Trygghet

Inledning

Denna rapport belyser invånarnas upplevda trygghet och sociala situation, baserat på resultat från enkätundersökningar. Till skillnad från registerbaserad statistik om exempelvis anmälda brott fångar dessa indikatorer människors egna erfarenheter, oro och upplevelser i vardagen. De ger därmed en viktig kompletterande bild av trygghetsläget i kommunerna.

Indikatorerna omfattar bland annat om personer avstått från att gå ut ensamma, upplevelser av ensamhet och social isolering, nedlåtande behandling, trygghet i bostadsområdet samt oro för att utsättas för brott eller förlora sitt arbete. Tillsammans speglar de både den sociala och den fysiska tryggheten, liksom den tillit människor känner till sin omgivning.

Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på Nerladdningsknapp . Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy (flera kan väljas samtidigt).

Svar från Liv och hälsa vuxen

Resultat baserade på enkätdata ska inte tolkas som exakta eller heltäckande beskrivningar av förhållandena i hela länet eller i enskilda kommuner. Enkätsvar speglar de individer som valt att delta och kan därmed påverkas av urval, svarsbortfall och enskilda observationer.

Osäkerheten blir särskilt stor när resultaten bryts ned på mer detaljerade nivåer, exempelvis efter kommun, kön eller bakgrund, eftersom antalet svar i dessa grupper kan vara begränsat. I sådana fall kan enskilda avvikande svar få ett oproportionerligt genomslag i de redovisade andelarna.

För data från Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala (n.d.) så har Region Uppsala beräknat andelarna själva efter kalibreringsvikter. Det är denna data som används när enkätresultat från liv och hälsa vuxen visas på kommunnivå, då enkäten har stratifierats ut till flera personer i länets kommuner. Konfidensintervallen följer det en standard på 95 %. Vilket då betyder att det sanna värdet ligger inom intervallet med 95 % säkerhet.

Beräkningar av andelar och konfidensintervall

Beräkningarna görs med funktioner från R-paketet Lumley (2024), vilket implementerar design-baserad inferens för urvalsundersökningar Lumley (2004) Lumley (2010).

I analysen används ett survey-designobjekt av typen

\[ \text{svydesign}(ids = \sim 1,\; weights = \sim w_i,\; data = df) \]

Att sätta ids = ~1 innebär att ingen klustring specificeras och att varje observation behandlas som en egen primär urvalsenhet (PSU). Variansskattningarna reduceras därmed till motsvarande designbaserade estimatorer utan klusterstruktur.

Skattning av andelar

För varje nivå (l) av variabeln (Y) skapas en indikatorvariabel

\[ I_i^{(l)} = \begin{cases} 1 & \text{om } Y_i = l \\ 0 & \text{annars} \end{cases} \]

Den designviktade andelen skattas som

\[ \hat{p}_l = \frac{\sum_{i=1}^{n} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i=1}^{n} w_i} \]

där (w_i) är urvalsvikten för observation (i). Vikterna representerar kalibreringsjusteringar.

När beräkningen görs inom grupper (g) (definierade av kommun och kön i denna rapport) beräknas andelen separat inom varje grupp:

\[ \hat{p}_{lg} = \frac{\sum_{i \in g} w_i I_i^{(l)}} {\sum_{i \in g} w_i} \]

Variansskattning

Variansen för estimatorn beräknas med design-baserad linjärisering (Taylor-approximation) enligt metoder implementerade i survey-paketet.

När ids = ~1 används reduceras variansestimatorn i praktiken till en Horvitz–Thompson-baserad varians för ett viktat urval utan klustring, vilket är fallet i denna rapport.

Konfidensintervall

Konfidensintervallen beräknas med funktionen svyciprop() och metoden "logit".

Denna metod skattar först logit-transformerade parametrar

\[ \theta = \log\left(\frac{\hat{p}}{1-\hat{p}}\right) \]

och beräknar ett Wald-intervall på logit-skalan

\[ \theta \pm z_{0.975} \cdot SE(\theta) \]

Därefter transformeras intervallet tillbaka till proportionsskalan med den logistiska funktionen

\[ p = \frac{1}{1 + e^{-\theta}} \]

Den slutliga intervallet blir därför

\[ \left( \frac{1}{1 + e^{-(\theta - z_{0.975}SE(\theta))}}, \; \frac{1}{1 + e^{-(\theta + z_{0.975}SE(\theta))}} \right) \]

Logit-metoden används eftersom den ger mer stabila konfidensintervall när andelar ligger nära (0) eller (1).

Avstått från att gå ut ensam

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Enköping Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Heby Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Håbo Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Knivsta Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Tierp Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Uppsala Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Älvkarleby Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

Figuren visar andelen som svarat att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annats sätt ofredad i Östhammar Uppdelat per kön för perioden 2000 - 2022

I alla kommuner syns det en tydlig trend att kvinnor i större utsträckning har svarat att de avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad de senaste åren än tidigare. I Håbo så har över 40 % av kvinnorna svarat ‘Ja’ de två senaste åren enkäten har skickats ut.

