Demografi
Inledning
Denna rapport ger en omfattande bild av befolkningsutvecklingen i Uppsala län och dess kommuner, med fokus på historiska trender och framtida prognoser
Befolkningsutvecklingen styrs av faktorer som födelsetal, dödlighet och flyttningsmönster. Prognoserna i denna rapport baseras på observationer från de senaste nio åren och tar inte hänsyn till planerat bostadsbyggande eller andra kommunala mål. Analysen omfattar bland annat åldersstrukturer, befolkningspyramider, demografisk försörjningskvot samt inrikes och utrikes flyttmönster.
Alla kommuner i länet beräknas få en ökande folkmängd, men förändringstakten skiljer sig mellan mindre och större kommuner. Prognoserna pekar på ett fortsatt positivt födelsenetto, med variationer mellan kommunerna, samt ett överlag positivt flyttnetto.
Befolkningspyramider och åldersstrukturer visar exempelvis skillnader mellan yngre och äldre befolkning i olika områden, medan hushållstyper och födelseregioner belyser regionala skillnader och migrationstrender.
Inspiration till denna rapport har hämtats från Region Hallands rapport (”Hallands demografi 2000–2040: Historisk utveckling (2000–2024) och prognos (2025–2040)” 2025) och all data som används i rapporten har hämtats via API från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025), om inte annat anges.
Befolkningsutveckling
Enligt (Statistiska centralbyrån (SCB) 2024) så är Uppsala län den region som beräknas växa mest till 2040, procentuellt sett. Länet beräknas år 2040 också vara det län med lägst medelålder med 43,1 för kvinnor och 41,9 för män, detta är en ökning mot nuvarande medelålder.
Prognosberäkningar:
Framtida befolkning bestäms av antaganden om fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster, baserat på observationer de senaste nio åren. Beräkningarna tar inte hänsyn till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida kommunala mål.
De regionala framskrivningarna följer samma mönster som rikets. Alla beräkningar görs med decimaltal och avrundas till fyra decimaler. Detta kan ge små differenser när länets siffror jämförs med summan av kommunerna inom länet.
Små och stora förändringar i samhället påverkar befolkningsutvecklingen, vilket innebär osäkerhet i framskrivningen. Osäkerheten ökar generellt ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig.
NoteraHur SCB beräknar befolkningsframskrivningen
SCB använder en enkel beräkningsmodell:
\[ \text{Befolkning}_{t} = \text{Befolkning}_{t-1} + \text{Födda} - \text{Döda} + \text{Invandrade} - \text{Utvandrade} \]
Där:
- \(t\) = det aktuella året
- \(t-1\) = året innan
Beräkningen görs för varje ålder och kön.
Utöver detta tas hänsyn till födelseland, som delas in i sju grupper.
📖 Mer information finns hos SCB.
Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på 
. Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).
Alla länets kommuner har en ökande folkmängd över perioden och prognosen de kommande 20 åren, det kan i första anblick se ut som att de mindre kommunerna inte ökar så mycket. Genom att dubbelklicka på kommunnamnet i Figur 1 så ses en zoomad tidserie på den valda kommunen, och en tydlig positiv estimerad trend syns samtliga kommuner.
Åldersstruktur
Att titta på åldersstrukturer medför en förståelse för befolkningens åldrande och de sociala och ekonomiska konsekvenserna detta medför. En åldrande befolkning påverkar både välfärdens kostnader och tillgången på arbetskraft, vilket i sin tur har konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.
Alla åldersgrupper i länet ökar under prognosperioden, men det syns framför allt en storskillnad för hur lite den yngsta gruppen ökar jämfört med resterande grupper. 20 år framåt så skattas åldersgruppen 40-59 vara den största gruppen i alla kommuner utom Uppsala och Östhammar där istället grupperna 20-39 respektive 60-79 skattas till att vara störst. Det innebär en skillnad mellan vilken åldersgrupp som är störst idag och 20 år framåt för 5 av kommunerna, Håbo, Uppsala och Östhammar estimeras alla att ha samma största åldersgrupp både i början och slutet av prognosen.
Tabell för åldersstrukturer
För att lättare se exakta siffror och andelar så kan Tabell 1 användas.
