Klimat
Inledning
Denna rapport ger en samlad bild av länets miljö- och klimatsituation med fokus på utsläpp till luft, konsumtionsbaserade utsläpp, markanvändning, kolbindning samt långsiktiga temperaturförändringar. Syftet är att beskriva hur klimatpåverkan utvecklats över tid, hur den fördelas mellan sektorer och geografiska områden samt vilka lokala förutsättningar som påverkar utsläppsnivåer.
Utsläpp redovisas både territoriellt och konsumtionsbaserat, och presenteras som total mängd samt per invånare för att möjliggöra jämförelser mellan kommuner med olika storlek och struktur.
Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på 
. Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).
Utsläpp till luft
Utsläpp till luft omfattar emissioner av växthusgaser och andra luftföroreningar som påverkar både klimatet och människors hälsa. I detta avsnitt presenteras statistik över utsläpp i länet och dess kommuner, med fokus på utvecklingen över tid, skillnader mellan huvudsektorer samt variationer mellan kommuner. Genom att redovisa utsläpp både som total mängd och per invånare möjliggörs jämförelser som tar hänsyn till befolkningsstorlek och lokal struktur.
Växthusgaser per huvudsektor
Sammanställningen av data har tidigare gjorts i längre tidsintervall, men från och med 2015 sker den årligen. Data redovisas som koldioxidekvivalenter ndefinedndefinedndefinedndefined\(CO_2e\) dvs växthusgaser som bidrar till global uppvärmning och tolkas som mängden koldioxid som måste släppas ut för att ge s
Data är hämtat från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) (2025).
Efter 2010 syns en tydlig minskning av mängden växthusgaser som släpps ut i länet.
Transportsektorn är den största källan till växthusgasutsläpp i länet som helhet. I Uppsala och Älvkarleby har dock sektorerna El och fjärrvärme respektive Industri (energi + processer) också varit de huvudsektorerna som bidragit mest till utsläppen för en stor del av tidsperioden.
Totalt utsläpp av växthusgaser per invånare
I detta avsnitt visas de totala utsläppen av växthusgaser per invånare i länets kommuner. Måttet gör det möjligt att jämföra kommuner med olika befolkningsstorlek, men säger inte hur stora de totala utsläppen är i absoluta tal.
De totala emissionerna av växthusgaser inom det aktuella geografiska området divideras med antalet invånare, och anges i ton CO₂-ekvivalenter. “Växthusgaser totalt” omfattar alla relevanta växthusgaser, inklusive CO₂ med fossilt ursprung, N₂O, CH₄, HFC, PFC och SF₆, omräknade till koldioxidekvivalenter.
Observera att utsläpp per invånare inte ska tolkas som konsumtionsbaserade utsläpp. Lokala utsläpp kan påverkas kraftigt av enskilda industriverksamheter, vägtrafik på stamvägnätet eller en hög andel jordbruk.
Nyckeltalet används för att följa upp miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (se även sverigesmiljomal.se). Uppgifter för olika undersektorer kan vara osäkra på kommunnivå och mer information kan hittas på Nationella emissionsdatabasens webbplats.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) (2025) och Statistiska centralbyrån (SCB) (2025).
Viktigt att tänka på när data presenteras per capita är att ett lågt värde för en kommun fortfarande kan ha ett väldigt högt totalutsläpp, men i relation till mängden som bor där, så blir den låg.
Ladda ner
I figuren ovan så släpps det tydligt ut mer växthusgaser per capita i Tierp än övriga kommuner i länet, alla kommuner har en tydlig minskning av mängden utsläpp från växthusgaser under perioden.
Kväveoxider, PM2.5, ammoniak och organiska ämnen(NMVOC)
Detta avsnitt visar utsläpp av kväveoxider, partiklar (PM2.5), ammoniak och flyktiga organiska ämnen (NMVOC), räknat per invånare. Till skillnad från växthusgaser påverkar dessa ämnen främst luftkvalitet, miljö och människors hälsa på lokal och regional nivå.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) (2025) och Statistiska centralbyrån (SCB) (2025) och presenteras som utsläpp i luft per variabel i måttet kg/capita.
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Utsläppen till luft, räknat i kilogram per invånare, skiljer sig markant mellan Älvkarleby och övriga kommuner i länet. Älvkarleby har betydligt högre utsläpp av både kväveoxider och ammoniak. Skillnaden beror främst på att industriverksamheten i kommunen står för stora utsläpp, samtidigt som befolkningen är den lägsta i länet. Notera att skalan på y-axeln skiljer sig mycket mellan graferna.
Fordonsstatistik
Transportsektorn står för en betydande andel av länets totala utsläpp av växthusgaser och utgör därför ett centralt område inom energi- och klimatarbetet. Hur fordonsflottan är sammansatt och hur mycket personbilar används varierar mellan kommunerna och ger viktiga indikationer på både utsläppsnivåer och omställningstakt. I detta kapitel analyseras kommunernas fordonsstruktur och körsträckor med fokus på personbilar.
Personbilstyper
Detta avsnitt beskriver antalet personbilar i trafik per 1 000 invånare i länets kommuner, oavsett drivmedelstyp. Uppdelningen görs på bensinbilar, dieselbilar, elbilar, elhybrider, laddhybrider, etanolbilar och gasbilar, vilket möjliggör en jämförelse av hur fordonsflottans sammansättning skiljer sig mellan kommunerna och hur elektrifieringen utvecklas.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar till Statistiska centralbyrån (SCB) (2025).
