Organisationer

Inledning

Denna rapport undersöker ett urval av länets organisationer och sysselsättning inom kultursektorn i Uppsala län. Syftet är att ge en övergripande bild av kulturarbetsmarknaden genom att analysera företagsstruktur, sysselsättning och kulturskaparnas förutsättningar i länet. Genom att kombinera information om företag, arbetsställen, sysselsättning och kulturskapare erbjuds en mångfacetterad förståelse av kultursektorns ekonomiska och organisatoriska struktur i Uppsala län.

Dekorativ bild — Figur 1: Konstutställning

Företagsregistret

I Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b) finns Sveriges alla företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. Registret uppdateras kontinuerligt med uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och SCB:s egna undersökningar och utredningar.

Klassificeringen av arbetsställen/företag verksamhet sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI), vilken är den officiella svenska näringsgrensstandarden och fastställs av Statistiska centralbyrån (SCB). SNI bygger på EU-standarden NACE och används primärt för statistiska ändamål, exempelvis för att möjliggöra jämförbarhet mellan branscher, över tid och mellan länder. I denna rapport används den senaste versionen, SNI 2025.

Urvalet av verksamheter som klassas som kulturverksamheter baseras på utvalda SNI-koder, i enlighet med SCB:s dokumentation och tidigare tillämpningar av näringsgrensindelningen inom kulturstatistik (Statistiska centralbyrån (SCB) (2025c)). Endast arbetsställen vars huvudsakliga verksamhet faller inom dessa koder inkluderas i analysen.

Mer information om företagsregistret finns här SCB företagsregistret.

Centrala begrepp

Företag avser hela den juridiska enheten (JE) och identifieras med ett person-/organisationsnummer. Ett företag kan bestå av ett eller flera arbetsställen.

Arbetsställe är en fysisk plats där verksamhet bedrivs. Ett företag kan ha flera arbetsställen, till exempel olika butiker i olika städer, men alla hör till samma företag.

Exempel från SBC: Företaget “Svensk Bil AB” kan ha sitt huvudkontor i Stockholm och verkstäder i Örebro, Skellefteå och Malmö. Då är “Svensk Bil AB” företaget och huvudkontoret samt verkstäderna är arbetsställen.

Branscher som klassas verksamma inom kultur (SNI 2025)

