Utbud och deltagande

Inledning

Denna rapport undersöker kulturen i Uppsala län utifrån invånarnas perspektiv. Syftet är att ge en övergripande bild av hur länets invånare tar del av och upplever kulturlivet, samt i vilken utsträckning kommunerna erbjuder kulturverksamhet och infrastruktur för sina invånare.

Upplevelse av kultur- och nöjesliv

Detta avsnitt redovisar andelen invånare som har svarat ”Mycket bra” eller ”Ganska bra” på frågan ”Vad tycker du om det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen (till exempel konstutställningar, teater, konserter etc.)?” i SCB:s medborgarundersökning. Svarsalternativen ”Vet inte” och ”Ingen åsikt” har exkluderats från beräkningarna.

Resultaten baseras på en urvalsundersökning och redovisas som punktskattningar. Detta innebär att de uppskattade andelarna är behäftade med statistisk osäkerhet och inte nödvändigtvis är fullt representativa för hela populationen i respektive kommun. Med hjälp av osäkerhetsintervall kring skattningarna kan det med hög sannolikhet antas att den sanna andelen ligger inom det redovisade intervallet.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a). För kommuner där uppgifter saknas för flera år redovisas resultaten endast för det år då data finns tillgänglig, i form av stapeldiagram i stället för tidsserier.

Figuren visar andelen män och kvinnor som svarat mycket eller ganska bra angående kommunens kultur och nöjesliv. Beroende på hur mycket data som finns så presenteras vissa kommuner som tidsserie och andra som stapeldiagram. Alla figurer har tillhörande osäkerhetsintervall.

I flera kommuner och år kan det vid en första anblick se ut som andelen skiljer sig mellan könen, men det är inte en statistiskt signifikant skillnad mellan könen i någon kommun. Detta framgår tydligt då osäkerhetsintervallen alltid överlappar inom varje år. Överlappande intervall innebär att de observerade skillnaderna kan förklaras av slumpmässig variation i urvalet snarare än av verkliga skillnader.

Uppsala kommun har högst andel av de svarande som svarat “Mycket bra” eller “Ganska bra” på över 75 %. Det syns också att osäkerhetsintervallen är mindre för Uppsala kommun än de övriga kommunerna i länet, vilket troligtvis beror på ett mycket större antal individer som svarat på undersökningen och/eller att bortfallet är lägre. Större urval ger mer precisa skattningar och smalare konfidensintervall, vilket gör resultaten mer tillförlitliga.

Lägst andel hittas i Håbo, där det högsta värdet för perioden är 25 %, vilket gäller män år 2024. För mindre kommuner kan begränsade resurser, färre invånare och större geografiska avstånd till kulturinstitutioner bidra till lägre nöjdhet.

Deltagande

Detta avsnitt undersöker det faktiska åskådar- och besöksdeltagandet i olika kulturaktiviteter, det vill säga att som publik ta del av kultur, inte att själv utöva eller delta aktivt. Deltagande i kultur redovisas som ett sammanvägt mått baserat på genomsnittligt deltagande i följande aktiviteter:

Konstutställning och/eller museum
Teater eller bio
Sportevenemang

För varje aktivitet avser uppgifterna den genomsnittliga andelen av befolkningen i åldern 16–84 år som deltagit under perioden år \(T\) (undersökt år), \(T-1\)(ett år innan sett från undersökt år) och \(T-2\)(två år innan). Det innebär att varje värde representerar ett glidande medelvärde över tre år, vilket bidrar till att minska slumpmässiga variationer mellan enskilda år.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Folkhälsomyndigheten (2025).

Figuren visar deltagarandelen i kultur över tid för varje kommun i länet. — Figur 2

Notera att y-axeln i grafen är begränsad till 50 procent, vilket kan ge intryck av att skillnaderna är större än de faktiskt är och framför allt att andelen är högre än den faktiskt är. Avgränsningen är gjord för att möjliggöra en närmare granskning av utvecklingen över tid och för att tydligare synliggöra de relativt små skillnaderna mellan länen

De flesta län uppvisar liknande deltagandenivåer, vilket tyder på en relativt jämn spridning av kulturdeltagande över landet. De två länen som sticker ut mest är Stockholm och Uppsala, som har en något högre genomsnittlig deltagarandel än övriga regioner.