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 504.99 | 241.94 | 167.95 | 25.85 | 22.93 | 25.07 | 18.69 | 2.53 |
| 20.05 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 550.09 | 260.44 | 224.75 | 16.45 | 10.94 | 15.89 | 20.49 | 1.12 |
| 17.32 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 510.69 | 240.46 | 160.28 | 40.05 | 19.11 | 33.21 | 15.98 | 1.57 |
| 23.41 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 449.02 | 192.99 | 149.25 | 37.80 | 23.22 | 27.56 | 15.67 | 2.55 |
| 23.92 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 524.97 | 241.90 | 217.87 | 15.87 | 11.85 | 15.21 | 21.32 | 0.90 |
| 17.18 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 363.27 | 162.09 | 112.50 | 25.95 | 19.79 | 23.99 | 15.57 | 3.33 |
| 24.83 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 526.59 | 257.85 | 196.71 | 17.17 | 12.77 | 17.90 | 21.98 | 2.20 |
| 18.19 % |
Ladda ner
| Totalt | Bensinbilar | Dieselbilar | Elbilar | Elhybridbilar | Laddhybridbilar | Etanolbilar | Gasbilar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 557.77 | 259.78 | 223.64 | 19.33 | 11.97 | 18.61 | 23.67 | 0.77 |
| 18.33 % |
Samtliga kommuner visar ett minskande antal bensinbilar, som i stor utsträckning ser ut att ha ersatts av dieselbilar fram till 2020. Därefter så har elbilar, elhybrider och laddhybrider ökat i antal och en minskning av antalet dieselbilar syns i Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala kommun.
Östhammar och Heby har det högsta antalet bilar per 1000 invånare i länet på runt 550 år 2024, medan Uppsala kommun har det lägsta antalet på 363 per 1000 invånare.
Högsta andelen fossiloberoende personbilar hittas i Uppsala kommun på 24,83 % för år 2024, medan den lägsta andelen i länet finns i Tierp med 17,18 %.
Körsträckor
I detta avsnitt analyseras personbilarnas användning genom två kompletterande indikatorer: genomsnittlig körsträcka per invånare samt genomsnittlig körsträcka per registrerad personbil. Tillsammans ger dessa mått en bredare bild av transportarbete och bilinnehav i kommunerna.
Uppgifterna avser körsträckor för personbilar registrerade i respektive kommun och säger inget om i vilka geografiska områden bilarna faktiskt har framförts. Statistiken omfattar både bilar registrerade på fysiska och juridiska personer, vilket innebär att kommuner med många företag eller huvudkontor kan påverkas av detta i högre grad.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Trafikanalys (2026).
Ladda ner
Ladda ner
Sett till genomsnittlig körsträcka med personbil dividerat med antalet invånare så ligger Uppsala kommun långt under resterande kommuner i länet, men undersöks istället körsträckan per personbil så har Älvkarleby det lägsta genomsnittet i länet. Det är väntat att Uppsala ska ha ett lägre genomsnitt per invånare då befolkningen i kommunen till exempel består av en stor mängd studenter.
Heby har högst värden för bägge indikatorerna, medan flera av kommunerna skiftar plats, som till exempel Knivsta och Östhammar.
Gemensamt för båda indikatorerna är att det är ett minskande genomsnitt från 2015 till 2020, där covid-åren har låga värden och att det sedan har börjat öka något igen.
Konsumtionskompassen
Konsumtionskompassen visar uppskattade utsläpp som uppstår till följd av hushållens konsumtion, oavsett var i världen utsläppen sker. Avsnittet kompletterar de territoriella utsläppen genom att ge en bild av hur livsstil och konsumtionsmönster påverkar klimatet. Resultaten bygger på en kombination av nationell statistik och lokala data och redovisas som koldioxidekvivalenter per invånare.
Konsumtionskompassens metod, i denna förenklade beskrivning, använder en kombination av top-down och bottom-up-metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp. Det innebär att utsläpp på nationell nivå skalas ned till lokal nivå för vissa konsumtionskategorier där lokal data saknas (top-down), samtidigt som insamlad lokala data skalas upp för att ge tillförlitliga resultat på kommun- och länsnivå (bottom-up). För mer information om metodiken, se Konsumtionskompassen.
Utsläppen bör därav tolkas som uppskattningar och inte exakta värden.
Utsläppet i Figur 3, Figur 4, Tabell 1 och Figur 5 gäller koldioxidekvivalenter \(CO_2e\). Resultatet presenteras per capita för att ge en mer representativ uppfattning.
Graferna i detta avsnitt är interaktiva och mer information kan fås genom att föra muspekaren över grafen eller sortering genom att klicka på kommunnamn i legenden. Interaktiva grafer som inte är kartbaserade går att ladda ner som stillbilder.
Data och inspiration till innehållet i detta avsnitt är hämtat från (SEI) (2025).
Hushållens totala konsumtionsutläpp
Här visas hushållens genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp per invånare över tid. Serien ger en bild av hur utsläppen har utvecklats i länets kommuner de senaste åren. År 2023 är en prognos och baseras endast på tidigare års värden.
De lägsta konsumtionsbaserade utsläppen skedde år 2020, därefter är det en uppgående trend för utsläppen per capita i länets alla kommuner. Uppsala kommun sticker ut som den kommunen med högst uppskattat utsläpp per capita på 5957 kg, men prognosen för 2023 visar också att Knivsta förväntas få liknande nivåer. Lägst uppskattat utsläpp per capita i länet är i Tierp som är tätt följda av Östhammar och Heby.