13100: Garntillverkning (Form, design och mode)
13200: Vävnadstillverkning (Form, design och mode)
13960: Vävnadstillverkning (Form, design och mode)
23999: Vävnadstillverkning (Form, design och mode)
13300: Blekning, färgning och annan textilberedning (Form, design och mode)
13910: Tillverkning av trikåväv (Form, design och mode)
13920: Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror (Form, design och mode)
13960: Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror (Form, design och mode)
13930: Tillverkning av mattor (Form, design och mode)
13950: Tillverkning av bondad duk (Form, design och mode)
14240: Tillverkning av läder- och skinnkläder (Form, design och mode)
14210: Tillverkning av andra gång- och ytterkläder (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av andra gång- och ytterkläder (Form, design och mode)
14220: Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar (Form, design och mode)
14210: Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar (Form, design och mode)
14290: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14210: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14220: Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör (Form, design och mode)
14240: Tillverkning av pälsvaror (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av strumpor (Form, design och mode)
14100: Tillverkning av andra trikåvaror (Form, design och mode)
15110: Garvning och annan läderberedning; pälsberedning (Form, design och mode)
15120: Tillverkning av reseffekter, handväskor, sadel- och seldon m. m. (Form, design och mode)
15200: Tillverkning av skodon (Form, design och mode)
18110: Tryckning av dagstidningar (Media)
18121: Tryckning av tidskrifter (Media)
18122: Tryckning av böcker och övriga trycksaker (Media)
13300: Tryckning av böcker och övriga trycksaker (Media)
18130: Grafiska tjänster före tryckning (prepress/premedia) (Media)
18140: Bokbindning och andra tjänster i samband med tryckning (Media)
23130: Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas (Form, design och mode)
23410: Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar (Form, design och mode)
23450: Tillverkning av andra keramiska produkter (Form, design och mode)
27400: Tillverkning av belysningsarmatur (Form, design och mode)
31001: Tillverkning av kontors- och butiksmöbler (Form, design och mode)
31002: Tillverkning av kontors- och butiksinredningar (Form, design och mode)
31009: Tillverkning av andra möbler (Form, design och mode)
32120: Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror (Form, design och mode)
32130: Tillverkning av bijouterier o.d. (Form, design och mode)
32200: Tillverkning av musikinstrument (Performing arts och musik)
58110: Bokutgivning (Media)
58121: Dagstidningsutgivning (Media)
58122: Annonstidningsutgivning (Media)
58130: Utgivning av tidskrifter (Media)
58190: Annan förlagsverksamhet (Media)
58210: Utgivning av dataspel (Spelutveckling)
59110: Produktion av film, video och TV-program (Rörlig bild, film och foto)
59120: Efterproduktion av film, video och TV-program (Rörlig bild, film och foto)
59130: Film-, video- och TV-programdistribution (Rörlig bild, film och foto)
59140: Filmvisning (Rörlig bild, film och foto)
59200: Ljudinspelning och fonogramutgivning (Performing arts och musik)
60100: Sändning av radioprogram (Media)
60200: Planering av TV-program och sändningsverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
63910: Webbportaler (Media)
60390: Webbportaler (Media)
60310: Nyhetsservice (Media)
73300: PR och kommunikation (Media)
71110: Arkitektverksamhet (Arkitektur)
73111: Reklambyråverksamhet (Media)
73119: Övrig reklamverksamhet (Media)
73120: Mediebyråverksamhet och annonsförsäljning (Media)
74110: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74120: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74130: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74140: Industri- och produktdesignverksamhet (Form, design och mode)
74120: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74110: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74130: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74140: Grafisk designverksamhet (Form, design och mode)
74130: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74110: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74120: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74140: Inredningsarkitektverksamhet (Arkitektur)
74200: Porträttfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Porträttfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74200: Reklamfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Reklamfotoverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74200: Press- och övrig fotografverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Press- och övrig fotografverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74200: Fotolaboratorieverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
18122: Fotolaboratorieverksamhet (Rörlig bild, film och foto)
74300: Översättning och tolkning (Media)
85521: Kommunala kulturskolans utbildning (Performing arts och musik)
85522: Övrig musik-, dans- och kulturell utbildning (Performing arts och musik)
90200: Artistisk verksamhet (Performing arts och musik)
90390: Stödtjänster till artistisk verksamhet (Performing arts och musik)
90110: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
90120: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
90130: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
91300: Litterärt och konstnärligt skapande (Litterärt och konstnärligt skapande)
90310: Drift av teatrar, konserthus o.d. (Performing arts och musik)
91110: Biblioteksverksamhet (Kultur och upplevelse)
91120: Arkivverksamhet (Kultur och upplevelse)
91210: Museiverksamhet (Kultur och upplevelse)
91220: Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter (Kultur och upplevelse)
91410: Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat (Kultur och upplevelse)
91420: Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat (Kultur och upplevelse)
93210: Nöjes- och temaparksverksamhet (Kultur och upplevelse)
93290: Nöjes- och temaparksverksamhet (Kultur och upplevelse)

Arbetsställen och företag

Data som presenteras i detta avsnitt baseras på SCB:s företagsregister och omfattar samtliga arbetsställen och företag som vid observationstillfället bedöms vara verksamma. Företagsregistret utgör en central källa för svensk näringslivsstatistik och används bland annat som ram för sysselsättnings-, struktur- och regional statistik.

Omfattning av kulturverksamheter i företagsregistret

För att beskriva kulturverksamheternas omfattning i företagsregistret används tre centrala mått:

1. det totala antalet arbetsställen/företag,
1. antalet arbetsställen/företag som klassas som kulturverksamheter, samt
1. andelen kulturverksamheter i relation till samtliga arbetsställen/företag.

Dessa mått ger en övergripande bild av kultursektorns relativa storlek inom näringslivet och utgör en viktig utgångspunkt för vidare analyser. Andelen beräknas som kvoten mellan antalet arbetsställen/företag inom kulturklassificerade SNI-koder och det totala antalet arbetsställen/företag i företagsregistret. Resultaten sammanfattas i tabellen och figuren nedan.

