundats till en decimal.

Figuren visar antal individer i Heby som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

Figuren visar antal individer i Håbo som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

Figuren visar antal individer i Knivsta som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

Figuren visar antal individer i Tierp som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

Figuren visar antal individer i Uppsala som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

Figuren visar antal individer i Älvkarleby som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

Figuren visar antal individer i Östhammar som fått någon typ av biståndsersättning, vilket kategori av ersättning det är och om individen är man eller kvinna.

För de flesta biståndsersättningar är det fler kvinnor än män, men för arbetslöshetsersättning är förhållandet det motsatta, där är det genomgående fler män i samtliga kommuner.

När det gäller sjukpenning är skillnaden störst i Knivsta, där det under perioden juni 2024 till juni 2025 i genomsnitt var 114,6 % fler kvinnor än män som tog del av ersättningen.

Sammanräknad förvärvsinkomst

Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Den sammanräknade förvärvsinkomsten omfattar samtliga löpande skattepliktiga inkomster, vilket inkluderar inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning samt andra skattepliktiga transfereringar. Inkomst av kapital ingår däremot inte i den sammanräknade förvärvsinkomsten.

Tabellen redovisar personer 20 år och äldre som är folkbokförda i Sverige den 1 januari respektive den 31 december varje år. Samtliga inkomster är fastprisberäknade till senaste redovisningsår.

Förklaring av inkomstklasserna i Figur 16

I grafen representerar siffrorna 1, 2, 3 och 4 olika kvartiler av den sammanräknade förvärvsinkomsten:

Inkomstklass 1: Lägsta fjärdedelen av inkomsterna (0–25 %).
Inkomstklass 2: Andra fjärdedelen (25–50 %).
Inkomstklass 3: Tredje fjärdedelen (50–75 %).
Inkomstklass 4: Högsta fjärdedelen (75–100 %).

En högre siffra motsvarar alltså högre förvärvsinkomst. Kartan visar vilken kvartil som har flest personer i varje område.

Figur 16

Källa: SCB

Den vanligaste inkomstklassen per DeSO varierar stort inom länet. Ett tydligt mönster är dock att längs E4 och E18 är inkomstklass 3 eller 4 vanligare på landsbygden, medan inkomstklass 1 eller 2 dominerar i övriga delar av länet. Det är värt att notera att skillnaderna i andelar inte alltid är stora; färgen i kartan baseras på den kvartil som har den högsta andelen, vilket exempelvis kan vara runt 26 %.

När man jämför män och kvinnor framträder en tydlig skillnad: inkomstklass 3 och 4 är betydligt oftare den vanligaste inkomstklassen bland män än bland kvinnor. Detta mönster syns både på landsbygden och i kommunernas centralorter.

Figur 17

Källa: SCB, data bearbetat av Region Uppsala

Den största löneskillnaden mellan kvinnor och män i länet återfinns i DeSO 0380C1351 i Uppsala, där kvinnor i genomsnitt har 56 procent av männens lön. Detta motsvarar en löneskillnad på 44 procent mellan könen inom området.

Ett liknande mönster observeras även i DeSO 0382C1030 i Östhammar, där kvinnors löner uppgår till 56 procent av männens, vilket innebär en löneskillnad på 44 procent.

De minsta löneskillnaderna mellan kvinnor och män återfinns i DeSO 0331A0040 i Heby, där kvinnor i genomsnitt har 95 procent av männens lön, vilket motsvarar en löneskillnad på 5 procent.

Även DeSO 0380C2090 i Uppsala uppvisar en relativt liten löneskillnad, där kvinnors löner motsvarar 91 procent av männens.

När löneskillnaden i faktiska belopp studeras framträder DeSO 0330C1050 i Knivsta som det område i länet med störst skillnad mellan kvinnor och män. Där tjänar män i genomsnitt 250 800 kronor mer per år än kvinnor.

Det är dock värt att notera att kvinnor i detta område har en relativt hög genomsnittlig årslön på 442 500 kronor. Procentuellt sett framstår DeSO 0330C1050 inte som ett av de områden med störst skillnad mellan mäns och kvinnors löneinkomster, men i faktiska belopp är det det område i länet där löneskillnaden är som störst.

I Figur 17 går det också att byta filter för att undersöka skillnader för andra ekonomiska variabler mellan könen. I dessa fall redovisas inte skillnaden som procent utan som den faktiska skillnaden genom att ta kvinnors ersättning minus männens, därav innebär ett positivt värde att kvinnor har högre ersättning, medan ett negativt värde visar att männen har en högre ersättning.

Lönesamband mellan DeSO

Vissa individer går inte att placera geografiskt under kommunnivå och har därför fördelats på DeSO/RegSO i centralorter inom kommunen för att undvika identifiering. Samtliga inkomster är justerade till fasta priser för det senaste redovisningsåret.

Nettoinkomst definieras som summan av en individs skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar, exempelvis återbetalda studielån. Tabellen omfattar personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige den 31 december respektive år.

I Figur 18 redovisas medelvärden per kön och DeSO för de valda inkomstvariablerna.

Figur 18

Observera att y- och x-axlarna i Figur 18 skiljer sig mellan män och kvinnor. Figuren visar att det finns tydliga samband mellan löneinkomst och vissa av de analyserade variablerna. Exempelvis korrelerar högre löneinkomst ofta med högre föräldrapenning på DeSO-nivå. Detta samband framträder dock som starkare för män än för kvinnor inom länet.

Flera variabler uppvisar ett negativt samband med löneinkomst, där lägre löneinkomst ofta sammanfaller med högre nivåer av till exempel arbetsmarknadsstöd. Samtidigt identifieras ett kluster med mycket låg löneinkomst men också låga nivåer av dessa variabler, vilket tycks sammanfalla med områden med hög andel studenter. Dessa kluster återfinns ofta i figurens nedre vänstra hörn för flera av de analyserade variablerna.