Fotavtryck per konsumtionskategori
Detta avsnitt visar hur hushållens konsumtionsutsläpp fördelar sig mellan olika kategorier, såsom transporter, boende och livsmedel. Fördelningen ger en bild av vilka typer av konsumtion som bidrar mest till utsläppen i respektive kommun. Observera att investeringar och offentlig konsumtion är exkluderade och står tillsammans för runt 40% av Sveriges totala utsläpp.
● Livsmedel och alkoholfria drycker ● Alkoholhaltiga drycker och tobak ● Kläder och skodon ● Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen ● Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden ● Hälso- och sjukvård ● Transport ● Information och kommunikation ● Fritid, sport och kultur ● Utbildningstjänster ● Hotell, kaféer och restauranger ● Försäkrings- och finanstjänster ● Personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster
Den kategorin som skiljer sig mest mellan kommunerna i procentenheter är Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen, där Uppsala kommun har en andel på 18,5% medan övriga kommuner ligger mellan 9 och 13,6 %, annars är det transport där andelarna skiljer sig mellan kommunerna, här har Uppsala kommun lägst på 30,5% och Östhammar högst på 38,4%.
Hushållens utsläpp per kommun och konsumtionskategori
Nedan visas fotavtrycket för flera konsumtionskategorier på både läns- och kommunnivå, där tabellen är sorterad efter länets utsläpp. Tabell 1 visar kategorins utsläpp i kg \(CO_2e\) per capita.
| Fotavtryck per konsumtionskategori år 2022 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Konsumtionskategori | Utsläpp / 100 sek | Uppsala län | Enköping | Heby | Håbo | Knivsta | Tierp | Uppsala | Älvkarleby | Östhammar |
| Flygresor | 19.9 | 665.7 | 550.3 | 371.9 | 569.0 | 640.1 | 419.4 | 769.2 | 470.3 | 422.0 |
| Direkta utsläpp från fordonsanvändning | 9.2 | 648.0 | 793.9 | 973.1 | 779.1 | 733.0 | 905.0 | 521.2 | 864.8 | 949.7 |
| Fjärrvärme och annan energi för uppvärmning och kylning | 5.3 | 433.2 | 92.9 | 20.9 | 0.0 | 104.8 | 49.7 | 675.2 | 150.0 | 33.2 |
| Kött | 4.5 | 235.5 | 177.0 | 163.4 | 151.7 | 182.0 | 140.8 | 285.2 | 135.8 | 134.9 |
| Mjölk ost övriga mejeriprodukter ägg | 4.6 | 216.7 | 203.4 | 212.2 | 204.7 | 205.9 | 200.9 | 224.8 | 206.8 | 201.0 |
| Uppskattad hyra för egen bostad (ägd permanentbostad) | 0.8 | 204.3 | 191.7 | 200.8 | 370.5 | 171.8 | 201.5 | 194.9 | 201.5 | 198.7 |
| Restauranger kaféer och liknande | 1.2 | 200.2 | 197.8 | 188.1 | 207.9 | 216.4 | 185.2 | 202.0 | 195.5 | 187.1 |
| Kläder | 2.2 | 174.3 | 161.6 | 144.9 | 175.2 | 200.9 | 144.6 | 182.1 | 153.3 | 147.6 |
| Bilar | 1.6 | 142.2 | 171.4 | 179.8 | 165.9 | 155.9 | 178.2 | 121.1 | 185.3 | 194.5 |
| Bränslen och smörjmedel | 2.0 | 140.7 | 155.6 | 158.8 | 158.4 | 152.0 | 155.5 | 130.6 | 158.9 | 155.5 |
| Grönsaker rotfrukter baljväxter | 4.7 | 140.0 | 141.7 | 136.6 | 141.7 | 139.0 | 141.1 | 139.4 | 139.7 | 142.4 |
| Frukter och nötter | 5.4 | 118.0 | 117.3 | 114.6 | 117.5 | 116.3 | 116.4 | 118.9 | 115.9 | 116.8 |
| Paketresor | 3.7 | 113.2 | 101.4 | 94.7 | 107.0 | 128.6 | 94.9 | 119.7 | 100.4 | 95.8 |
| Elektricitet | 1.2 | 106.5 | 122.3 | 174.2 | 193.5 | 124.6 | 138.9 | 78.6 | 170.9 | 167.2 |
| Bröd och spannmålsprodukter | 2.6 | 101.6 | 104.4 | 99.9 | 104.6 | 101.9 | 104.5 | 100.2 | 103.2 | 105.7 |