Välj region:
Källa: SCB
För år 2024 så är Östhammar den kommun där åldersgruppen 80+ har störst andel på 8,2%, och det syns tydliga kluster mellan vilka kommuner som har en större andel yngre befolkning och vilka som har en större andel äldre befolkning. Detta kan undersökas närmare i befolkningspyramiderna nedan.
Befolkningspyramider
Befolkningspyramider används för att beskriva hur befolkningen fördelar sig efter ålder och kön. Själva formen av pyramiden ger viktig information om samhällsutvecklingen. En bred bas tyder på många unga och höga födelsetal, medan en smal bas visar på låga födelsetal och en åldrande befolkning. Om pyramiden är symmetrisk mellan könen speglar det en jämn könsfördelning, men skillnader, särskilt i äldre åldrar, kan visa att kvinnor lever längre än män.
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
I samtliga kommuner utom Uppsala smalnar befolkningspyramiderna av i åldrarna 20–25 år, vilket tyder på att det finns en relativt liten andel unga vuxna i dessa kommuner. Uppsala uppvisar däremot en bredare form i samma åldersspann. En möjlig förklaring är att många unga vuxna flyttar till Uppsala för att studera eller etablera sig på arbetsmarknaden. Därefter sker troligtvis en ut/tillbakaflyttning till andra kommuner, vilket kan bidra till den avsmalnande formen för Uppsala för åldrarna 25-30.
Befolkningspyramider per födelseregion
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Född i Sverige
Utrikesfödda
Det är en skillnad mellan kommunernas fördelning på utrikesfödda, där Uppsala har en större andel mellan 20 till 40 år, Enköping, Håbo, Knivsta och Tierp har störst andel mellan 30 och 50 och Heby, Älvkarleby och Östhammar har en mer jämn fördelning bland åldrarna.
Demografisk försörjningskvot
Försörjningskvoten visar hur stor del av befolkningen som förväntas försörja dem som inte är i arbetsför ålder. Med andra ord, om försörjningskvoten i en kommun är 70%, innebär det att 100 personer i arbetsför ålder förväntas försörja 70 personer som är utanför arbetsför ålder - det vill säga barn, ungdomar och äldre.
Försörjningskvoten ger en bild av demografiska sammansättningen och hur försörjningsbördan ser ut i olika delar av länet. Det är värdefull information när det kommer till planering av bland annat skolor, vård, omsorg, pensioner och arbetsmarknadspolitik.
Den demografiska försörjningskvoten har ökat i samtliga kommuner i Uppsala län sedan början av 2000-talet, vilket indikerar att varje person i arbetsför ålder i dag försörjer fler personer utanför arbetskraften än tidigare.
Det är stora skillnader mellan kommunerna sett till försörjningskvoten, Östhammar har under de senaste tio åren haft den högsta försörjningskvoten i länet. Detta förklaras av att en stor andel av kommunens befolkning är 60 år eller äldre, vilket framgår tydligt i Tabell 1. Uppsala utmärker sig däremot genom att ha den lägsta försörjningskvoten. Förklaringen är att en relativt stor del av befolkningen är i åldrarna 20–39 år, däribland många studenter och unga yrkesverksamma.
Det är viktigt att notera att två kommuner med liknande försörjningskvot ändå kan ha mycket olika behov av service och stöd, eftersom kvoten kan vara densamma även om åldersfördelningen mellan yngre och äldre skiljer sig åt.
Utvecklingen av antalet födda och döda
Länet förväntas ha ett positivt födelsenetto på omkring 650–750 personer per år under de kommande 20 åren. På kommunnivå framgår det att överskottet framför allt drivs av Knivsta och Uppsala. Kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar prognostiseras däremot få ett negativt födelsenetto, medan Enköping och Håbo beräknas ligga nära noll varje år.
Utvecklingen av antalet inrikes flyttningar
De senaste 20 åren har kommunernas inrikes flyttnetto varierat kring noll. Prognoserna visar dock att samtliga kommuner förväntas ha ett positivt flyttnetto på kort sikt. Enda undantaget för de kommande 20 åren är Uppsala, där prognosen indikerar negativa värden efter 2040. Dessa värden bör dock tolkas med försiktighet då prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden man blickar.
Utvecklingen av antalet utrikes flyttningar
När det gäller utrikes flyttnetto (invandring minus utvandring) visar samtliga kommuner överlag positiva värden. Prognosen är positiv för hela länet. Knivsta och Älvkarleby utmärker sig dock genom att ha de lägsta prognostiserade nivåerna, ofta under 10 personer per år.