Kommun	Andel (%)	Antal kulturarbetställen	Totalt antal arbetsställen
Andel och antal kulturarbetsställen per kommun
Hämtat: 2026-02-12
Enköping	7.3	456	6,274
Heby	5.7	122	2,133
Håbo	8.8	225	2,566
Knivsta	10.2	268	2,625
Tierp	6.3	180	2,871
Uppsala	11.9	3,181	26,647
Älvkarleby	8.5	60	705
Östhammar	5.5	165	3,019
Källa: Företagsregistret

Säteskommun	Andel (%)	Antal kulturföretag	Totalt antal företag
Andel och antal kulturföretag per kommun
Hämtat: 2026-02-12
Enköping	7.3	420	5,746
Heby	5.4	107	1,979
Håbo	9.1	204	2,250
Knivsta	11.1	250	2,245
Tierp	6.5	173	2,661
Uppsala	12.6	3,167	25,209
Älvkarleby	9.0	57	633
Östhammar	5.2	145	2,778
Källa: Företagsregistret

Figuren visar andel arbetsställen inom kultur för varje kommun i länet.

Figuren visar andel företag inom kultur för varje kommun i länet.

Andelen kulturarbetsställen varierar avsevärt mellan kommunerna i länet. Uppsala kommun uppvisar den högsta andelen, där 11,9 % av samtliga arbetsställen klassas som kulturverksamheter, medan Östhammars kommun har den lägsta andelen på 5,4 %. Denna skillnad kan delvis förklaras av Uppsala kommuns roll som länets största stad och regioncentrum, med ett större utbud av kulturella tjänster och verksamheter.

Betraktas i stället absoluta tal är skillnaderna i totalt antal arbetsställen mellan vissa kommuner relativt små. Tierps kommun har totalt 2 873 arbetsställen jämfört med 2 615 i Knivsta kommun. Trots att Tierp har fler arbetsställen så har Knivsta 88 fler kulturarbetsställen.

Fördelningen mellan arbetsplatser och företag inom kulturbranschen skiljer sig inte speciellt mycket i kommunerna.

Branscher

I detta avsnitt redovisas hur arbetsställen och företag inom kultursektorn fördelar sig mellan olika branscher i länets kommuner. Kulturverksamheter omfattar ett brett spektrum av branscher, från traditionella kulturformer till digital kultur och kreativa näringar.

Figurerna nedan visar andelen per kulturbransch och kommun. Exakta antal redovisas i tabellerna.

Figuren visar branschfördelningen på anställningsplatserna per kommun

Figuren visar branschfördelningen på företagen per kommun

Den största branschen inom kultur i de allra flesta kommunerna, både sett till antal arbetsställen och företag, är Rörlig bild, film och foto. Knivsta har den lägsta andelen för den branschkategorin och Älvkarleby den högsta.

Kultur och upplevelse har en lägre andel företag än arbetsplatser i Heby, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Detta kan indikera att verksamheter inom denna kategori i större utsträckning är organiserade som filialer eller arbetsställen till företag med huvudkontor i andra kommuner, eller att offentligt finansierade kulturinstitutioner utgör en betydande del av verksamheterna.

Kommun	Arkitektur	Form, design och mode	Kultur och upplevelse	Litterärt och konstnärligt skapande	Media	Performing arts och musik	Rörlig bild, film och foto	Spelutveckling
Antal anställningsplatser per kulturbransch och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Enköping	47	126	45	64	100	95	198	5
Heby	7	26	21	23	14	28	46	NA
Håbo	23	62	15	25	55	52	130	2
Knivsta	39	71	14	39	54	74	75	6
Tierp	21	68	18	32	29	34	80	NA
Uppsala	302	623	161	649	716	811	1013	37
Älvkarleby	5	8	4	12	9	16	34	NA
Östhammar	15	44	25	31	25	27	67	2
Källa: SCB Företagsregistret

Säteskommun	Arkitektur	Form, design och mode	Kultur och upplevelse	Litterärt och konstnärligt skapande	Media	Performing arts och musik	Rörlig bild, film och foto	Spelutveckling
Antal företag per kulturbransch och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Enköping	42	115	43	63	89	89	192	2
Heby	7	27	14	21	14	26	40	NA
Håbo	18	53	13	27	44	50	122	2
Knivsta	42	69	13	37	52	71	62	4
Tierp	20	69	16	31	25	33	74	1
Uppsala	299	624	128	660	718	813	1045	39
Älvkarleby	5	8	2	13	9	15	33	NA
Östhammar	13	42	15	28	21	26	59	2
Källa: SCB Företagsregistret

Den branschkategori som är minst representerad i antal i samtliga kommuner är Spelutveckling. Här framträder en intressant skillnad i Tierp, där det finns ett registrerat företag men inte något arbetsställe. Detta kan förklaras av att företaget är registrerat i Tierp men att den faktiska verksamheten bedrivs på annan ort, eller att verksamheten bedrivs utan fysisk arbetsplats (hembaserad verksamhet eller distansarbete).

