Våldsbrott
Inledning
Denna rapport behandlar våldsrelaterad brottslighet i länet. Fokus ligger på utvecklingen över tid, skillnader mellan kön och åldersgrupper samt geografiska variationer mellan kommuner och delområden. Analysen omfattar både anmälda våldsbrott och självrapporterad utsatthet, vilket ger en bild av såväl faktisk brottslighet som mörkertal och upplevelser av våld.
Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på
. Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy (flera kan väljas samtidigt).
Indikatorer
Här hittar du en sammanställning av statistik på kommunnivå utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och statistiken över anmälda brott. Följande avsnitt visar indikatorerna för länets kommuner, länet och hela riket, både som absoluta tal och per 100 000 invånare, för att ge en tydlig bild av omfattning och jämförbarhet. För kommuner med en folkmängd långt under 100 000 så ska resultat som presenteras per 100 000 tas med extra försiktighet då små förändringar i faktiska antal kan få oproportionerligt stort genomslag i måttet. Exempelvis kan en ökning med endast ett fåtal händelser i en liten kommun ge skenbart dramatiska procentuella förändringar, som inte nödvändigtvis speglar en reell förändring i trygghet eller brottslighet.
Statistiken bygger på polisanmälningar.
Data är hämtat från Brottsförebyggande rådet (Brå) (2025a).
Anmälda våldsbrott utomhus vuxna
Detta delkapitel belyser anmäld misshandel utomhus mot personer 18 år och äldre (3 kap. 5–6 §§ Brottsbalken, BrB). Brottskategorin omfattar misshandel och grov misshandel där brottet skett utomhus och där gärningspersonen är obekant med offret eller har någon annan form av bekantskap än nära relation.
Statistiken inkluderar våld riktat mot både kvinnor och män. Det bör noteras att Brottsförebyggande rådet (Brå) har identifierat brister i registreringen av relationstyper, vilket innebär att kategorin ”annan sorts relation eller bekantskap” kan vara något överskattad. Detta ska beaktas vid tolkning av resultaten.
Utvecklingen av antalet anmälda våldsbrott har sjunkit under tidsperioden i graferna. Uppsala kommun och län har antalet anmälda våldsbrott emellertid ökat igen. Sett till antal per 100 000 så har Uppsala kommun ett högre antal våldsbrott utomhus bland vuxna än övriga länet.
Några kommuner som har väldigt få antal anmälningar visar ökande antal anmälningar för vissa år, men det är så få antal anmälningar så det är osäkert att kommentera trenderna.
Personvåld mot barn och unga
Detta delkapitel belyser anmäld misshandel mot barn och unga i åldrarna 0–17 år (3 kap. 5–6 §§ Brottsbalken, BrB). Brottskategorin omfattar misshandel och grov misshandel riktad mot flickor och pojkar, både inomhus och utomhus, samt oavsett om gärningspersonen är bekant eller obekant med offret.
Statistiken är uppdelad efter kön, åldersgrupp och brottsplats, vilket möjliggör en mer detaljerad analys av våldets karaktär.
Aktörer som kan ge hjälp och stöd till utsatta barn och unga i Uppsala län:
- Polisen har för icke-akuta situationer telefonnumret 114 14 där du kan få rådgivning.
- Brottsofferjouren har en egen väg in för unga personer med kontaktvägar via telefon, mejl och chatt.
- Brottsofferjourens telefonnummer: 116 006
- Brottsofferjourens hemsida: www.brottsofferjouren.se
- Mår du dåligt i din relation? Då finns Ungarelationer.se: www.ungarelationer.se
- Det finns även stödlinjer om du har blivit utsatt för våld i en nära relation:
- Kvinnofridslinjen: 116 016
- Rätt att välja (för dig som blir utsatt av din familj eller släkt): 020-57 70 70
- Stödlinjen för män: 020-80 80 80
- Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00
- Även Barnens rätt i samhället (BRIS) kan ge dig stöttning.
- BRIS telefonnummer: 116 111
- BRIS hemsida: www.bris.se
Antalet anmälda våldsbrott bland unga och barn är högre bland pojkar per 100 000 än flickor, både inom- och utomhus. Jämfört med riket så har länet antingen liknande eller färre antalfall av anmält våld mot unga och barn per 100 000.