Vid 2022 syns en tydlig minskning av andelen för samtliga regioner, och det är troligt att covid-19-pandemin ligger bakom denna nedgång. Nedstängningar, restriktioner och rädsla för smitta påverkade möjligheterna att delta i kulturaktiviteter dramatiskt under denna period. Intressant nog ser andelen år 2021 inte ut att vara lika påverkad av pandemin. Detta beror på att varje datapunkt baseras på ett glidande medelvärde av de två senaste år då mätdata finns tillgänglig. Därmed innehåller värdet för 2021 även observationer från perioden före pandemin, vilket dämpar pandemins genomslag i resultaten.

Biosalonger

Denna del redovisar statistik över biografverksamhet och biobesök på länsnivå. Underlaget baseras på data från Kulturanalys (u.å.) och omfattar bland annat besöksnivåer, antal salonger och visningar i relation till befolkningen. För mer detaljerade analyser, metodbeskrivningar och nationella jämförelser hänvisas till Kulturanalys tematiska genomgång av filmområdet: Kulturanalys.

Figuren visar biosalongsdata för alla län i Sverige för det senaste året i datat — Figur 3

Uppsala län uppvisar relativt höga nivåer i flera centrala kategorier. Länet ligger bland de främsta i landet när det gäller besök per invånare, antal salonger per miljon invånare samt antal visningar per tusen invånare. Detta indikerar en hög tillgänglighet till biografutbud i kombination med ett aktivt publikdeltagande.

När det gäller antal biografer per miljon invånare ligger Uppsala län däremot nära riksgenomsnittet, vilket tyder på att länets starka resultat i flera kategorier snarare drivs av användning och utbud än av ett exceptionellt stort antal biografanläggningar. Gotlands län har de högsta värdena i samtliga kategorier utom besök per invånare, där Stockholms län toppar.

Utveckling jämfört med riket

Tabellerna nedan visar utvecklingen av antal biobesök per invånare respektive antal visningar per tusen invånare, för Uppsala län och riket som helhet.

Tabell 1: Antal biobesök per invånare

Region	2023	2024
Riket	1.1	1.0
Uppsala län	1.1	1.1
Källa: Kulturanalys

Tabell 2: Antal visningar per tusen invånare

Region	2023	2024
Riket	56.6	54.2
Uppsala län	81.4	78.2
Källa: Kulturanalys

På riksnivå har antalet biobesök per invånare minskat fram till 2024. För Uppsala län syns ingen motsvarande nedgång, vilket innebär att länet utvecklas något starkare än riket i detta avseende. Skillnaden är dock marginell, och eftersom tidsserien endast omfattar två år går det inte att dra några säkra slutsatser om långsiktiga trender.

När det gäller antalet visningar per tusen invånare ligger Uppsala län tydligt över rikssnittet, vilket förstärker bilden av ett relativt aktivt biografutbud. Samtidigt uppvisar både riket och Uppsala län en nedgång under 2024 jämfört med 2023, vilket kan indikera en generell avmattning i visningsvolymer under perioden.

Antal biografer per kommun

Tabellen nedan redovisar antalet biografer per kommun i Uppsala län.

Tabell 3: Antal biografer per kommun

Kommun	2023	2024
Enköping	1	1
Heby	3	3
Håbo	1	1
Knivsta	1	1
Tierp	1	2
Uppsala	6	8
Älvkarleby	1	1
Östhammar	2	2
Källa: Kulturanalys

Mellan 2023 och 2024 har Tierps och Uppsala kommun ökat sitt antal biografer, medan övriga kommuner uppvisar oförändrade nivåer under perioden.

Flest biografer återfinns i Uppsala kommun, med totalt 8 stycken år 2024. Därefter följer Heby med 3 biografer, samt Tierp och Östhammar med 2 biografer vardera.

Bibliotek

Kapitlet beskriver omfattningen och användningen av offentligt finansierade bibliotek. Uppgifterna ger en översikt av verksamheten och hur den har utvecklats över tid. Uppgifterna samlas in och publiceras av Kungliga biblioteket (2025) inom ramen för den officiella biblioteksstatistiken.