Uppsala kommun har flest antal inom samtliga branschkategorier, vilket är rimligt sett till kommunens folkmängd.

Storleksklasser

I detta avsnitt redovisas hur kulturverksamheterna fördelar sig mellan olika storleksklasser, från arbetsställen med 0 anställda upp till arbetsställen med 200 anställda eller fler. Figurerna visar fördelningen per kommun, medan tabellerna redovisar de exakta antalen.

Figuren visar storleksfördelningen på anställningsplatserna i per kommun

Figuren visar storleksfördelningen på företagen per kommun

Den största andelen av arbetsställena och företagen inom kultur i länets kommuner har 0 anställda, och andelen är större sett till företag än arbetsställen. Detta speglar en av kultursektorns mest karakteristiska drag: en hög grad av egenföretagande och soloverksamheter.

Den kommun som har störst andel med 0 platser är Tierp och den med minst andel är Håbo.

Kommun	0 anställda	1-4 anställda	5-9 anställda	10-19 anställda	20-49 anställda	50-99 anställda	100-199 anställda	200-499 anställda
Antal anställningsplatser inom kultur per storleksklass och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Enköping	389	57	4	2	2	2	NA	NA
Heby	99	17	4	1	NA	1	NA	NA
Håbo	172	44	7	2	NA	NA	NA	NA
Knivsta	229	35	3	1	NA	NA	NA	NA
Tierp	167	9	2	1	1	NA	NA	NA
Uppsala	2717	347	47	33	25	6	5	1
Älvkarleby	53	5	2	NA	NA	NA	NA	NA
Östhammar	140	23	1	NA	1	NA	NA	NA
Källa: SCB Företagsregistret

Säteskommun	0 anställda	1-4 anställda	5-9 anställda	10-19 anställda	20-49 anställda	50-99 anställda	100-199 anställda	200-499 anställda
Antal företag inom kultur per storleksklass och kommun
Hämtat: 2026-02-12
Enköping	373	44	2	NA	NA	NA	NA	1
Heby	93	11	2	NA	NA	1	NA	NA
Håbo	164	34	5	1	NA	NA	NA	NA
Knivsta	227	19	3	1	NA	NA	NA	NA
Tierp	161	10	1	1	NA	NA	NA	NA
Uppsala	2747	344	33	19	16	4	3	1
Älvkarleby	53	4	NA	NA	NA	NA	NA	NA
Östhammar	132	11	2	NA	NA	NA	NA	NA
Källa: SCB Företagsregistret

I nästan alla av länets kommuner finns det inte arbetsställen och företag inom kultur för alla storleksklasser. Noterbart för Enköping är att det saknas arbetsställen för gruppen 200-499 anställda, men att ett företag inom kulturbranschen i Enköping har den storleken. Detta indikerar att företaget har sitt säte i Enköping men att arbetsställena är lokaliserade i andra kommuner, eller att uppgifterna om arbetsställen och företag registrerats på olika sätt i företagsregistret.

Företagens omsättning

Omsättning är ett centralt mått för att förstå kulturföretagens ekonomiska omfattning och struktur. I detta avsnitt analyseras hur kulturföretagen fördelar sig över olika omsättningsnivåer och hur detta varierar mellan branscher. En del företag i länet saknar data för omsättningsår och har därför uteslutits från analysen i Figur 2.

Figuren fördelningen över kulturföretagens branscher per storleksnivå av omsättning i länet. — Figur 2

En stor majoritet av kulturföretagen i länet återfinns i de lägre omsättningskategorierna. Detta mönster stämmer väl överens med den tidigare observerade dominansen av små företag och soloverksamheter. För många kulturaktörer utgör den egna verksamheten ett komplement till andra inkomstkällor, eller så bedrivs verksamheten på deltid parallellt med annat arbete.

De branscher som uppvisar en ökande andel när omsättningen ökar är Media och Spelutveckling. Dessa branscher kännetecknas av större potential för skalbarhet, där framgångsrika produkter eller tjänster kan nå en bred marknad utan motsvarande ökning av personalkostnader. Spelutveckling är särskilt intressant i detta avseende, då framgångsrika spel kan generera betydande intäkter även från relativt små team.

Det finns endast ett kulturklassat företag i länet som har den högsta omsättningsklassen, vilket understryker kultursektorns småskaliga karaktär även i toppen av omsättningsspektrumet.