| Socker konfektyr och efterrätter | 2.4 | 97.4 | 95.4 | 93.1 | 94.9 | 94.6 | 93.9 | 99.3 | 93.5 | 94.3 |
| Möbler inventarier mattor | 1.8 | 95.5 | 90.4 | 82.9 | 96.9 | 112.5 | 83.0 | 98.0 | 90.0 | 84.5 |
| Läkemedel | 3.4 | 85.0 | 79.3 | 73.0 | 81.6 | 87.6 | 73.7 | 89.3 | 76.5 | 75.0 |
| Informations- och kommunikationsutrustning | 1.8 | 83.3 | 77.4 | 70.9 | 82.1 | 93.8 | 70.6 | 87.0 | 74.1 | 72.0 |
| Färdigmat och andra livsmedelsprodukter | 2.9 | 80.4 | 71.1 | 63.8 | 74.6 | 87.5 | 64.8 | 86.4 | 68.0 | 66.0 |
| Faktisk hyra hyresrätt (permanentbostad) | 0.7 | 77.2 | 54.0 | 56.5 | 89.7 | 48.4 | 56.7 | 88.5 | 56.7 | 59.8 |
| Passagerartransport till sjöss | 8.1 | 72.7 | 70.1 | 58.2 | 73.3 | 72.8 | 61.5 | 76.2 | 64.4 | 63.3 |
| Sällskapsdjur och produkter för sällskapsdjur | 2.6 | 71.9 | 87.3 | 78.8 | 57.6 | 99.1 | 78.1 | 63.2 | 78.4 | 109.9 |
| Andra apparater och produkter för personlig vård | 1.9 | 70.6 | 63.8 | 59.8 | 66.6 | 77.3 | 59.7 | 74.7 | 62.2 | 60.2 |
| Trädgårdsprodukter växter och blommor | 4.4 | 63.3 | 67.3 | 64.0 | 72.7 | 76.3 | 64.1 | 60.2 | 68.2 | 64.6 |
| Hasardspel: tips och lotter | 1.3 | 56.4 | 76.6 | 69.2 | 21.9 | 86.9 | 68.5 | 51.0 | 68.8 | 54.0 |
| Informations- och kommunikationstjänster | 0.9 | 55.0 | 53.6 | 48.4 | 60.0 | 60.8 | 47.9 | 55.2 | 48.1 | 59.6 |
| Fisk och skaldjur | 3.2 | 50.0 | 40.0 | 38.2 | 39.0 | 43.8 | 35.5 | 57.6 | 35.0 | 32.5 |
| Skor och andra skodon | 2.6 | 46.9 | 40.1 | 33.7 | 43.1 | 58.5 | 35.0 | 51.0 | 36.1 | 35.4 |
| Underhåll och reparationer | 1.1 | 45.6 | 54.9 | 57.6 | 53.2 | 49.9 | 57.1 | 38.8 | 59.4 | 62.3 |
| Hushållsutrustning | 2.0 | 45.0 | 45.1 | 41.9 | 48.9 | 53.3 | 42.1 | 44.7 | 44.5 | 42.7 |
| Varor och tjänster för hushållsunderhåll | 1.5 | 44.7 | 47.9 | 43.2 | 52.5 | 54.3 | 42.8 | 43.9 | 43.0 | 34.6 |
| Spel leksaker och hobbyartiklar | 2.4 | 38.0 | 37.5 | 32.3 | 40.8 | 40.0 | 31.9 | 39.3 | 32.8 | 33.0 |
| Vin | 1.6 | 37.0 | 32.6 | 30.8 | 34.7 | 46.7 | 31.4 | 38.7 | 33.6 | 31.4 |
| Rekreations- och sporttjänster | 0.9 | 36.6 | 31.8 | 27.8 | 34.2 | 41.7 | 27.6 | 39.7 | 30.2 | 28.6 |
| Logitjänster | 1.3 | 35.6 | 40.6 | 36.6 | 60.7 | 46.0 | 36.3 | 31.4 | 36.4 | 33.0 |
| Oljor och fetter | 4.3 | 35.5 | 34.7 | 33.9 | 34.6 | 34.4 | 34.2 | 36.2 | 34.1 | 34.3 |
| Finansiella tjänster | 0.4 | 34.2 | 29.5 | 26.6 | 30.3 | 33.5 | 26.4 | 37.7 | 26.5 | 25.3 |
| Frukt- och grönsaksjuicer | 2.9 | 32.3 | 31.7 | 30.9 | 31.5 | 31.4 | 31.1 | 32.9 | 31.0 | 31.3 |
| Kollektivtrafik och andra kombinationsresor | 3.2 | 31.5 | 29.1 | 22.8 | 27.6 | 29.5 | 23.0 | 34.8 | 23.4 | 23.5 |
| Underhåll reparation säkerhet | 1.9 | 30.0 | 36.2 | 34.1 | 40.5 | 36.4 | 33.5 | 26.2 | 35.0 | 33.5 |
| Tobak | 0.9 | 29.8 | 30.5 | 29.9 | 30.6 | 27.9 | 29.0 | 30.0 | 27.8 | 29.4 |
| Större varaktiga fritidsprodukter | 2.2 | 29.1 | 28.0 | 25.7 | 30.4 | 32.3 | 25.3 | 29.9 | 26.3 | 25.8 |
| Hus- och trädgårdsredskap | 1.9 | 26.0 | 31.6 | 32.1 | 34.3 | 29.6 | 31.0 | 22.4 | 30.4 | 30.9 |
| Glas porslin bestick övrigt husgeråd | 2.1 | 25.4 | 22.3 | 20.3 | 24.2 | 30.8 | 20.3 | 27.0 | 21.7 | 20.7 |
| Bilförmån | 1.3 | 25.3 | 30.5 | 31.9 | 29.5 | 27.7 | 31.7 | 21.5 | 32.9 | 34.6 |
| Reservdelar och tillbehör | 1.6 | 25.1 | 27.7 | 27.2 | 28.7 | 27.2 | 26.7 | 23.5 | 26.4 | 27.3 |