Utlån av fysiska böcker:
- Totalt antal registrerade lån av tryckta böcker under året, inklusive omlån. Fjärrlån och interna överföringar mellan bibliotek räknas inte in. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga.”

Bibliotekstyper

Skolbibliotek
Friskolebibliotek
Gymnasiebibliotek
Specialbibliotek
Folkbibliotek
Universitetsbibliotek
Friskolegymnasiebibliotek
Sjukhusbibliotek

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Enköping per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Heby per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Håbo per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Knivsta per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Tierp per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Uppsala per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Älvkarleby per år uppdelat på bibliotekstyp.

Figuren visar utvecklingen av totalt antal lån av fysiska medium över tid för Östhammar per år uppdelat på bibliotekstyp.

Folkbiblioteken dominerar utlåningen av fysiska medier i samtliga kommuner i länet.

Uppsala kommun utgör dock ett delvis avvikande fall. Där är universitetsbibliotekens andel av de fysiska lånen större än både skol- och gymnasiebibliotekens, något som speglar Uppsalas karaktär som universitetsstad med en omfattande studentpopulation.

Folkbibliotek

Detta avsnitt beskriver statistiken för folkbiblioteken. Folkbiblioteken är den bibliotekstyp som når flest invånare och utgör en central del av kommunernas kultur- och informationsverksamhet.

Fysiska besök:
- Antal besök vid bemannade bibliotek och bokbussar under året. Uppgifterna baseras på automatiska räknare eller beräknas enligt fastställd mätmetod för helår.
Aktiva låntagare:
- Antal registrerade användare (personer och institutioner) som har gjort minst ett lån under året.

Data är hämtat från Kungliga biblioteket (2025).

Figuren visar utvecklingen över tid för Bibliotek Uppsala med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Enköpings kommunbibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Heby bibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Håbo bibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Knivsta bibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Kulturhuset Möbelns bibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Älvkarleby folkbibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

Figuren visar utvecklingen över tid för Östhammars stadsbibliotek med tre linjediagram: antal fysiska besök, totalt antal utlån samt antal aktiva låntagare per år.

De flesta folkbibliotek i länet uppvisar en tydlig nedgång i både fysiska besök, aktiva låntagare och antal utlån av fysiska böcker under covid-pandemins första år, vilket speglar de restriktioner och stängningar som påverkade kultursektorn under perioden.

Kulturhuset Möbelns bibliotek sticker ut genom att redan år 2019, redovisa sitt lägsta antal fysiska besök och aktiva låntagare. Detta mönster är unikt bland länets folkbibliotek och tyder på att biblioteket hade strukturella utmaningar redan innan pandemin slog till, snarare än att nedgången enbart kan förklaras av covid-19.

Mot slutet av perioden syns däremot en anmärkningsvärd vändning för just Kulturhuset Möbelns bibliotek: antalet aktiva låntagare når sin högsta nivå under hela den studerade perioden. Samma positiva utveckling gäller för Älvkarleby folkbibliotek, som också når rekordnivåer i antalet aktiva låntagare det senaste mätåret.

För Älvkarlebys del uppstår dock en paradox, trots de rekordmånga aktiva låntagarna registreras samtidigt bibliotekets lägsta antal fysiska besök under samma år. Detta kan tyda på en förändrad användning av bibliotekstjänsterna, där låntagare i högre utsträckning nyttjar digitala tjänster, e-lån eller andra distansbaserade erbjudanden snarare än att besöka biblioteket fysiskt.

Fritidskort

Fritidskortet är en statlig satsning som syftar till att öka barns och ungas möjlighet att delta i fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och andra föreningsaktiviteter. Kortet fungerar som ett digitalt stöd som vårdnadshavare kan använda för att betala avgifter till aktiviteter för barn mellan cirka 7 och 16 år. Syftet är att stärka deltagande oberoende av familjens ekonomiska förutsättningar och att främja en aktiv fritid för alla barn (”Om Fritidskortet” (u.å.); ”Fritidskortet” (u.å.)).