Litterärt och konstnärligt skapande är den branschkategori som uppvisar den snabbast avtagande andelen vid ökad omsättning.

Kartor

För att visa den geografiska fördelningen av kultursektorns arbetsställen i länet presenteras två interaktiva kartor nedan. Kartorna gör det möjligt att se var olika typer av verksamheter är lokaliserade. Några av punkterna i kartorna ligger utanför länet, det är på grund av att de är registrerade i en kommun i länet, men adressen till arbetsstället är utanför länet.

Kultursektorns arbetsställen

Figur 3 visar var arbetsställena inom kultursektorn finns i länet. Varje punkt på kartan representerar ett arbetsställe, och färgen visar vilken branschkategori verksamheten tillhör. Det går att filtrera ut branscher för att lättare se spridningen för varje enskild bransch.

Figur 3

Källa: SCB Företagsregistret

Arbetsställenas branscher och storleksklass

Figur 4 visar samma information som föregående karta, men med möjlighet att även filtrera arbetsställena efter storleksklass. Detta gör det möjligt att till exempel enbart visa större arbetsställen eller fokusera på mindre verksamheter.

Figur 4

Källa: SCB Företagsregistret

Kulturskapare

Detta kapitel är inspirerat av Region Halland (u.å.) och deras analys av kulturskapare.

Fokus ligger på de kulturskapare som är aktiva i Uppsala län. Vi undersöker därmed Uppsala läns yrkesverksamma dagbefolkning inom kultur. Vilket innebär de personer som både bor och arbetar i Uppsala län eller som pendlar in till länet. De som är bosatta i Uppsala län, men arbetar utanför regionen räknas således inte med i beräkningarna.

För att identifiera kulturskaparna i materialet har vi använt oss samma metod som Region Halland (u.å.) vilket är: SCB:s yrkesregister och tittat på de som, baserat på Kreameterns definition, har ett kulturellt eller kreativt yrke (Tillväxtverket 2018).

De beskriver en problematik med underlaget som är att många kulturskapare driver egen verksamhet och därmed inte alltid har en yrkeskod enligt standarden för svensk yrkesklassificering (SSYK). För att kompensera för detta tas egenföretagare som verkar inom kulturella eller kreativa verksamhetsområden, enligt en avgränsning som tagits fram inom RSS-samarbetet och som baseras på svensk näringsgrensindelning (SNI2025). De poängterar att det kan finnas vissa luckor i statistiken, till exempel vissa deltidsanställda eller kombinatörer som inte är registrerade med ett kulturellt eller kreativt yrke i yrkesregistret.

Figurerna visar historisk utveckling för antal kulturutövare för alla län i Sverige, kulturkategoriernas antal utövare i länet, Könsfördelningen för kategorierna i länet, födelseregion för kategorierna i länet, dess åldersfördelning i länet, medianinkomst i länet och andelen och antalet kulturskapare per kommun för år 2023

Sett från 2014 så har utvecklingen av antalet kulturskapare ökat i Uppsala län, utvecklingen ligger under genomsnittet i riket, men bättre än de flesta andra länen. Den största utvecklingen skedde fram till 2017 och det största antalet var år 2022, liknande trender syns i nästan alla andra län i Sverige.

Media är det ämnesområde som har flest antal kulturskapare i länet, följt av kultur och upplevelse. Den minsta gruppen är litterärt och konstnärligt skapande, med runt 100 kulturskapare.

Fyra av ämnesområdena infaller i en jämställd könsfördelning på mellan 40 - 60 %. Den kategori som har den skevaste könsfördelningen är spelutveckling där 84,6 % av alla kulturskapare i länet är män.

I alla ämnesområden utom spelutveckling så är andelen inrikesfödda kulturskapare över 80 %, men för spelutveckling som är andelen 65,4 %. Den ämneskategorin med den minsta andelen utrikesfödda kulturskapare i länet är kultur och upplevelse.

Åldersfördelningen bland kulturskaparna i länet skiljer sig mycket mellan ämnesområdena, där spelutveckling återigen har den skevaste fördelningen. 63,4 % av alla spelutvecklande kulturskapare i länet är i åldern 35 - 49 år, medan endast 5,4 % är i åldern 50 - 64 år.