Våld i nära relation
Detta avsnitt belyser anmälda brott där brottsoffer och gärningsperson är närstående, det vill säga att de har en pågående eller tidigare parrelation alternativt är släkt eller familj. Med nära relation avses alltså både parrelationer och andra familje- eller släktrelationer.
En stor del av de handlingar som definieras som våld i nära relation är brottsliga handlingar som exempelvis misshandel, olaga hot och sexuellt ofredande. Det är emellertid viktigt att ha med sig att det vanligast förekommande är psykiskt våld vilket omfattar handlingar som inte alltid är olagliga trots att de orsakar lidande. Det psykiska våldet kan vara svårare att bevisa och färre anmäler den formen av våld.
Brås kvalitetsgranskningar visar brister i registreringen av relationstyper vid anmäld misshandel. Granskningen visar att förekomsten av våld i parrelation i viss utsträckning kan vara underskattat och våld inom släkt eller familj överskattat. Detta bör tas i beaktande vid analys och jämförelser. För fördjupad information se kvalitetsgranskningsstudie på Brå.
- Försök till mord eller dråp (3 kap. 1–2 §§ BrB)
- Misshandel och grov misshandel (3 kap. 5–6 §§ BrB)
- Olaga frihetsberövande (4 kap. 2 § BrB)
- Olaga tvång (4 kap. 4 § BrB)
- Grov fridskränkning (4 kap. 4 a § första stycket BrB)
- Grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § andra stycket BrB)
- Olaga förföljelse (4 kap. 4 b § BrB)
- Olaga hot (4 kap. 5 § BrB)
- Olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c–d §§ BrB)
- Ofredande (4 kap. 7 § BrB)
- Våldtäkt och grov våldtäkt (6 kap. 1 § BrB)
- Oaktsam våldtäkt (6 kap. 1 a § BrB)
- Sexuellt övergrepp och grovt sexuellt övergrepp (6 kap. 2 § BrB)
- Oaktsamt sexuellt övergrepp (6 kap. 3 § BrB)
- Sexuellt ofredande (6 kap. 10 § BrB)
Exhibitionism (blottning) ingår inte.
Följande är några aktörer som kan ge hjälp och stöd i Uppsala län:
Polis vid icke akuta ärenden: 114 14 (kontorstid)
Uppsala kommun Nexus resurscentrum – för den som är utsatt för hot eller våld av en närstående (tillhandahåller även skyddat boende): 018-727 52 47, 076-101 99 97
Nexus resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck: 018-727 52 47, 076-101 99 97
Socialtjänstens individ- och familjeomsorg: 018-727 52 l30 (barn & ungdom), 018-727 63 00 (vuxen)
Socialjouren: 018-15 00 00 (kvällar/helger)
Kvinnofridslinjen: 116 016 (öppen varje dag, dygnet runt)
Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00 (öppen varje dag 11–19)
Stödlinjen för män 020-80 80 80 (öppen varje dag 07 – 21:00)
Rätt att välja, för den som är utsatt för hedersrelaterat våld 020-57 70 70 (öppen varje dag 7–21)
Kvinnor
Detta delkapitel belyser anmälda brott mot kvinnor 18 år eller äldre.
Det syns en tydlig ökning i antalet fall av anmält våld i nära relation bland kvinnor i kommunerna, länet och riket. Den största ökningen har framför allt skett fram till 2020 för att sedan mattas av. De flesta kommunerna och länet ligger en bit under rikets antal per 100 000, men skillnaden minskade år 2024. Att antalet anmälda brott har ökat så snabbt under perioden behöver inte betyda att det sker fler brott nu än tidigare. Det kan också betyda att mörkertalet är lägre, det vill säga att en större andel utsatta för våld i nära relation anmäler.
Män
Detta delkapitel belyser anmälda brott i nära relation mot män 18 år eller äldre.
Det syns också en tydlig ökning i antal anmälda brott i nära relation mot män med en liknande trend som för kvinnor där det stagnerar något efter 2020. Vid en jämförelse mellan antalet män respektive kvinnor som anmält brott i den aktuella brottskategorin så framgår det att antalet är markant mycket högre bland kvinnor än män.
