Bredband och Internet
Läget i Länet 2026 · Regional utveckling
Publicerad: april 2026. Nästa uppdatering planeras till våren 2027.
Inledning
Tillgång till snabb och stabil digital infrastruktur är en grundläggande förutsättning för samhällsutveckling, näringsliv, offentlig service och invånarnas vardag. Bredband och mobil kommunikation spelar en central roll för såväl arbete och studier som för vård, omsorg och social delaktighet. Samtidigt varierar tillgången till digital infrastruktur mellan olika geografiska områden, inte minst mellan tätbebyggda områden och glesbygd.
Denna rapport ger en samlad och aktuell bild av bredbands- och mobiltäckningen i länets kommuner, med fokus på utvecklingen över tid och skillnader mellan kommuner och områdestyper. Analysen omfattar både fast bredband och mobila nät, samt tillgång till olika tekniker såsom fiber, kabel-tv, LTE och 5G.
Alla interaktiva grafer kan laddas ned genom att trycka på 
. Då sparas just den bild som visas, med exempelvis den valda regionen. Genom att dubbelklicka på kommunnamn i grafens legend så zoomas den kommunen in för en mer detaljerad vy(flera kan väljas samtidigt).
Bredband
Regeringens mål för 2025, ofta kallat ”2025-målet”, syftar till att säkerställa bredbandstillgång för alla hushåll och företag i Sverige. Målet består av tre delmål som alla måste uppfyllas för att det övergripande målet ska anses vara uppnått:
98 % av hushåll och företag ska ha tillgång till bredbandsinfrastruktur som möjliggör minst 1 Gbit/s, antingen genom faktisk anslutning eller i direkt närhet till infrastrukturen.
1,9 % av resterande hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s.
0,1 % av resterande hushåll och företag ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s.
Tillgång eller anslutningsmöjlighet till 1 gb/s
Här visas andel av områdets hushåll som har tillgång till bredband om minst 1 gigabit per sekund, eller fiber i absolut närhet. Måttet inkluderar tillgång till fiber och kabel-tv-nät (DOCSIS 3) samt hushåll och arbetsställen som bedöms ligga i direkt närhet till en fiberanslutning.
Tillgång definieras som att:
- faktisk anslutning finns,
- anslutning kan beställas till en kostnad om högst 40 000 kronor, eller
- hushållet eller arbetsstället bedöms ligga i absolut närhet till fiber.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Post- och telestyrelsen (PTS) (2025).
PTS samlar in underlag om täckning för olika accesstekniker från berörda aktörer. Underlaget matchas mot Fastighetsregistret och kompletteras med antaganden som ligger till grund för kartläggningen. För tillgång till mycket höga hastigheter, upp till 1 Gbit/s under gynnsamma förhållanden och minst 500 Mbit/s i högtrafik, krävs i dag trådbundna accesstekniker, såsom fiber- eller kabel-tv-nät.
Uppgifterna avser situationen den 1 oktober respektive år. Till och med 2014 avsågs befolkning i stället för hushåll. Från och med 2021 avser uppgifterna åter befolkning.
En stor del av alla hushåll i länets alla kommuner har idag tillgång eller möjlighet att ansluta sig till bredband om minst 1 Gbit/s, sett till tätbebyggt område så är den lägsta andelen 98,69 procent.
Undersöks i stället glesbebyggt område så syns det mer skillnad mellan kommunerna, men också en stor förbättring sedan 2017 för samtliga kommuner. 5 av de 7 kommunerna som har data för år 2024 har en andel på över 90 procent, jämfört med 2017 där ingen kommun hade över 50 procent.
Älvkarleby har en lägre andel för 2024 än 2023 och den lägsta andelen i länet för det senaste året, på 68,9 procent gällande tillgång eller möjlighet att ansluta sig till bredband om minst 1 Gbit i sekunden. Tierp saknar data för år 2024, men visar en stor utveckling från runt 5 procent år 2017 till 80 procent år 2023.
Trots de höga andelarna i många kommuner uppfylls regeringens bredbandsmål för 2025 ännu inte fullt inom alla kommuner, men målet är formulerat på nationell nivå och avser den samlade tillgången i Sverige som helhet. Det innebär att enskilda kommuner kan ligga under målnivån utan att målet nödvändigtvis är ouppfyllt nationellt.
Tillgång till fast bredband 100 Mbit/s
I detta avsnitt så visas andel av områdets hushåll som har tillgång till fast bredband om minst 100 megabit per sekund. Med tillgång avses antingen faktisk anslutning eller omedelbar möjlighet att ansluta.
PTS (Post- och telestyrelsen) samlar in underlag om täckning för olika accesstekniker från berörda aktörer. Underlaget matchas mot Fastighetsregistret och utgör, tillsammans med ett antal antaganden, grunden för kartläggningen. Uppgifterna avser situationen den 1 oktober respektive år. Till och med 2014 avsågs befolkning i stället för hushåll. Från och med 2021 avser uppgifterna åter befolkning.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Post- och telestyrelsen (PTS) (2025).
Tillgången till fast bredband om minst 100 Mbit i sekunden har utvecklats snabbt för samtliga kommuner de senaste 15 åren, störst ökning syns i Heby som gått från under 1 procent 2010/2011 till över 96 procent år 2024. Uppsala kommun låg i början av perioden före resterande kommuner i länet, med en andel över 80 procent redan år 2015, men skillnaderna mellan kommunernas tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s är små. Tierp är den enda kommunen som inte har en andel över 90 procent.