Medianinkomsten för länets kulturskapare är som högst inom spelutveckling på 576 000 kr, följt av arkitektur på 468 000, lägst medianinkomst är inom litterärt och konstnärligt skapande på 220 000 kr. Medianinkomsten för resterande ämnen är mellan 375 000 och 404 00 kr.

Den kommunen i länet med störst andel kulturskapare av totala dagbefolkningen i kommunen är Knivsta följt av Uppsala kommun. Lägst andel kulturskapare finns i Östhammar på under 1 procent. Den kommunen med det lägsta antalet är Älvkarleby på 32 individer i åldern 20 till 64 år och det totala antalet kulturskapare i länet är 3413.

Sysselsättning kolada

Avsnittet visar andelen sysselsatta efter indikatorn som tas fram av kolada. Indikatorn beskriver andelen sysselsatta i åldern 15-74 år inom kulturella och personliga tjänster m.m. (SNI-kod R, S, T och U). Andelen beräknas som antalet sysselsatta inom dessa näringsgrenar i relation till det totala antalet sysselsatta.

Med sysselsatta avses personer som under november månad haft löneinkomst från anställning eller inkomst från aktiv näringsverksamhet. Uppgifterna redovisas både utifrån arbetsställets geografiska belägenhet och utifrån individens bostadsort. Statistiken gör det därmed möjligt att belysa eventuella skillnader mellan var arbetet utförs och var de sysselsatta är bosatta.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a).

SNI-beskrivning

R - Vård och omsorg; social verksamhet

S - Kultur, idrott och fritid

T - Annan serviceverksamhet

U - Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Enköping, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Heby, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Håbo, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Knivsta, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Tierp, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Uppsala, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Älvkarleby, mellan 2020 och 2024.

Figuren visar utvecklingen av andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster mm. i Östhammar, mellan 2020 och 2024.

Kvinnor har en högre andel sysselsatta inom kulturella och personliga tjänster än män i alla kommuner i länet, oavsett om statistiken baseras på arbetsställets eller bostadens belägenhet. Skillnaderna mellan arbetsställets och bostadens belägenhet är mycket små inom kommunerna. Detta tyder på att pendlingen över kommungränserna för personer som arbetar inom kulturella och personliga tjänster är begränsad, eller att in- och utpendling för dessa verksamheter är relativt balanserad.

Östhammar är den kommun som har lägst andel för bägge könen, medan Håbo, Knivsta och Uppsala kommun har de högsta andelarna. Skillnaderna mellan könen är som minst i Uppsala kommun och störst i Heby och Älvkarleby.

Studieförbund

Detta kapitel belyser studieförbundens verksamhet i Uppsala län. Studieförbunden är en mötesplats för bildning och kultur där människor samlas för att lära sig nya saker och utveckla sina intressen, oavsett bakgrund eller förkunskaper. Verksamheten spänner över ett brett fält och innehåller bland annat bokcirklar, hantverk, konserter och föreläsningar.

Data är hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025d).

Arrangemang per verksamhetsform

Figuren visar antalet deltagare för respektive kön i studieförbundets verksamheter för åren 2019 till 2024.

Av studieförbundens arrangemang så är kulturprogram den verksamhet som har högst antal i de flesta kommunerna i länet under perioden. I Knivsta så har studiecirkel varit den verksamhet som haft störst antal arrangemang fram till 2023, där antal kulturprogramsarrangemang ökat kraftigt.

Det en markant minskning av antal arrangemang i samtliga kommuner vid 2020, där Knivsta är den enda kommunen i länet där en verksamhetsform har tagit sig tillbaka till liknande nivåer som innan pandemin.

Eftersom det är så stor nivåskillnad mellan 2019 och de övriga åren så skulle det kunna ha skett en förändring i hur studieförbunden registrerat arrangemangen för kulturprogrammen.

Könsfördelning bland deltagare

Antalet deltagare inom studieförbundens arrangemang har också sjunkit kraftigt utan att återhämta sig efter pandemin. Knivsta är den enda kommunen som har liknande nivåer eller ett högre deltagarantal efter minskningen 2020.

En större del av deltagarna är kvinnor för samtliga kommuner och år, utom år 2020 i Enköping. Där deltagarantalet för män inte ser ut att ha påverkats lika kraftigt av pandemin och stod för 70,7% av deltagarna.

Kulturdatabasen

Kulturdatabasen (u.å.) är ett nationellt verktyg utvecklat av Myndigheten för kulturanalys för att samla in och tillgängliggöra officiell statistik om svensk kulturverksamhet. Databasen omfattar uppgifter om museer och scenkonst, och innehåller data inom områdena besök, föreställningar, utställningar, ekonomi och personal.

