Natur
Inledning
Denna rapport ger en samlad bild av länets natur- och miljöförhållanden. Här beskrivs hur marken används, hur stor del som består av skog, åkermark, betesmark och slåtteräng, samt hur mycket natur som är formellt skyddad. Vidare redovisas invånarnas tillgång till skyddade naturområden genom avståndsmått, liksom förekomsten av ekologiskt brukad åkermark.
Avsnittet omfattar också statusen i sjöar och vattendrag samt kvalitet och nivåer i grundvattnet. Dessa indikatorer belyser ekosystemens tillstånd och används för uppföljning av flera nationella miljökvalitetsmål, bland annat Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet.
Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på 
. Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).
Markanvändning
Figur 2 visar fördelningen av markanvändning inom det aktuella geografiska området. Variablerna omfattar total jordbruksmark, total skogsmark, bebyggd och anlagd mark, öppen myrmark samt övrig mark. Samtliga arealer är relaterade till den totala landarealen, vilket gör det möjligt att jämföra andelen olika markslag per invånare eller per ytenhet.
- Jordbruksmark: Inkluderar åkermark, betesmark och slåtteräng.
- Skogsmark: Omfattar både produktiv och improduktiv skogsmark med träd över fem meters höjd och kronslutenhet över tio procent, eller med potential att nå detta.
- Bebyggd och anlagd mark: Omfattar byggnader, parker, vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur.
- Öppen myrmark: Våtmark med torvbildande växtsamhällen, exklusive torvtäkter och skogbevuxen våtmark.
- Övrig mark: Inkluderar övriga vegetationsklasser, glaciärareal och ej klassificerad mark, exklusive jordbruksmark, skogsmark, bebyggd mark och våtmark.
Andelen mark av respektive typ har beräknats som:
\[\frac{\text{Mark}}{\text{Total landareal}}\]
Data är hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).
Källa: SCB
Enköping har lägst andel skogsmark i länet, men också länets högsta jordbruksmarsandel på 44.8 %. Älvkarleby har länets högsta skogsmarksandel på 80.1 %. Håbo har högst andel bebyggd och anlagd mark på 12 %.
Produktiv skogsmarksareal
Detta avsnitt beskriver hur den produktiva skogsmarken i länet är fördelad mellan kommunerna och hur ägandestrukturen ser ut. Här redovisas både den totala skogsmarksarealen och hur stor skogsmark som i genomsnitt och median tillhör varje brukningsenhet.
En brukningsenhet avser all produktiv skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare. Eftersom samma ägare kan äga skog i flera kommuner går det inte att summera antalet ägare över större geografiska områden.
Skillnader mellan medel- och medianvärden används för att visa hur jämnt eller ojämnt skogsägandet är fördelat inom kommunerna.
Data är hämtat från Skogsstyrelsen (2025)
För deklarerad areal för produktiv skogsmark så har Uppsala kommun störst yta som håller sig stabil under perioden, minst yta i länet har Håbo. De flesta kommunerna har samma deklarerad areal under perioden och störst förändring ses i Enköping, Heby och Tierp, där all tre har en något ökande areal.
Sett till medelbrukningsenhet så sticker Älvkarleby ut med runt dubbelt så stor yta som den näst högsta kommunen, minst medelyta per bruksenhet hittas i Enköping kommun. Men undersöks i stället medianbrukningsenheten så har Älvkarleby lägst värden vilket då tyder på en skev fördelning där någon eller några få ägare har väldigt stor yta i hektar per brukningsenhet. Medianytan har sjunkit något för de flesta kommunerna under perioden, den enda kommunen med ett högre värde 2024 jämfört med 2005 är Håbo.
Antalet brukningsenheter och ägare är som lägst i Älvkarleby och Håbo, och störst i Uppsala kommun och antalet enheter är väldigt jämnt under perioden, men en tydlig ökning syns i Östhammar. Antalet ägare håller sig också väldigt stabilt under perioden, men en nedgång syns i Enköping och en lite uppgång i Östhammar.
Kalmark
I detta delkapitel visas omfattningen av sammanhängande kalmark, det vill säga områden där skog har avverkats under de senaste tre avverkningssäsongerna med ett inbördes avstånd av 20 meter. Kalmark används som en indikator för skogsbrukets påverkan på landskapet. Redovisningen sker som medianen av sammanhängande kalmarksareal per län.
Data är hämtat från Skogsstyrelsen (2025).
Sett till medianen för sammanhängande kalmarksareal så ligger länet precis över medianen för hela landet. Trenden för för flera av länen, inklusive Uppsala län, är en uppgång av medianen för de senaste åren. Länets värden är väldigt nära Stockholms, Dalarnas län, Gotlands län, Södermanlands län och Västmanlands län.