Demografiska statistikområde (DeSo)
Notera att färgerna på de kommande graferna är baserat på högsta andelen i området och betyder inte att den gruppen är majoritet, utan det kan skilja väldigt lite till i andelar till de andra grupperna. Klicka på kartan för att se den fullständiga informationen för området av intresse.
Om andelar ej summerar exakt till 100 % så beror det på avrundningsfel.
Statistiken är justerad för att undvika identifiering av personer i celler med små värden Statistiska centralbyrån (SCB) (2025). I möjligaste mån har andra celler justerats för att totaluppgifter förblir oförändrade, men i vissa fall har detta inte varit möjligt.
Från och med referensåret 2024 så har en uppdatering på DeSo (DeSo 2025) gjorts vilket gör att alla områden inte är jämförbara över tid.
På en del av kartorna går det att byta variabel på kartan genom att först hålla muspekaren över lagersymbolen i kartans vänstra hörn och sedan klicka på önskad variabel.
Hushållstyper per DeSo
En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar, om personen själv saknar barn eller partner i samma hushåll. En förälder–barn–relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller ”Annan person” till någon i hushållet.
För denna karta går det att byta mellan flera år för att se om det är en skillnad idag jämfört med tidigare.
Källa: SCB
Det går att se kluster i hur hushållstyperna ser ut 2024, sammanboende med barn är vanligast på landsbygden runt Uppsala och Knivsta, sammanboende utan barn är vanligast på landsbygden i länets sydvästra delar runt Enköping och ensamstående utan barn är vanligare i de östra/nordöstra delarna mot Östhammar och Tierp. Ensamboende utan barn är den vanligaste hushållstypen i kommunernas centralorter.
Endast en region (Deso 0380C1420 i Uppsala) har övriga hushåll som vanligaste hushållstypen, ensamstående med barn är inte den vanligaste hushållstypen i något demografiska statistikområde.
TipsTabell över områdena med högst andel ensamma hushåll med barn
Uppsala har de flesta områden med en högre andel ensamstående med barn.
2014
|
2019
|
2024
|
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Område | DeSO-kod | Antal hushåll | Andel (%) | Område | DeSO-kod | Antal hushåll | Andel (%) | Område | DeSO-kod | Antal hushåll | Andel (%) |
| Västra Gottsunda | 0380C1070 | 109 | 17.4 | Södra Valsätra-Norra Gottsunda | 0380C1150 | 112 | 15.2 | Västra Gottsunda | 0380C1100 | 96 | 15.7 |
| Centrala Bålsta-Mansängen | 0305C1040 | 111 | 15.4 | Kvarngärdet | 0380C1880 | 114 | 14.9 | Kvarngärdet | 0380C1880 | 117 | 15.5 |
| Norra Sävja | 0380C1170 | 67 | 14.6 | Centrala Bålsta-Mansängen | 0305C1040 | 106 | 14.7 | Norra Sävja | 0380C1170 | 66 | 14.4 |
| Västra Gottsunda | 0380C1100 | 84 | 13.7 | Östra Stenhagen-Kvarnbo | 0380C1500 | 69 | 14.6 | Västra Gottsunda | 0380C1070 | 90 | 14.1 |
| Löten | 0380C2150 | 99 | 13.6 | Löten | 0380C2150 | 107 | 14.3 | Södra Valsätra-Norra Gottsunda | 0380C1150 | 104 | 14.1 |
| Södra Valsätra-Norra Gottsunda | 0380C1150 | 99 | 13.4 | Västra Storvreta | 0380B2010 | 85 | 14.0 | Löten | 0380C2150 | 103 | 13.7 |
| Norra Sävja | 0380C1190 | 66 | 13.4 | Västra Stenhagen | 0380C1470 | 115 | 13.9 | Nyby | 0380C2160 | 74 | 13.5 |
| Västra Gränby | 0380C2100 | 78 | 13.1 | Västra Gottsunda | 0380C1070 | 88 | 13.8 | Västra Stenhagen | 0380C1470 | 114 | 13.2 |
| Östra Flogsta-Ekeby-Berthåga | 0380C1410 | 86 | 13.1 | Nyby | 0380C2160 | 70 | 13.0 | Galgvreten-Västerleden | 0381C1070 | 130 | 12.9 |
| Kvarngärdet | 0380C1880 | 91 | 13.0 | Galgvreten-Västerleden | 0381C1070 | 112 | 12.7 | Östra Stenhagen-Kvarnbo | 0380C1500 | 59 | 12.6 |
| Källa: SCB | |||||||||||
Åldersgrupper per DeSo
Åldersgrupperna är skapade i 20-års intervall fram till intervallet 80+, som inte syns i legenden i Figur 10 då den gruppen inte har högst andel i något område, men statistiken för gruppen går fortfarande att ses genom att klicka på ett område.