Ensamhet och isolering

I länets kommuner så är det runt 15 till 30 procent av befolkningen som upplever lätta besvär med ensamhet och isolering.

Nedlåtande behandling

Det är en skillnad mellan kommunerna, där tex runt 80 % av männen från Östhammar har svarat nej medan runt 70 % av männen i Uppsala kommun, intervallen överlappar inte mellan de jämförda grupperna, vilket tyder på en statistisk skillnad.

Trygghet i bostadsområdet

Det är en väldigt låg andel som svarat ‘Stämmer inte särskilt väl’ eller ‘Stämmer inte alls’ på om man kan känna sig säker och trygg för att inte bli angripen eller utsatt för hot i området de bor i.

Svaret ‘Stämmer mycket väl’ har en högre andel för män än kvinnor i samtliga kommuner, men med överlappande intervall, vilket då betyder att skillnaden inte kan bevisas statistiskt.

Orolig för att förlora arbete

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Enköping

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Heby

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Håbo

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Knivsta

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Tierp

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Uppsala

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Älvkarleby

Figuren visar andelen Ja och Nej på om de är oroliga för att förlora sitt arbete under det närmaste året, grafen visar personer med Östhammar

Svarande med utländsk bakgrund är i större utsträckning oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året, men med mycket större osäkerhetsintervall. Detta är troligtvis då det är väldigt få svar från dem med utländsk bakgrund.

Oväntad utgift

Figuren visar andelen Ja och Nej på om du/ditt hushåll inom en månad skulle klara av att betala en oväntat utgift på 13000 kronor utan att låna eller be om hjälp, grafen visar personer med Enköping

Svarande med utländsk bakgrund svarade nej större utsträckning på om de inom en månad skulle klara av att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp.

NTU

NTU (Nationella trygghetsundersökningen) ger en övergripande bild av befolkningens erfarenheter av brott, otrygghet och problem i bostadsområdet. Åren som visas i figurerna motsvarar undersökningsperiodens intervall. Det innebär att om intervallet är exempelvis 2017/2018, så avser resultaten händelser som inträffat under 2016/2017.

(För mer information, se Brottsförebyggande rådet (Brå) (2025); Brottsförebyggande rådet (Brå) (2024).)

Otrygghet och oro för brott

Här presenteras utvecklingen av otrygghet och oro för brott. Diagrammen visar förändringen över tid (2017–2024). Frågorna om oro för att utsättas för brott avser de senaste tolv månaderna före svarstillfället, medan övriga frågor speglar respondenternas upplevelse vid tiden för undersökningen.

Knivsta saknar data för vissa år, detta skulle kunna bero på att det är för få svarande och att data därav röjs för att inte enskilda individer ska kunna spåras.

Figur 1

I Figur 1 så undersöks trenden för respondenternas svar som gäller oro och det syns en skillnad mellan kommunerna, där andelen som oroar sig ganska/mycket i flera frågor är högst i Håbo och lägst i Östhammar. För flera frågor, som tex Oro for sexualbrott så ökade andelen som oroar sig ganska/mycket ofta fram till mitten av intervallet för att sedan sjunka igen, detta mönster syns för flera kommuner. Den frågan som visar den tydligaste trenden på en minskande andel är Oro för att utsättas för bostadsinbrott, där alla kommuner utom Heby och Uppsala visar en nedgående trend.

Källor

Brottsförebyggande rådet (Brå). 2024. ”Brås statistiska undersökningar om brott: Metodbeskrivning 2024”. Brottsförebyggande rådet. https://bra.se/download/18.6c2b61ea191e4ffb9fe6def/1728373508189/2024_Bras-statistiska%20-undersokningar-om-brott.pdf.

———. 2025. ”Kvalitetsdeklaration – Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2025”. Brottsförebyggande rådet. https://bra.se/download/18.2ea97252199c925f9182be9/1760088707946/Kvalitetsdeklaration%20NTU%202025.pdf.

Liv och hälsa vuxen-Region Uppsala. n.d. ”Liv och hälsa vuxen – folkhälsoundersökning”. https://regionuppsala.se/utveckling/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/liv-och-halsa-vuxen--folkhalsoundersokning/.

Lumley, Thomas. 2004. ”Analysis of Complex Survey Samples”. Journal of Statistical Software 9 (8): 1–19. https://doi.org/10.18637/jss.v009.i08.

———. 2010. Complex Surveys: A Guide to Analysis Using R. Hoboken, NJ: Wiley.

———. 2024. survey: Analysis of Complex Survey Samples. https://cran.r-project.org/package=survey.