Den största medianen i landet hittas i Norrbottens och Jämtlands län, medan det minsta i Kronobergs län.
Ekologisk brukad åkermark
Detta avsnitt visar hur stor andel av åkermarken i respektive kommun som brukas enligt ekologiska produktionsmetoder. Ekologisk odling regleras av EU:s regelverk och syftar till att minska miljöpåverkan från jordbruket. Skillnader i kommunkodning mellan Lantbruksregistret och kontrollorganen kan påverka resultaten, varför nyckeltalet bör tolkas med försiktighet.
Data kommer från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025), med källhänvisning till Jordbruksverket (2025).
Ladda ner
Östhammar är den kommun i länet som har högst andel ekologisk brukad åkermark med nära 35 procent, Uppsala har näst högst andel runt 22-23 procent. Knivsta och Håbo har länets lägsta andelar där under 10 procent av den brukade åkermarken använder ekologiska produktionsmetoder.
Betesmark
I detta delkapitel redovisas andelen av det aktuella områdets totala landareal som består av betesmark, samt den totala betesmarksytan inom området. Betesmarker utgör viktiga livsmiljöer för odlingslandskapets biologiska mångfald. En minskning av betesmarkens areal försämrar förutsättningarna för många arter som är beroende av dessa miljöer. Indikatorn används för att följa upp miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
Data har hämtats från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025), som i sin tur refererar till Jordbruksverket (2025).
Ladda ner
Uppsala är den kommun som har störst yta av betesmark i länet, på över 4500 hektar, men sett till andelar så är Knivsta högst, följt av Östhammar och Enköping. Älvkarleby har en väldigt liten yta som betesmark sett både i hektar och andel av landareal.
Slåtteräng
Detta avsnitt visar andelen av det aktuella områdets totala landareal som utgörs av slåtteräng, samt den totala ytan slåtteräng inom området. Slåtterängar är betydelsefulla livsmiljöer för odlingslandskapets biologiska mångfald. En minskning av slåtterängarnas areal försämrar förutsättningarna för många arter som är beroende av dessa miljöer. Indikatorn används för att följa upp miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
Data har hämtats från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025), som i sin tur refererar till Jordbruksverket (2025).
Ladda ner
Heby har sett till total yta slåtteräng, en mycket större yta än övriga kommuner i länet, men sett till andelar så är Älvkarleby den kommun som har högst värde. Håbo har den betydligt minsta ytan och andelen slåtteräng i länet och för Knivsta så saknas data och är därav bortplockad från grafen.
Skyddad natur
Detta avsnitt ger en översikt av hur stor andel av kommunernas areal som är skyddad natur. Skyddad natur avser områden inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden eller biotopskyddsområden. Nyckeltalen visar andelen skyddad natur av total areal, uppdelat på land, inlandsvatten och hav.
Land: inkluderar mark samt mindre vattendrag och gölar, dividerat med landareal i det geografiska området.
Inlandsvatten: omfattar sjöar och bredare vattendrag (>6 m), dividerat med havsareal i det geografiska området.
Hav: avser vattenytan mellan kustlinjen och territorialgränsen, dividerat med areal inlandsvatten i det geografiska området.
Data hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).
Heby har den högsta andelen skyddat inlandsvatten på 58 %, medan Knivsta är kommunen med näst högst värde och har 37,2 % i samma kategori. Håbo har högst andel för land och Östhammar för hav.
Avstånd till skyddad natur
Detta delkapitel visar hur långt invånarna i genomsnitt har till närmaste skyddade naturområde. Måttet används för att belysa tillgången till natur för rekreation och friluftsliv. Indikatorn följer miljömålet God bebyggd miljö, med målet att alla ska ha skyddad natur inom 1 km. Data hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).
Ladda ner
Invånare i Enköping och Heby har längst avstånd till närmaste skyddade natur med ett medelvärde på 3 km, kortaste avstånden är i Knivsta på under 1,5 km. Kommuner som är inte är tätbefolkade får i större utsträckning ett längre medelavstånd.
Karta över skyddade områden
Kartan Figur 11 visar länets skyddade områden, med data från Naturvårdsverket (2024) hämtat från Geodataportalen (2025). Figurens grupper beskrivs enligt Naturvårdsverket:
Djur- och växtskyddsområden: Länsstyrelse eller kommun kan skydda områden för exempelvis häckande fåglar eller sälkolonier genom att begränsa tillträde under vissa perioder. De flesta ligger vid kuster eller insjöar. (7 kap. 12 § miljöbalken)
Kulturreservat: Skydd av kulturpräglade landskap på statlig, kommunal eller privat mark. (7 kap. 9 § miljöbalken)
Naturreservat: Bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda värdefulla naturmiljöer eller tillgodose friluftsbehov. Områden kan även skyddas för särskilda arter. (7 kap. 4 § miljöbalken)
Källa: Naturvårdsverket
Sjöar och vattendrag
Detta avsnitt beskriver den ekologiska statusen i länets sjöar och vattendrag. Ekologisk status är ett samlat mått som speglar hur väl vattenmiljöerna fungerar ur ett ekologiskt perspektiv.