För denna karta går det att byta mellan flera år för att se om det är en skillnad idag jämfört med tidigare.
Källa: SCB
Det syns en tydlig åldring av befolkningen i länet över tid då flera områden går från att ha 40-59 år som den vanligaste åldersgruppen 2014 till 60-79 år 2024, flera av dess områden är på landsbygden i länet. Utöver kommunernas centralorter så syns det att längs E4an och E18 så är befolkningen i länet något yngre.
Kön per DeSo
Analysen av könsfördelningen på DeSO-nivå ger en bild av hur män och kvinnor är fördelade inom länets olika områden.
Källa: SCB
De flesta områdena har en jämn fördelning mellan könen, men det syns tydligt att det oftare är en majoritet av kvinnor i tätorter och män på landsbygden, ett område som verkligen sticker ut är DeSo 0380C1213 i Uppsala som har en fördelning på 60.5 % kvinnor och 39.5 % män.
TipsTabell över områdena med högst andel av ett kön
Av de 10 områdena i länet som har den ojämnaste fördelningen mellan könen så ligger alla i Uppsala och det är ett stort hopp mellan den mest ojämna och övriga områden. Med Område i tabellen så avser det RegSo
| DeSo med högst andel av ett kön | |||||
| (i hela länet) | |||||
| Område | Desokod | Kön | Kommunnamn | Antal | Andel (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| Bäcklösa-Ultuna-Södra Ulleråker | 0380C1213 | Kvinnor | Uppsala | 829 | 60.5 |
| Sydöstra Luthagen | 0380C1660 | Kvinnor | Uppsala | 741 | 56.7 |
| Västra Svartbäcken-Tuna backar | 0380C2050 | Kvinnor | Uppsala | 646 | 56.4 |
| Mellersta Sala backe | 0380C1850 | Kvinnor | Uppsala | 458 | 55.9 |
| Nordvästra Luthagen-Hällby | 0380C1740 | Kvinnor | Uppsala | 841 | 55.8 |
| Mellersta Sala backe | 0380C1950 | Kvinnor | Uppsala | 542 | 55.8 |
| Studentstaden | 0380C1540 | Kvinnor | Uppsala | 756 | 55.6 |
| Sydöstra Luthagen | 0380C1710 | Kvinnor | Uppsala | 761 | 55.6 |
| Främre Luthagen-Fjärdingen-Glunten | 0380C1650 | Kvinnor | Uppsala | 687 | 55.5 |
| Nyby | 0380C2160 | Kvinnor | Uppsala | 653 | 55.5 |
| Källa: SCB | |||||
Födelseregion per DeSo
Analysen av födelseregion på DeSO-nivå visar var länets invånare är födda, med särskilt fokus på skillnader mellan personer födda i Sverige och utomlands. I Figur 12 så räknas alla som inte är registrerade som födda i Sverige som födda utanför Sverige, även om uppgift saknas.
För denna karta går det att byta mellan ‘Födda utanför Sverige’ och ‘Födda utanför Europa’.
Källa: SCB
Genom att byta filter på Figur 12 går det att observera könsskillnaden mellan områdena för människor födda utanför Europa, det är väldigt få områden som har skillnader på över 2%. Området med störst skillnad är DeSo 0380C1310 i Uppsala där det bor 21,3 % män som inte är födda i Europa och 13.9 % kvinnor.
Källor
”Hallands demografi 2000–2040: Historisk utveckling (2000–2024) och prognos (2025–2040)”. 2025. Teknisk rapport. Region Halland, Avdelningen för analys och samordning. https://regionhalland.quarto.pub/hallands-demografi-2000-2040/.
Statistiska centralbyrån (SCB). 2024. ”Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2024–2040”. Demografiska rapporter 2024:3. Örebro, Sverige: Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se.
———. 2025. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.