| Läskedrycker | 2.4 | 24.7 | 24.2 | 23.6 | 24.1 | 24.0 | 23.8 | 25.2 | 23.8 | 23.9 |
| Frisersalonger och skönhetssalonger | 0.7 | 24.6 | 21.7 | 19.1 | 23.0 | 26.8 | 19.5 | 26.5 | 20.6 | 19.9 |
| Utrustning för sport camping och friluftsliv | 2.5 | 23.6 | 22.7 | 20.9 | 24.7 | 26.2 | 20.6 | 24.3 | 21.3 | 21.0 |
| Hushållstextilier | 2.3 | 22.3 | 19.8 | 18.2 | 21.4 | 27.0 | 18.2 | 23.5 | 19.4 | 18.5 |
| Vägtransporter: bilpooler buss taxi | 1.2 | 19.1 | 16.0 | 12.7 | 15.6 | 15.9 | 14.4 | 21.8 | 14.9 | 13.8 |
| Kaffe och kaffesurrogat | 2.3 | 18.9 | 18.6 | 18.1 | 18.5 | 18.4 | 18.3 | 19.3 | 18.2 | 18.3 |
| Direkta utsläpp från uppvärmning | 8.2 | 18.7 | 20.7 | 61.4 | 14.9 | 23.3 | 82.7 | 8.0 | 31.6 | 36.3 |
| Uppskattad hyra för fritidshus o andra boenden garage förråd | 0.9 | 17.0 | 16.3 | 17.1 | 21.3 | 14.6 | 17.1 | 17.1 | 17.1 | 15.8 |
| Andra klädesplagg och klädtillbehör | 2.5 | 15.4 | 12.7 | 11.7 | 13.7 | 19.1 | 11.9 | 16.8 | 12.3 | 11.9 |
| Starköl | 1.2 | 13.7 | 12.5 | 12.0 | 12.8 | 14.3 | 11.8 | 14.5 | 12.0 | 11.9 |
| Diverse övriga personliga tillhörigheter | 1.8 | 13.2 | 11.3 | 10.0 | 12.3 | 16.1 | 10.1 | 14.3 | 10.7 | 10.3 |
| Övriga tjänster | 0.7 | 12.7 | 12.8 | 11.6 | 10.8 | 14.6 | 11.5 | 13.0 | 11.5 | 13.1 |
| Smycken och ur | 1.6 | 12.0 | 11.4 | 10.4 | 12.1 | 12.7 | 10.3 | 12.4 | 10.6 | 10.5 |
| Spritdrycker | 1.1 | 11.9 | 10.9 | 10.9 | 10.9 | 12.6 | 10.8 | 12.5 | 10.8 | 10.7 |
| Medicinska hjälpmedel och underhåll | 1.2 | 11.9 | 15.5 | 14.0 | 14.4 | 17.6 | 13.8 | 10.6 | 13.9 | 5.8 |
| Öppen tandvård | 0.6 | 11.8 | 15.7 | 14.2 | 11.2 | 17.8 | 14.0 | 10.8 | 14.1 | 5.9 |
| Uthyrning av personliga transportmedel | 1.2 | 11.0 | 11.6 | 10.4 | 13.0 | 13.1 | 10.3 | 10.9 | 10.4 | 8.7 |
| Persontransport järn- och spårväg | 1.3 | 9.5 | 7.4 | 5.8 | 7.2 | 7.2 | 6.4 | 11.2 | 6.6 | 6.2 |
| Directa ustläpp från hushåll | 2.0 | 8.6 | 10.6 | 10.2 | 11.6 | 10.6 | 9.9 | 7.5 | 10.1 | 9.2 |
| Försäkringar | 0.2 | 8.6 | 10.1 | 9.1 | 8.3 | 11.4 | 9.0 | 8.0 | 9.0 | 9.0 |
| Motorcyklar | 2.2 | 8.5 | 9.7 | 8.7 | 7.0 | 11.0 | 8.7 | 8.4 | 8.7 | 6.2 |
| Cyklar | 1.8 | 8.5 | 4.8 | 3.3 | 4.8 | 7.8 | 4.8 | 10.7 | 4.9 | 5.1 |
| Annan öppenvård | 0.7 | 8.4 | 10.9 | 9.9 | 10.8 | 12.4 | 9.8 | 7.5 | 9.8 | 4.1 |
| Hemtjänst för äldre och funktionsnedsatta | 0.3 | 8.0 | 11.0 | 9.9 | 9.5 | 12.4 | 9.8 | 6.9 | 9.9 | 5.2 |
| Parkeringstjänster | 0.9 | 8.0 | 9.6 | 10.1 | 9.3 | 8.7 | 10.0 | 6.8 | 10.4 | 10.9 |
| Kulturella tjänster | 0.7 | 7.9 | 7.0 | 6.1 | 7.6 | 8.4 | 6.1 | 8.6 | 6.4 | 6.2 |
| Böcker | 0.9 | 7.0 | 6.1 | 5.7 | 6.3 | 7.4 | 5.8 | 7.5 | 6.0 | 5.8 |
| Tidningar och tidskrifter | 0.7 | 6.9 | 5.9 | 5.4 | 6.0 | 7.1 | 5.6 | 7.6 | 5.9 | 5.5 |
| Fritidsvaror: uthyrning underhåll och reparation | 0.8 | 6.2 | 7.4 | 6.7 | 5.2 | 8.4 | 6.6 | 5.8 | 6.6 | 7.2 |
| Öl klass i o ii | 2.3 | 6.0 | 5.4 | 5.2 | 5.6 | 6.2 | 5.2 | 6.3 | 5.2 | 5.2 |
| Annan transport av varor | 1.7 | 5.9 | 6.7 | 6.1 | 4.8 | 7.6 | 6.0 | 5.8 | 6.0 | 4.3 |
| Skriv- och ritmaterial | 2.3 | 5.8 | 5.7 | 5.5 | 5.9 | 5.9 | 5.4 | 5.9 | 5.4 | 5.8 |
| Vatten | 2.4 | 5.4 | 5.3 | 5.2 | 5.3 | 5.3 | 5.2 | 5.5 | 5.2 | 5.2 |
| Boende för äldre och funktionsnedsatta (utan hälso- och sjukvård) | 0.3 | 5.4 | 7.3 | 6.6 | 6.3 | 8.3 | 6.5 | 4.6 | 6.6 | 3.5 |