Ekologiska sjöar
Här redovisas andelen sjöar med god ekologisk status i procent av det totala antalet sjöar. En sjö som sträcker sig över flera kommuner eller län räknas med i beräkningen för samtliga de kommuner eller län som sjön har koppling till.
Klassningen av sjöar sker successivt inom en flerårig bedömningscykel. I Kolada uppdateras årligen det aktuella preliminära resultatet allteftersom ny information tillkommer. När en cykel avslutas fastställs det slutgiltiga resultatet, vilket även uppdaterar data fem år tillbaka i tiden.
Cykel 1 avser perioden 2004–2009, cykel 2 omfattar 2010–2016 och cykel 3 gäller 2017–2021. Eftersom klassningen uppdateras löpande bör alla värden, förutom det sista året i en cykel, betraktas som preliminära.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till VISS (2025) och Länsstyrelserna.
Ladda ner
Störst andel ekologiska sjöar finns i Heby, där över 45 % av alla sjöar klassades att ha god ekologisk status för den senaste cykeln. I Tierp, Uppsala och Östhammar är mellan 20 och 30 % av alla sjöar, medan endast 10 till 15 % av alla sjöar i Enköping och Håbo.
Vattendrag
I detta delkapitel visas andelen vattendrag som uppnår god ekologisk status. Precis som för sjöar kan ett och samma vattendrag ingå i flera kommuners statistik.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till VISS (2025) och Länsstyrelserna.
Ladda ner
Endast fyra kommuner i länet har data för vattendrag i hänsyn till ekologisk status, Heby har även här den högsta andelen som klassas ha god ekologisk status på över 15 %. Östhammar är den kommun som har lägst andel av de fyra kommunerna på runt 3 %.
Vatten
I detta avsnitt analyseras vattenanvändning, grundvattenkvalitet och ekonomiska aspekter av vattenförsörjning och avloppshantering på läns- och kommunnivå. Genom att kombinera miljömässiga och ekonomiska indikatorer ges en övergripande bild av vattenresursernas status och förvaltning i länet.
Vattenanvändning
Detta kapitel belyser hur vattenanvändningen per invånare utvecklats över tid, både totalt och uppdelat på olika användningsområden. Vattenanvändning är en central indikator för att förstå resursutnyttjande och hållbarhet, särskilt i relation till befolkningsutveckling, näringslivets struktur och regionala skillnader. Genom att studera utvecklingen över tid och jämföra länets regioner med varandra ges en bild av både långsiktiga trender och skillnader mellan olika typer av användning.
Vattenanvändningen presenteras som kubikmeter per invånare. Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).
Region Uppsala har en av de lägsta vattenanvändningarna i Sverige sett till kubikmeter per invånare, regioner som har liknande resultat är Västmanland, Jönköping och Skåne. Oavsett vilken kategori som undersöks så har länet låga nivåer.
Vid mätningen 2015 så syns det en tydlig nedgång av vattenanvändningen i länet, något som inte syns i alla län, framför allt inte när det gäller övrig användning. Industri är den kategori som har högst vattenanvändning i länet, som vid senaste mätning använde runt dubbelt så mycket vatten som hushållen i länet.
Grundvattenkvalitet
Detta delkapitel redovisar andelen grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, uttryckt som procent av det totala antalet grundvattenförekomster i respektive kommun. Grundvattenförekomster som sträcker sig över flera kommuner eller län inkluderas i beräkningen för samtliga kommuner eller län som de har koppling till.
Klassificeringen av grundvattenförekomster sker successivt inom ramen för fleråriga förvaltningscykler. De värden som redovisas i Kolada uppdateras löpande under respektive cykel och utgör preliminära resultat fram till dess att cykeln avslutas, varefter det slutgiltiga utfallet fastställs retroaktivt. Detta innebär att samtliga värden, med undantag för det sista året i varje cykel, bör tolkas som preliminära.
Den första förvaltningscykeln avser perioden 2004–2009, men för denna cykel saknas uppgifter på länsnivå. Cykel 2 omfattar perioden 2010–2016 och cykel 3 perioden 2017–2021.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till VISS (2025) och Länsstyrelsen (n.d.).
Ladda ner
I både Älvkarleby och Håbo så har alla grundvattenförekomster god kemisk och kvantitativ status för alla 3 cykler. I Tierp, Uppsala, Heby, Knivsta och Östhammar så syns det en minskande andel vid mätningarna i cykel 3 (2017 - 2021).