Data om Fritidskortet är hämtad från ”Så har Fritidskortet använts 2025” (u.å.) och baseras på registreringar av beviljade och använda kort. Detta avsnitt redovisar antal beviljade kort, antal använda kort samt andel använda kort av de beviljade.

Medianen visar det värde som ligger i mitten när alla kommuner rangordnas efter antal kort eller andel använda kort. Fördelningen mellan kommuner visas också med nedre och övre kvartil, vilket ger en bild av variationen mellan kommuner. Eftersom varje kommun räknas lika mycket, påverkas resultatet inte av hur många barn som bor i kommunen. Det betyder att små och stora kommuner väger lika i statistiken.

Figuren visar aningen antal beviljade fritidskort, antal använda fritidskort eller kvoten mellan antal använda dividerat på antal använda fritidskort för länets kommuner.9

Både Enköping och Uppsala kommun tillhör den fjärdedel av kommuner i landet som har högst antal beviljade respektive använda fritidskort. Det innebär att dessa kommuner ligger över den övre kvartilen i jämförelsen med övriga kommuner i Sverige.

När analysen i stället utgår från andelen använda fritidskort i förhållande till antalet beviljade förändras bilden i länet. Knivsta och Östhammar tillhör då den fjärdedel av kommuner i landet som har högst andel använda kort. Även Heby ligger över riksmedianen, vilket innebär att en större andel av de beviljade korten används jämfört med hälften av landets kommuner.

Håbo och Tierp har den lägsta andelen använda kort i länet. Båda kommunerna tillhör den fjärdedel av kommuner i landet som har lägst andel använda fritidskort i förhållande till antalet beviljade.

Föreningar

Figur 4 baseras på data från ”Första hösten med fritidskortet – så har det gått” (u.å.) och visar det genomsnittliga antalet nedladdade fritidskort per ansluten förening i Uppsala län. För att sätta siffran i ett nationellt sammanhang jämförs länet mot övriga Sveriges län, där mitten av fördelningen samt de 25 procent lägsta och högsta länen visas.

Figuren visar antal nedladdade fritidskort per förening i Uppsala län jämfört mot rikets median och kvartiler för år 2025 — Figur 4

Under år 2025 laddades totalt 14205 fritidskort ned i Uppsala län, fördelat på 176 föreningar.

Det innebär i genomsnitt cirka 80 nedladdningar per förening, vilket är påtagligt högre än i de flesta andra län. I hälften av landets län låg motsvarande genomsnitt på mellan 40 och 65 nedladdningar per förening, och Uppsala placerar sig bland de 25 procent av länen med högst antal nedladdningar per förening.

Elever i musik- eller kulturskola

Detta avsnitt redovisar andelen barn och unga som deltar i kommunal musik- eller kulturskoleverksamhet. Andelen beräknas som antalet unika individer inskrivna i musik- eller kulturskola dividerat med den totala befolkningen i motsvarande åldersgrupp. Redovisningen omfattar både åldersgruppen 6–19 år samt 6–15 år.

Av sekretesskäl har Statistiska centralbyrån avrundat de könsuppdelade uppgifterna om antal unika deltagare till närmaste femtal. Detta kan medföra mindre avvikelser, där summan av kvinnor och män inte alltid överensstämmer exakt med de totalt redovisade värdena.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025c) och Kulturrådet (2025).

Antal unika individer totalt som går i musik- eller kulturskola, baserat på enkätfråga. Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Kulturrådet (2025).

Figuren visar utvecklingen av andelen elever i musik- och kulturskola för de kommunerna med data för åldrarna6-15

Figuren visar utvecklingen av andelen elever i musik- och kulturskola för de kommunerna med data för åldrarna6-19

Tabell 4: Antal unika individer totalt som går i musik- eller kulturskola, baserat på enkätfråga.