| Tjänster för sällskapsdjur | 0.5 | 4.9 | 5.7 | 5.2 | 3.4 | 6.5 | 5.1 | 4.5 | 5.1 | 6.5 |
| Material till kläder | 1.0 | 4.6 | 4.3 | 3.9 | 4.7 | 5.3 | 3.9 | 4.8 | 4.1 | 4.0 |
| Fasta bränslen | 1.6 | 4.6 | 6.2 | 19.4 | 3.3 | 2.9 | 18.4 | 1.6 | 6.7 | 13.2 |
| Narkotika | 1.2 | 4.1 | 4.0 | 3.6 | 3.5 | 4.5 | 3.5 | 4.2 | 3.6 | 4.9 |
| Elektriska apparater för personlig vård | 2.1 | 3.8 | 3.6 | 3.4 | 3.8 | 4.1 | 3.3 | 3.8 | 3.5 | 3.4 |
| Medicinska produkter | 2.5 | 3.6 | 4.9 | 4.4 | 5.0 | 5.6 | 4.4 | 3.1 | 4.4 | 2.0 |
| Fotografisk och optisk utrustning | 1.6 | 3.1 | 3.0 | 2.8 | 3.2 | 3.4 | 2.8 | 3.2 | 2.9 | 2.8 |
| Te maté och andra teer på växter | 2.3 | 3.1 | 3.0 | 3.0 | 3.0 | 3.0 | 3.0 | 3.1 | 3.0 | 3.0 |
| Utbildningstjänster | 0.4 | 3.0 | 2.9 | 2.6 | 3.2 | 3.3 | 2.6 | 3.0 | 2.6 | 2.9 |
| Faktiska hyror för andra boenden garage förråd | 0.7 | 2.2 | 2.1 | 2.2 | 2.9 | 1.9 | 2.2 | 2.2 | 2.2 | 2.1 |
| Audiovisuella medier | 1.4 | 2.2 | 2.1 | 1.9 | 2.4 | 2.4 | 1.9 | 2.2 | 1.9 | 2.3 |
| Musikinstrument | 2.0 | 2.1 | 2.6 | 2.4 | 1.5 | 3.0 | 2.3 | 1.8 | 2.4 | 2.6 |
| Post- och budtjänster | 1.0 | 1.9 | 1.8 | 1.7 | 1.9 | 2.1 | 1.6 | 2.0 | 1.7 | 1.5 |
| Körlektioner körkort bilprovning | 0.4 | 1.8 | 2.2 | 2.3 | 2.2 | 2.0 | 2.3 | 1.6 | 2.4 | 2.5 |
| Programvara utom spel | 0.6 | 1.8 | 1.7 | 1.4 | 1.8 | 2.0 | 1.5 | 1.9 | 1.4 | 1.5 |
| Andra alkoholhaltiga drycker | 1.9 | 1.4 | 1.4 | 1.3 | 1.3 | 1.6 | 1.3 | 1.4 | 1.3 | 1.5 |
| Flytande bränslen | 2.5 | 1.3 | 0.9 | 2.2 | 1.2 | 3.0 | 6.7 | 0.7 | 2.7 | 0.5 |
| Kurativ och rehabiliterande slutenvård | 0.6 | 1.2 | 1.7 | 1.5 | 1.3 | 1.9 | 1.5 | 1.0 | 1.5 | 1.2 |
| Barnomsorg | 0.3 | 1.1 | 1.0 | 0.9 | 1.3 | 1.2 | 0.9 | 1.1 | 0.9 | 0.8 |
| Biltullar | 0.9 | 1.1 | 1.3 | 1.4 | 1.3 | 1.2 | 1.4 | 0.9 | 1.4 | 1.5 |
| Chokladdrycker | 2.3 | 0.9 | 0.8 | 0.8 | 0.8 | 0.8 | 0.8 | 0.9 | 0.8 | 0.8 |
| Förebyggande hälsovård | 0.6 | 0.7 | 0.9 | 0.8 | 0.8 | 1.0 | 0.8 | 0.6 | 0.8 | 0.5 |
| Andra persontransporttjänster | 3.0 | 0.6 | 0.5 | 0.5 | 0.5 | 0.6 | 0.5 | 0.6 | 0.5 | 0.5 |
| Diverse trycksaker | 0.7 | 0.5 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.5 | 0.4 | 0.5 | 0.4 | 0.4 |
| Religiösa och rituella artiklar | 1.7 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.4 |
| Laboratorietjänster och bilddiagnostik | 0.6 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.2 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 |
| Tvätt lagning och uthyrning av kläder | 0.8 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 |
| Rengöring lagning och uthyrning av skodon | 0.9 | 0.1 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.1 | 0.0 | 0.1 | 0.0 | 0.0 |
| Gas | 1.2 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 |
| Källa: Konsumtionskompassen | ||||||||||
I länet så är flygresor den kategori som estimerat att orsaka störst utsläpp per capita, men i alla kommuner utom Uppsala kommun så är direkta utsläpp från fordonsanvändning den kategori som har högst estimerat utsläpp. Utsläpp från fjärrvärme och annan energi för uppvärmning och kylning och inköp av kött har också väldigt höga värden i Uppsala kommun jämfört med övriga kommuner. Håbo sticker ut på kategorin “Uppskattad hyra för egen bostad (ägd permanentbostad)” med 370 kg och de näst högsta värdena hittas i Tierp och Älvkarleby på 201,5 kg.