Inkomststatistik

Tabellen Tabell 1 visar en sammanfattning av olika inkomsttyper i regionen, uppdelat på kvinnor och män. Värdena är medianer, medelvärden och standardavvikelser beräknade över länets DeSO, vilket ger en översikt över inkomstnivåer och spridning inom regionen. Beräkningarna är oviktade, vilket innebär att varje DeSO har getts lika stor vikt oavsett befolkningsstorlek. Syftet är att belysa geografiska skillnader i inkomstnivåer mellan områden snarare än att beskriva den genomsnittliga inkomsten per invånare i länet. Detta ger en mer representativ bild av variationen mellan länets olika delar.

Tabell 1

	Kvinnor			Män
	Median	Medel	Sd	Median	Medel	Sd
Arbetsmarknadsstöd	2.6	3.1	2.1	3.4	4.1	2.8
Barnbidrag	4.7	4.5	2.0	3.6	3.6	1.7
Ekonomiskt bistånd	0.6	1.5	2.3	0.6	1.2	1.5
Föräldrapenning	6.3	6.4	2.9	4.3	4.2	1.9
Inkomst av kapital	31.9	36.9	27.7	52.8	67.3	61.8
Löneinkomst	242.3	246.4	71.5	318.2	325.3	90.0
Näringsinkomst med mera	2.7	3.3	2.6	5.4	8.3	7.4
Pensioner	71.6	70.0	28.2	85.5	84.9	37.8
Sjuk- och aktivitetsersättning	3.8	4.2	2.4	3.1	3.5	2.3
Sjukpenning med mera	7.4	7.4	2.4	4.4	4.4	1.7
Källa: SCB

Tabellen visar inkomstnivåer för kvinnor och män, där medelvärden och medianer är beräknade på DeSO-medelvärden (tkr). Män har generellt högre löne- och kapitalinkomster än kvinnor, medan kvinnor har något högre värden i vissa sociala ersättningar som barnbidrag och föräldrapenning. Spridningen (SD) indikerar variation mellan DeSO-områden i länet.

Sociala relationer och tillit

Figur 19 visar kommunindex för temat Sociala relationer och tillit år 2024, uppdelat på kvinnor och män. Indexet bygger på tre indikatorer: andel invånare 16–24 år som varken arbetar eller studerar, andel invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, samt andel invånare 16–84 år med brist på emotionellt stöd. Indikatorerna normaliseras och sammanvägs till ett index på skala 0–100, där 0 motsvarar sämst och 100 bäst resultat. Samtliga aspekter inom temat vägs lika och samtliga värden på både aspekt- och temasnivå hamnar inom samma intervall.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Tillväxtverket (2025) beräkningar, baserade på uppgifter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) (2025) och Folkhälsomyndigheten (2025) .

Figuren visar indexet för socialarelationer och tillit för varje kommun i länet, uppdelat på män och kvinnor för år 2024 — Figur 19

Kvinnor har generellt mycket högre indexvärden än män och gemensamt bland båda könen är att det lägsta indexvärdet i länet hittas i Heby. Ingen av kommunerna har ett indexvärde över 60 när det gäller män, medan 7 av 8 kommuner har värden över 60 gällande kvinnor, där 5 kommuner har ett indexvärde över 70. Män i länet har alltså sämre sociala relationer och tillit än kvinnor enligt indexet och skillnaden är väldigt stor i vissa kommuner.

UVAS

Figurerna nedan visar unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar, definierat som personer folkbokförda i Sverige under ett helt kalenderår som:

Inte haft arbetsinkomster över basbeloppet (58 800 kr för 2025).
Inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerade eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Från 2023 införs en liten slumpmässig osäkerhet i uppgifterna för att skydda individers anonymitet, vilket främst påverkar låga frekvenser. Gränspendlare exkluderas: från 2015 räknas de till Norge, Finland och Danmark bort, tidigare år endast Norge och Danmark. Andelar baserade på låga frekvenser bör tolkas med försiktighet.

Data är hämtat från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) (2025) som hänvisar vidare till Försäkringskassan (2025) och Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).

Figuren visar antal och andelen UVAS i Enköping , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Heby , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Håbo , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Knivsta , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Tierp , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Uppsala , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Älvkarleby , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Figuren visar antal och andelen UVAS i Östhammar , uppdelat på kön, födelseregion och om de är 16-24 år eller 25-29. Detta visas från 2007 till 2023.

Uppsala sticker de senaste åren ut som den kommun som sett till antalet haft fler utrikesfödda unga som varken arbetar eller studerar för åldersintervallet 25-29. Sett till andelar så är det i de flesta kommunerna och åldersintervallen en större andel för utrikesfödda som är UVAS, både bland kvinnor och män.

Källor

Andersson, Mats, Samuel Gök, Emma Schütt, Kristoffer Sehlberg, Jon Frank, och Peter Möller. 2025. ”Norra Mellansverige: Socioekonomisk analys 2024”. Rapport. Region Dalarna, Region Värmland, Region Gävleborg. https://www.regiondalarna.se/contentassets/d845727dbc9f49c3b7b09a2c60456497/januari-2025-socioekonomisk-analys-norra-mellansverige-pdf-52-sid.pdf.

Folkhälsomyndigheten. 2025. ”Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

Försäkringskassan. 2025. ”Försäkringskassan”. https://www.forsakringskassan.se/.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2025. ”MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor”. https://www.mucf.se/.

Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.

Statistiska centralbyrån (SCB). 2025a. ”Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA)”. https://www.scb.se/lisa.

———. 2025b. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.

Tillväxtverket. 2025. ”Statistik och analys”. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/statistikochanalys.1987.html.