Kommun	2019	2020	2021	2022	2023	2024
Enköping	909	765	770	855	1086	1113
Heby	127	NA	175	180	293	NA
Håbo	534	420	495	585	510	NA
Knivsta	NA	NA	NA	NA	450	NA
Tierp	389	445	505	NA	800	425
Uppsala	3687	NA	3975	NA	4625	5139
Älvkarleby	192	NA	NA	NA	197	NA
Östhammar	450	460	560	600	622	NA
Källa: Kulturrådet

Samtliga kommuner uppvisar en lägre andel elever i musik- eller kulturskola när de äldre åldrarna inkluderas. I Östhammar ses en minskning med runt 5 procentenheter för respektive år mellan åldersgrupperna 6–15 och 6–19. Detta mönster är väntat och speglar att deltagandet i kulturskolan tenderar att avta när eleverna når gymnasieåldern, då andra aktiviteter, studier och arbete konkurrerar om deras tid.

Av de kommuner som har data för år 2024 ligger andelarna mycket nära varandra, mellan 10 och 15 procent. Denna relativa homogenitet tyder på att kulturskolans räckvidd är förhållandevis jämn mellan kommunerna

Att Östhammar har en andel på 0 år 2023 för åldersgruppen 6-19 är troligtvis på grund av att data saknas och har blivit registrerad som 0 av kolada. Knivsta och Älvkarleby saknar data för åren som presenteras ovan och har därav exkluderas från figurerna.

Könsfördelning i kulturskola

Detta kapitel redovisar könsfördelningen bland elever i kulturskolan i åldersgruppen 6–19 år, uttryckt som andelen flickor av det totala antalet elever. Syftet är att belysa hur deltagandet i kulturskolans verksamhet fördelar sig mellan könen över tid och mellan kommuner.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Kulturrådet (2025)

Tabell 5: Andelen flickor i kulturskolan (6-19 år), anges i procent(%).

Kommun	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
Enköping	65.89	65.59	NA	58.29	63.38	61.76	61.33	64.10	62.44
Heby	52.14	57.14	NA	NA	NA	65.71	66.67	66.00	70.59
Håbo	60.27	43.17	57.53	58.49	66.27	66.00	65.81	63.33	NA
Knivsta	65.90	NA	NA	NA	NA	NA	NA	NA	NA
Tierp	68.94	69.82	54.67	54.45	64.37	64.21	NA	67.06	66.67
Uppsala	56.93	57.10	54.89	NA	NA	56.41	NA	57.55	59.72
Älvkarleby	68.54	91.68	NA	NA	NA	NA	NA	NA	NA
Östhammar	73.31	NA	62.48	61.82	63.04	63.96	66.10	NA	NA
Källa: Kulturrådet

Flickor utgör en tydlig majoritet av eleverna i kulturskolan. Endast vid ett tillfälle under hela perioden var pojkarna fler, i Håbo år 2017. I övrigt ligger andelen flickor över 50 procent i samtliga kommuner och år med tillgängliga data. För de kommuner som har aktuella data (de senaste två åren) ligger andelen flickor generellt högt. Uppsala kommun är den enda kommunen under 60 procent med 59,72 procent flickor senaste året.

Den högsta andelen under perioden finns i Älvkarleby år 2017 med 91,68 procent flickor, vilket också är det senaste året med data för kommunen. Året innan, 2016, var andelen 68,54 procent, alltså en väldigt stor förändring. värt att notera är att i mindre kommuner med färre elever kan små förändringar i absoluta tal ge stora utslag i procentandelar.

Data saknas för vissa kommuner under flera år i perioden, vilket försvårar jämförelser över tid.

Elevavgift

Detta kapitel behandlar den genomsnittliga elevavgiften inom musik- och kulturskolan. Måttet definieras som kulturskolans totala intäkter från avgifter (i räkenskapssammandragen benämnda taxor och avgifter) dividerat med antalet unika elever i åldersgruppen 6–19 år. Syftet är att ge en översiktlig bild av hur avgiftsnivåerna varierar över tid och mellan kommuner.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b) och Kulturrådet (2025).

Figuren visar den genomsnittliga avgiften för elever på musik- och kulturskola i respektive kommun i länet över tid. — Figur 5

Den genomsnittliga elevavgiften för musik- eller kulturskola skiljer sig tydligt mellan kommunerna i länet, där Älvkarleby och Östhammar har lägst värden och ligger under 100 kr/elev för åren de har data.