Anmärkningsvärt är det också att Tierps kommun uppskattas ha lägre utsläpp per capita på kött än på grönsaker, rotfrukter och baljväxter, Håbo och Älvkarleby har liknande nivåer för de båda kategorierna.
Sammanräknade utsläpp i valda konsumtionskategorier
Här visas sammanräknade konsumtionsutsläpp för utvalda kategorier på både kommun- och DeSO-nivå.
Källa: konsumtionskompassen
Undersöks det estimerade utsläpp per capita på DeSO-nivå så syns det att DeSO: 0380C1690 (Uppsala centrum) på 7170 kg, DeSO: 0380C1450 (Främre Luthagen-Fjärdingen-Glunten) på 7137 kg och DeSO: 0380C1860 (Västra Kapellgärdet) på 7049 kg är de tre områden med högst utsläpp per capita i länet. Alla dessa ligger centralt i Uppsala stad, området som estimerats att ha lägst utsläpp per capita är DeSO: 0380B6010 (Lindbacken-Jälla) i Uppsala på 4640 kg vilket är tätt följt av 0305C1040 (Centrala Bålsta-Mansängen) i Håbo som estimeras ett utsläpp på 4682 kg per capita.
Markanvändning
Figur 7 visar fördelningen av markanvändning inom det aktuella geografiska området. Variablerna omfattar total jordbruksmark, total skogsmark, bebyggd och anlagd mark, öppen myrmark samt övrig mark. Samtliga arealer är relaterade till den totala landarealen, vilket gör det möjligt att jämföra andelen olika markslag per invånare eller per ytenhet.
- Jordbruksmark: Inkluderar åkermark, betesmark och slåtteräng.
- Skogsmark: Omfattar både produktiv och improduktiv skogsmark med träd över fem meters höjd och kronslutenhet över tio procent, eller med potential att nå detta.
- Bebyggd och anlagd mark: Omfattar byggnader, parker, vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur.
- Öppen myrmark: Våtmark med torvbildande växtsamhällen, exklusive torvtäkter och skogbevuxen våtmark.
- Övrig mark: Inkluderar övriga vegetationsklasser, glaciärareal och ej klassificerad mark, exklusive jordbruksmark, skogsmark, bebyggd mark och våtmark.
Andelen mark av respektive typ har beräknats som:
\[\frac{\text{Mark}}{\text{Total landareal}}\]
Data är hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB) (2025).
Källa: SCB
Enköping har lägst andel skogsmark i länet, men också länets högsta jordbruksmarsandel på 44.8 %. Älvkarleby har länets högsta skogsmarksandel på 80.1 %. Håbo har högst andel bebyggd och anlagd mark på 12 %.
Kolbindning
Detta avsnitt belyser markens roll som kolsänka eller kolkälla genom att visa både mängden markkol och förändringar i markens kolinnehåll över tid. Markens kolbindning är en viktig del av den regionala växthusgasbalansen.
Figur 8 visar den rumsliga fördelningen av markkol (SOC) i Uppsala län baserat på det nationella kartmaterialet Carbon stock and carbon stock change in Swedish soils (Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 2025). Kartlagret presenterar uppskattade mängder markkol ned till ett jorddjup på 50 centimeter.
SOC-värdena i kartan är inte exakta punktmätningar utan bygger på modellerade data, regionala medelvärden och inventeringsunderlag. I skogsmark används främst AI-baserade uppskattningar, och där dessa saknas används länsvisa medelvärden. Kartan visar därför en generell, men osäker, bild av markens kolinnehåll.
Data är hämtat från Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (2025).
För kartorna över förändring i markens kolinnehåll anges enheten i kilogram koldioxidekvivalenter per hektar och år \((\text{kg CO}_{2}\text{-ekv. ha}^{-1}\ \text{år}^{-1})\). Värdena representerar perioden 2000–2020 och gäller mark vars markanvändning överensstämmer med den som anges i Nationella Marktäckedata 2018 (Naturvårdsverket, 2021).
Rapporteringskonventionen för förändring i koldioxidekvivalenter (som används i kartorna över kolbalans) är att positiva värden innebär en förlust av kol, medan negativa värden motsvarar en inlagring av kol. För ett områdes totala växthusgasbalans innebär alltså ett positivt värde ett nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, medan ett negativt värde innebär ett nettoupptag. I det första fallet fungerar marken som en källa, i det andra som en sänka.
Hoverover information
Värdet “ton kol per hektar” baseras på medelvärdet av datapunkter med mer än 0 kg kol per hektar per kommun, vilket innebär att sjöar och vattendrag ska exkluderas. Medelvärdet har därefter dividerats med 1000 för att omvandlas från kg till ton per hektar.
Liknande så har medelvärdet över alla mätpunkter tagits per kommun för förändringen av ton CO2-ekvavilenter per år.
Källa: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (2025)
Det finns tydliga kluster av områden med högre värden av markkol, flera av dessa ligger länets centrala delar, framför allt runt sjön Tämnaren. Sett till förändring så räknas en stor del av länets mark som kolsänkor, alltså att nettoupptaget är positivt och släpper ut mer kol än det binder in, även om det till de flesta områden handlar om små mängder.
Mer om detta kan läsas i rapporten “Kolförråd och kolsänka i skog och mark inom Uppsala län” Lundblad och Alshihabi (2025).