Lägst andel i länet hittas i Östhammar där runt 36 % av alla grundvattenförekomster anses ha god kemisk och kvantitativ status.
Avgift för vatten och avlopp
Avgiften för vatten och avlopp speglar kommunernas kostnader för drift, underhåll och investeringar i den vattenrelaterade infrastrukturen. Kostnaden avser avgift för vatten och avlopp uttryckt i kronor per kvadratmeter och år, inklusive moms, för en typfastighet i kommunen. Typfastigheten utgörs av ett flerbostadshus med en boendeyta om 1 000 kvadratmeter, där kostnaden beräknas utifrån ett årligt vattenbehov motsvarande 2 000 kubikmeter.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Nils Holgersson-gruppen (2025).
Ladda ner
Avgiften för vatten och avlopp i en typfastighet har sedan 2010 ökat hos alla kommuner i länet, men Älvkarleby hade sitt högsta värde 2015 och har haft runt samma avgift sedan 2016. Resterade kommuner i länet har haft kraftiga avgiftsökningar de senaste åren.
Högst värden hittas i Håbo och Östhammar på över 130 kronor/kvadratmetern. De lägsta, som ligger precis under 90 kr/kvm, finns i Uppsala kommun och Älvkarleby. 5 av länets 8 kommuner har en avgift över 120 kr/kvm.
Investering i vattenförsörjning
Investeringar i vattenförsörjning och avloppshantering är avgörande för att säkerställa en långsiktigt hållbar och robust vatteninfrastruktur. Dessa investeringar påverkas av faktorer som befolkningstillväxt, tekniskt underhållsbehov och nya miljö- och kvalitetskrav. Med investeringsutgifter avses exempelvis inköp av mark, byggnader och tekniska anläggningar, inköp av maskiner och inventarier samt entreprenader och konsulter. Investeringarna avser ej investeringar gjorda av kommunala bolag.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025b).
Ladda ner
Av de kommuner som gjort investeringar som ej är gjorda av kommunala bolag så har Enköping och Håbo de högsta utgifterna för perioden, där en stor del av investeringarna skett de senaste åren.
Sedan 2018 så är det endast tre kommuner i länet som har en investeringsutgift på vattenförsörjning och avloppshantering som inte är från ett kommunalt bolag.
Nettokostnad
Detta avsnitt redovisar nettokostnaden för kommunal vattenförsörjning och avloppshantering per invånare, beräknad som nettokostnad dividerad med folkmängden den 31 december respektive år. Med nettokostnad avses bruttokostnader minus bruttointäkter för produktion och distribution av vatten- och avloppstjänster, inklusive dagvattenhantering. Uppgifterna omfattar endast verksamhet som bedrivs i förvaltningsform.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a).
Ladda ner
Enköping har både den lägsta och högsta nettokostnaden i länet under perioden, där den största skillnaden mellan 2 efterföljande år är över 500 kr/invånare (2022-2023). Heby har en stabil nettokostnad på runt 100 kr/invånare för vattenförsörjning och avloppshantering under perioden. Tierp och Östhammar saknar data efter 2020, men båda kommunerna har väldigt låga värden för flera av åren under perioden.
Flera av länets kommuner redovisar en nettokostnad på noll i data. Detta indikerar sannolikt att uppgifter för hela eller delar av nettokostnaden saknas, exempelvis på grund av att vattenförsörjning och avloppshantering inte bedrivs i förvaltningsform utan i bolagsform, vilket innebär att kostnaderna inte ingår i denna redovisning.
Källor
Geodataportalen. 2025. ”Geodataportalen – Geodata.se”. https://www.geodata.se/geodataportalen/srv/swe/catalog.search#/home.
Jordbruksverket. 2025. ”Jordbruksverkets officiella statistik”. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik.
Länsstyrelsen. n.d. ”Välkommen till Länsstyrelsen”. https://www.lansstyrelsen.se/.
Naturvårdsverket. 2024. ”Riskklassade förorenade områden”. 2024. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/fororenade-omraden/fororenade-omraden/.
Nils Holgersson-gruppen. 2025. ”Nils Holgersson-rapporten”. https://nilsholgersson.nu/.
Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.
Skogsstyrelsen. 2025. ”Skogsstyrelsen – https://www.skogsstyrelsen.se/”. https://www.skogsstyrelsen.se/.
Statistiska centralbyrån (SCB). 2025a. ”Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/rakenskapssammandrag-for-kommuner-och-regioner/.
———. 2025b. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.
VISS. 2025. ”VISS – VattenInformationsSystem Sverige”. https://viss.lansstyrelsen.se/. https://viss.lansstyrelsen.se/.