Högst avgift per elev hittas i Håbo, Knivsta och Uppsala kommun. Håbo och Uppsala kommun har en elevavgift på över 1500 kr/elev för en stor del utav åren i perioden. Knivsta har endast data för ett utav åren och redovisar då en elevavgift på över 2500 kr/elev.

Värt att tänka på är att utbudet av vilka kurser som erbjuds och i vilken omfattning i respektive kommun kan spela stor roll för den genomsnittliga avgiften. Samma kurs i två olika kommuner kan ha samma avgift trots att genomsnittet skiljer sig åt.

Utbud i kulturskolan

Kulturskolan erbjuder barn och unga möjlighet att utvecklas inom olika kulturella och konstnärliga uttryck. I detta kapitel redovisas vilka ämneskurser som erbjuds i landets kulturskolor.

Elva ämnesområden undersöks: Musikal, Musik - ensemble/orkester/kör/musikgrupp, Dans, Teater/drama, Bild och form, Cirkus, Film/animation, Foto, Slöjd/hantverk, Skrivande/berättande samt Övriga ämnen.

I de flesta kommuner driver kommunen själv kulturskolan. I ett mindre antal kommuner finns även andra huvudmän eller enbart annan huvudman än kommunen.

Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Kulturrådet (2025).

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Enköping , över tid

I Enköping finns förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2024 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Heby , över tid

I Heby finns inte förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2024 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Håbo , över tid

I Håbo finns förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2023 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Knivsta , över tid

I Knivsta finns förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2023 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Tierp , över tid

I Tierp finns förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2024 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Uppsala , över tid

I Uppsala finns förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2024 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Älvkarleby , över tid

I Älvkarleby finns förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2023 .

Figuren om kommunen erbjuder ämneskursen i kulturskolan i Östhammar , över tid

I Östhammar finns inte förekomsten av kulturskola i form av öppen verksamhet år 2023 .

Ingen av kommunerna i länet inkluderar alla undersökta kategorier i sitt utbud. Flest ämneskurser har Knivsta, Tierp och Östhammar med sju ämnen vardera år 2023.

Knivsta och Tierp har kraftigt utökat sitt utbud under perioden. Båda kommunerna erbjöd endast fyra ämnesområden år 2020, men har alltså nästan fördubblat antalet kurser på tre år.

Slöjd/hantverk är nästan helt frånvarande i länet. Endast Knivsta erbjöd detta ämne, och då enbart år 2022. Foto finns bara i Östhammar, ingen annan kommun i länet har detta ämne.

Teater/drama, musik – ensemble/orkester/kör/musikgrupp och dans erbjuds i samtliga kommuner, vilket gör dessa till de mest spridda ämnena i länet.

Källor

Folkhälsomyndigheten. 2025. ”Folkhälsomyndigheten – nationell kunskapsmyndighet för folkhälsa”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/.

”Fritidskortet”. u.å. Fritidskortet. https://fritidskortet.se/.

”Första hösten med fritidskortet – så har det gått”. u.å. Regeringen. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/forsta-hosten-med-fritidskortet--sa-har-det-gatt/.

Kulturanalys. u.å. ”Kulturanalys – myndigheten för kulturpolitisk analys”. https://kulturanalys.se/.

Kulturrådet. 2025. ”Kulturrådet – Statens stöd till kultur”. https://www.kulturradet.se/.

Kungliga biblioteket. 2025. ”Bibstat – Biblioteksstatistik för Sverige”. https://bibstat.kb.se/.

”Om Fritidskortet”. u.å. Fritidskortet. https://fritidskortet.se/om-fritidskortet.

Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.

Statistiska centralbyrån (SCB). 2025a. ”Medborgarundersökningen – regional statistikprodukt”. https://www.scb.se/vara-tjanster/bestall-data-och-statistik/regionala-statistikprodukter/medborgarundersokningen/.

———. 2025b. ”Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/rakenskapssammandrag-for-kommuner-och-regioner/.

———. 2025c. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.

”Så har Fritidskortet använts 2025”. u.å. E‑hälsomyndigheten. https://www.ehalsomyndigheten.se/om-ehalsomyndigheten/aktuellt/nyheter/2025/sa-har-fritidskortet-anvants-2025.