Uppsalas temperaturserie
I detta avsnitt visas den långa temperaturserien för Uppsala, som sträcker sig tillbaka till 1722. Staden har vuxit betydligt, särskilt under det senaste seklet, vilket har lett till en urban värmeeffekt som gör att Uppsala idag är varmare än omgivande landsbygd. Mätplatserna har flyttats flera gånger, och observationerna har korrigerats för att skapa en så homogen serie som möjligt, motsvarande förhållandena kring det astronomiska observatoriet från 1853. Den senaste justeringen bygger på parallella mätningar vid Observatorieparken 1998-2000. Sedan dess har stadens tillväxt ökat värmeeffekten, och jämförelser med Marsta (9km norr om Uppsala) visar att årsmedeltemperaturen sedan 2010 är cirka 0,6 °C högre än den skulle varit utan stadens värmeö.
För perioden före 1773 finns luckor i Uppsalas data, som delvis interpolerats med data från Risinge, Linköping, Bettna och Stockholm. Värden före cirka 1860 är mindre säkra, särskilt de från 1700-talet.
Temperaturens långsiktiga variation visas i Figur 9 med två kurvor: grön för 30-årsmedelvärden och svart för 10-årsmedelvärden.
Data är hämtad från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) (2025) och bearbetats av Bergström och Moberg (2002).
Sedan slutet av 1980-talet syns en tydlig och ihållande ökning i medeltemperaturen i Uppsala län. Under denna period har samtliga år utom två (1996 och 2010) haft en årsmedeltemperatur som ligger över det historiska genomsnittet för de senaste 300 åren.
Denna utveckling framträder särskilt tydligt när man studerar de glidande medelvärdena. Från 1722 fram till omkring 1990 låg de glidande medelvärdena huvudsakligen under det långsiktiga medelvärdet, med vissa kortare perioder av mildare klimat. Därefter sker en markant förändring, de senaste drygt 30 åren ligger både 10- och 30-åriga glidande medelvärden konsekvent över medeltemperaturen, vilket indikerar en bestående klimatförändring snarare än tillfälliga variationer.
Det är inte enbart nivån på temperaturen som förändrats, utan även trenden i sig visar en tydligt ökande riktning. Detta tyder på att uppvärmningen inte har stabiliserats, utan snarare fortsätter att förstärkas över tid.
Prognos
I figurerna nedan så visas den beräknade förändring av medeltemperatur (°C) i Uppsala län under åren 1951–2100, jämfört med referensperioden 1971–2000. I data så finns det 3 olika RCP(Representative Concentration Pathways) scenarion som syftar att ge information om klimatförändringar vid olika halter av växthusgaser i atmosfären. Data är hämtad från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) (2025).
Linjerna representerar ett medelvärde från flera av SMHIs klimatmodeller baserat på utsläppsscenarion och intervallet som visas är variationsbredden mellan 10:e och 90:e percentilen.
Läs hur SMHI beskriver RCP-scenarierna
RCP 8.5 – fortsatt höga utsläpp av koldioxid
- Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens.
- Metanutsläppen ökar kraftigt.
- Jordens befolkning ökar till 12 miljarder → större krav på betes- och odlingsmark.
- Teknikutvecklingen fortsätter men långsamt.
- Stort beroende av fossila bränslen.
- Hög energiintensitet.
- Ingen ny klimatpolitik.
RCP 4.5 – koldioxidutsläppen ökar fram till 2040
- Stringent klimatpolitik.
- Lägre energiintensitet.
- Stora skogsplanteringsprogram.
- Mindre arealbehov pga högre skördar & ändrade konsumtionsmönster.
- Befolkningen något under 9 miljarder.
- CO₂-utsläpp kulminerar ca 2040.
RCP 2.6 – koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020
- Mycket stark klimatpolitik.
- Låg energiintensitet.
- Minskad oljeanvändning.
- Befolkningen ökar till 9 miljarder.
- Betesmark oförändrad.
- Mer jordbruksmark för bioenergi.
- Metanutsläpp minskar med 40 %.
- CO₂-utsläpp negativa år 2100.
- Atmosfärisk CO₂ kulminerar ca 2050, sjunker till ~400 ppm år 2100.
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Alla prognosscenarion visar en tydlig ökning av medeltemperaturen jämfört med referensperiodens medel som representeras av den svarta streckade linjen.
Under referensperioden 1971–2000 uppgick den modellerade årliga medeltemperaturen i Uppsala län till 5,4 °C. Enligt klimatscenarierna för perioden 2071–2100 förväntas temperaturen stiga med 1,9 °C enligt scenario 2,6 jämfört med referensperioden. En höjning med 3,1 °C enligt scenario 4,5 och med 4,8 °C enligt scenario 8,5.
Källor
Bergström, Hans, och Anders Moberg. 2002. ”Daily air temperature and pressure series for Uppsala 1722–1998”. Climatic Change 53: 213–52. https://doi.org/10.1023/A:1014983229213.
Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 2025. ”Institutionen för mark och miljö”. https://www.slu.se/om-slu/organisation/institutioner/mark-miljo/.
Lundblad, Mattias, och Omran Alshihabi. 2025. ”Kolförråd och kolsänka i skog och mark inom Uppsala län: slutrapport”. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5d22726519618d6580ad106f/1745831516378/Kolf%C3%B6rr%C3%A5d%20och%20kols%C3%A4nka%20i%20skog%20och%20mark%20inom%20Uppsala%20l%C3%A4n_slutrapport.pdf.
Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.
(SEI), Stockholm Environment Institute. 2025. ”Konsumtionskompassen”. https://www.konsumtionskompassen.se.
Statistiska centralbyrån (SCB). 2025. ”Statistikdatabasen”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/.
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). 2025. ”Nationella Emissionsdatabasen”. https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/.
Trafikanalys. 2026. ”Trafikanalys - en kunskapsmyndighet för transportpolitiken”. https://www.trafa.se/.