Avvikelse från MSB-beräkningar
I detta kapitel visas Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB):s modellberäkningar baseras på olika strukturella faktorer på kommunnivå. Underlaget utgår från Brottsförebyggande rådets (Brå) officiella kriminalstatistik och beskriver brottsligheten utifrån de brott som anmälts till och handlagts av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Brott som inte anmäls ingår således inte i statistiken. Däremot omfattas brott som begåtts tidigare men anmälts under redovisningsåret, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. I viss utsträckning ingår även anmälningar som senare visat sig inte avse något brott.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som i sin tur hänvisar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2025).
Modellberäkningarna visar, för ett givet år och en given kommun, om brottsligheten låg på den förväntade nivån, under den förväntade nivån eller över den förväntade nivån.
Våldsbrott
Här visar avvikelsen mellan modellberäknat värde och faktiskt antal anmälda våldsbrott. Brottskategorin våldsbrott omfattar mord, dråp, barnadråp, misshandel (med och utan dödlig utgång), våldtäkt (inklusive grov våldtäkt), grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman samt rån (inklusive grovt rån).
Antalet anmälda brott har dividerats med folkmängden på kommunnivå för att ge ett värde per invånare, vilket möjliggör rättvisa jämförelser både mellan kommuner och över tid. För att jämna ut tillfälliga variationer används ett treårsmedelvärde (år \(T–2\) till \(T\)).
Sedan 2009 så är Uppsala och Knivsta de enda kommunerna i länet som inte påvisar ett högre antal anmälda våldsbrott som avviker tydligt från MSBs estimeringar. Efter 2015 så har antal brott i större utsträckning överensstämt eller varit färre än vad modellen estimerat.
Svar från Liv och hälsa vuxen
Resultat baserade på enkätdata ska inte tolkas som exakta eller heltäckande beskrivningar av förhållandena i hela länet eller i enskilda kommuner. Enkätsvar speglar de individer som valt att delta och kan därmed påverkas av urval, svarsbortfall och enskilda observationer.
Osäkerheten blir särskilt stor när resultaten bryts ned på mer detaljerade nivåer, exempelvis kommun, kön eller bakgrund, eftersom antalet svar i dessa grupper kan vara begränsat. I sådana fall kan enskilda avvikande svar få ett oproportionerligt genomslag i de redovisade andelarna.
Eftersom resultaten inte presenteras tillsammans med osäkerhetsmått, såsom konfidensintervall eller felmarginaler, bör skillnader mellan grupper inte tolkas som statistiskt säkerställda. De redovisade variationerna ska i stället ses som indikativa och användas för att belysa övergripande mönster och tendenser snarare än som exakta jämförelser.
Utsatthet för våld
Av de som svara ja på frågan ‘Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?’ så visas svaren på var våldet skedde i Figur 2.
Det är väldigt få svarande i länet som angett att de varit utsatt för våld, men av de svarande så syns det en skillnad mellan könen, där män har större andel som blivit utanför hemmet, i arbete/skola eller offentliga platser och kvinnor i hemmet, bostäder eller någon annanstans.
NTU
NTU (Nationella trygghetsundersökningen) ger en övergripande bild av befolkningens erfarenheter av brott, otrygghet och problem i bostadsområdet. Åren som visas i figurerna motsvarar undersökningsperiodens intervall. Det innebär att om intervallet är exempelvis 2017/2018, så avser resultaten händelser som inträffat under 2016/2017.
(För mer information, se Brottsförebyggande rådet (Brå) (2025b); Brottsförebyggande rådet (Brå) (2024).)
Knivsta saknar data för vissa år, detta skulle kunna bero på att det är för få svarande och att data därav tas bort för att inte enskilda individer ska kunna spåras.
Utsatthet för brott
I NTU efterfrågas utsatthet för som drabbar enskilda personer som gäller misshandel och sexualbrott.
Figur 3 visar en minskad andel självrapporterad utsatthet för misshandel för samtliga kommuner utom Knivsta, som saknar data för flera av åren. Flera av länets kommuner har lägre andel självrapporterad utsatthet än riket för 2023.
Gällande frågan om utsatthet för sexualbrott så syns det också en minskande trend för andelen som uppgett utsatthet i länet. Uppsala är den enda kommunen i länet som visar en högre andel än rikssnittet.