I detta kapitel redovisas statistik för Uppsala län baserat på uppgifter från kulturdatabasen. Det bör noteras att datainsamlingen inte är fullständig för alla verksamheter och år – ju längre tillbaka i tiden som studeras, desto fler verksamheter saknar data. Verksamheter som saknar uppgifter för de två senaste insamlade åren har uteslutits ur analyserna, men ingår i länstotalen för de år då de var verksamma. Resultaten bör därför tolkas med detta i åtanke, särskilt vid jämförelser över längre tidsperioder.

Besöksutveckling

Avsnittet redovisar hur antalet besökare har utvecklats över tid för länets kulturverksamheter. Eftersom datainsamlingen inte är fullständig för alla verksamheter under hela perioden bör utvecklingen längre bak i tiden tolkas med försiktighet, ju äldre data, desto fler verksamheter saknar uppgifter.

Verksamheter utan data för de två senaste insamlade åren har uteslutits ur analyserna, men ingår i länstotalen för de år då de var aktiva.

Museer

Utvecklingen visas både för anläggningsbesök och verksamhetsbesök, vissa verksamheter räknar ett besök till bägge kategorierna, vilket gör att linjerna överlappar i grafen.

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på totalt i länet

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Biotopia

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Bror Hjorths Hus

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Enköpings museum

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Evolutionsmuseet

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Gamla Uppsala Museum

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Härkeberga kaplansgård

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Museum Gustavianum

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Pumphuset

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Skoklosters slott

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Stiftelsen Upplandsmuseet

Figuren visar utvecklingen av antal besökare på Uppsala Konstmuseum

Det låga antalet fram till 2013 beror främst på brist på data från flera av länets museum, det högsta antal besök är mellan 2015 och 2017 för att sedan konstant sjunka till lägsta nivån under pandemiåren. Efter 2021 så har antal besök börjat öka, där anläggningsbesök gjort det största lyftet.

Bror Hjorts Hus, Evolutionsmuseet, Uppsala Konstmuseum, Gamla Uppsala Museum och Pumphuset har alla högre antal besökare för de senaste åren än innan pandemin.

Föreställningar/konserter och publik

Avsnittet redovisar utvecklingen av antalet föreställningar och konserter samt publik för länets scenkonst, uppdelat på egna produktioner och samproduktioner respektive gästspel. Publiksnittet, det vill säga antal åskådare per föreställning, används som ett mått på hur väl belagda föreställningarna är.

Figuren visar utvecklingen av publiksnittet på totalt i länet

Figuren visar utvecklingen av antal föreställningar på totalt i länet

Figuren visar utvecklingen av publiktotalen på totalt i länet

Figuren visar utvecklingen av publiksnittet på Musik i Uppland

Figuren visar utvecklingen av antal föreställningar på Musik i Uppland

Figuren visar utvecklingen av publiktotalen på Musik i Uppland

Figuren visar utvecklingen av publiksnittet på Uppsala Stadsteater AB

Figuren visar utvecklingen av antal föreställningar på Uppsala Stadsteater AB

Figuren visar utvecklingen av publiktotalen på Uppsala Stadsteater AB

Figuren visar utvecklingen av publiksnittet på Övriga interna

Figuren visar utvecklingen av antal föreställningar på Övriga interna

Figuren visar utvecklingen av publiktotalen på Övriga interna

Uppsala Stadsteater uppvisar ett genomgående högre publiksnitt för gästspel än för egna produktioner och samproduktioner. Efter pandemin har publiksnittet för teaterns egna produktioner ändå förbättrats och ligger nu på en högre nivå än åren dessförinnan, trots att antalet föreställningar är i stort sett oförändrat.

Musik i Uppland visar en annan bild: antalet föreställningar har efter pandemin återhämtat sig och är nu högre än tidigare, men den totala publiken har inte följt med i samma utsträckning. Det innebär att publiken per föreställning har minskat över tid, en trend som är synlig redan före pandemiåren.

Tabell 1: Publik - och föreställningsantal för scenkonst

År	Grupp	Plats	Föreställningar	Publik
2024	Egen och samproduktion	Musik i Uppland	406	51892
2024	Egen och samproduktion	Övriga interna	21	720
2024	Egen och samproduktion	Uppsala Stadsteater AB	400	93265
2024	Egen och samproduktion	Totalt i länet	827	145877
2024	Gästspel	Övriga interna	6	800
2024	Gästspel	Totalt i länet	6	800
Källa: Kulturrådet

Intäkter och bidrag

Avsnittet beskriver de ekonomiska förutsättningarna för länets kulturverksamheter, med fokus på intäkter och kostnader över tid. Eftersom rapporteringen varierar mellan verksamheter och år bör jämförelser göras med viss försiktighet – tidsperioderna är inte alltid fullständiga och vissa verksamheter saknar kostnadsdata.

I följande graf innebär totalt i länet, totalen endast från följande verksamheter eftersom de också har kostnadsdata:

Folkrörelsearkivet för Uppsala län:
Företagens historia Uppsala län:
Gamla Uppsala Museum:
Musik i Uppland:
Övriga interna:
Stiftelsen Upplandsmuseet:
Uppsala Stadsteater AB:

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på totalt i länet

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Biotopia

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Bror Hjorths Hus

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Evolutionsmuseet

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Folkrörelsearkivet för Uppsala län

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Företagens historia Uppsala län

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Gamla Uppsala Museum

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Museum Gustavianum

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Musik i Uppland

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Stiftelsen Upplandsmuseet

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Uppsala konstmuseum

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Uppsala Stadsteater AB

Figuren visar utvecklingen av intäkter och kostnader på Övriga interna

Sedan 2020 har de sammanlagda intäkterna och kostnaderna för länets kulturverksamheter ökat med över 100 miljoner kronor. Intäkter och kostnader följer varandra nära under hela den redovisade perioden, vilket tyder på en stabil ekonomisk balans i sektorn som helhet.

Bror Hjorts Hus och Företagens historia i Uppsala län sticker ut negativt: båda verksamheterna redovisar kraftiga intäktsfall mellan 2019 och 2020, och har ännu inte återhämtat sig till tidigare nivåer. Övriga verksamheter visar en ökande trend för både intäkter och kostnader.

Detaljerad nivå

Intäktsdata på detaljerad nivå finns för ett urval av länets kulturverksamheter och presenteras för det senaste tillgängliga året. Uppdelningen visar hur intäkterna fördelar sig mellan olika källor, exempelvis biljettintäkter, kommunala bidrag, regionala bidrag och statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen.

Figuren visar intäktsfördelningen för totalt i länet

Figuren visar intäktsfördelningen för Folkrörelsearkivet för Uppsala län

Figuren visar intäktsfördelningen för Företagens historia Uppsala län

Figuren visar intäktsfördelningen för Gamla Uppsala Museum

Figuren visar intäktsfördelningen för Musik i Uppland

Figuren visar intäktsfördelningen för Stiftelsen Upplandsmuseet

Figuren visar intäktsfördelningen för Uppsala Stadsteater AB

Figuren visar intäktsfördelningen för Övriga interna

De viktigaste finansieringskällorna för länets kulturverksamheter är kommunala och regionala bidrag samt statliga bidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen. Publikintäkter i form av biljetter och entréavgifter uppgår sammantaget till drygt 29 miljoner kronor, varav nästan 20 miljoner kronor härrör från Uppsala Stadsteater AB.

Folkrörelsearkivet för Uppsala län avviker från övriga verksamheter: här utgör övriga bidrag, det vill säga bidrag som varken är kommunala, regionala eller statliga inom kultursamverkansmodellen, en av de största intäktskällorna.

Källor

Kulturdatabasen. u.å. ”Kulturdatabasen – publikationer”. https://kulturanalys.se/publikationer/kulturdatabasen/.

Region Halland. u.å. ”Kulturdeltagande – Kulturanalys Halland”. https://regionhalland.quarto.pub/kultur/Kapitel2_1.html.

Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.

Statistiska centralbyrån (SCB). 2025a. ”Befolkningens arbetsmarknadsstatus”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/befolkningens-arbetsmarknadsstatus/.

———. 2025b. ”Företagsregistret”. https://www.scb.se/vara-tjanster/bestall-data-och-statistik/foretagsregistret/.

———. 2025c. ”Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) 2025”. https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-naringsgrensindelning-sni/.

———. 2025d. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.

Tillväxtverket. 2018. ”Kreametern: En guide till svensk statistik för kulturella och kreativa näringar”. https://tillvaxtverket.se/download/18.6855bfcf184896002ff9eb/1668765673299/TVV_Rapport_Kreametern_171030.pdf.