Regeringens delmål om att högst 1,9 procent av hushåll och företag i Sverige ska sakna tillgång till minst 100 Mbit/s är formulerat på nationell nivå. Det innebär att enskilda kommuner kan avvika från målet, så länge den samlade tillgången i landet som helhet uppfyller kravet.
Bredbandskollen
Bredbandskollen är en användarmätning av internetprestanda som samlar uppgifter om både nedströms- och uppströms-hastigheter för fast och mobilt bredband. Mätningarna genomförs dels via webbgränssnittet på datorer och surfplattor, dels via Bredbandskollens appar på mobiltelefoner.
Resultaten ger en bild av den praktiska hastighet som användare upplever vid internetanvändning, vilket kompletterar de administrativa uppgifterna om teknisk tillgång och täckning från operatörer och myndigheter. Resultaten bör tolkas som en indikation på upplevd prestanda snarare än som exakta mått på nätens kapacitet.
I detta avsnitt presenteras:
Genomsnittliga nedströms- och uppströmsvärden via webbgränssnittet (oftast dator eller surfplatta).
Genomsnittliga nedströms- och uppströmsvärden via mobilappar, där mätningar gjorda över wifi exkluderas.
Data är hämtat från kolada som hänvisar vidare till Bredbandskollen (2025) och Internetstiftelsen (2025).
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Generellt är webbmätningarna snabbare än mobil, vilket är logiskt och kan förklaras av att mätningarna då sker via ethernet eller wifi och inte mobilnätet, samt att hårdvaran på datorer är kraftfullare än i mobiltelefoner.
När det gäller nedströms så visar alla kommuner en positiv utveckling med ökad hastighet på mätresultaten under perioden, för uppströms så syns det ej en utveckling för de flesta kommunerna när det gäller mobiltelefoner.
Mobilt
I detta avsnitt presenteras den genomsnittliga mobilmålstäckningen aggregerat över samtliga operatörer. Tabellerna nedan gör det möjligt att sortera data efter variabel och visas även över tid för de gamla målen. Notera att den samlade täckningen kan ge en missvisande bild av den faktiska situationen, eftersom enskilda användare inte har tillgång till samtliga operatörer samtidigt. Inte alla kommuner har heller data för samtliga variabler och år.
Data är hämtat från Post- och telestyrelsen (PTS) (2025).
Yttäckning
Nya målen
Följande delmål från (Regeringskansliet 2025, 44) berör mobiltäckning:
- Alla befolkade områden ska täckas av nät för mobila tjänster med god kapacitet
- Allmänna vägar och järnvägar ska ha sammanhängande täckning av nät för mobila tjänster med god kapacitet
- Hela Sverige ska täckas av nät för mobila tjänster med grundläggande kapacitet. Näten ska göra det möjligt att skicka meddelanden, ringa och via internet använda samhällsviktiga tjänster samt enklare uppkopplade saker.
Följande tabell avser data för år 2025.
NoteraVariabler som ingår i mätningen
Mobilmått som ingår i indikatorn:
- Andel av sveriges yta med täckning av infrastruktur för mobila tjänster från minst en operatör, motsvarande grundläggande kapacitet
- Andel av sveriges yta med mobiltäckning från minst en operatör, motsvarande 10 mbit/s
- Andel befolkade områden med mobiltäckning motsvarande god kapacitet
- Andel tätorter och handelsområden med mobiltäckning från minst en operatör motsvarande 30 mbit/s
- Andel järnvägar och allmänna vägar med täckning av motsvarande god kapacitet
- Andel allmänna vägar med täckning av motsvarande god kapacitet
- Andel järnvägar med täckning motsvarande god kapacitet
- Andel järnvägar med mobiltäckning från minst en operatör motsvarande 30 mbit/s
- Andel bilvägar med mobiltäckning från minst en operatör motsvarande 30 mbit/s
- Andel hushåll och arbetsställen med täckning av mobil infrastruktur med god kapacitet från mer än en infrastrukturägare
- Andel hushåll och arbetsställen med täckning av mobil infrastruktur med grundläggande kapacitet från minst två infrastrukturägare
Totalt alla områden där man normalt befinner sig
Källa: Post- och telestyrelsen (PTS)
Gamla målen
I detta avsnitt redovisas mobilmålstäckning enligt de tidigare nationella målen, aggregerat över samtliga operatörer. Tabellen gör det möjligt att följa utvecklingen över tid per kommun.
NoteraVariabler som ingår i mätningen
Gamla mobilmålet givet aggregerad täckning av alla operatörer:
- Totalt, alla områden där man normalt befinner sig
- Statistisk tätort, 30 Mbit/s, handhållen terminal utomhus
- Statistisk småort, 10 Mbit/s, handhållen terminal utomhus
- Handelsområden, 30 Mbit/s, handhållen terminal utomhus
- Områden runt byggnader i glesbygd, 10 Mbit/s, handhållen terminal utomhus
- Områden runt byggnader i glesbygd med samhällsfunktion, 10 Mbit/s, handhållen terminal utomhus
- Europavägar, 30 Mbit/s, handhållen terminal inomhus
- Riksvägar, 30 Mbit/s, handhållen terminal inomhus
- Övriga bilvägar med hög trafik, 30 Mbit/s, handhållen terminal inomhus
- Övriga bilvägar med låg trafik, 10 Mbit/s, handhållen terminal inomhus
- Järnvägar med hög trafik, 30 Mbit/s, handhållen terminal inomhus
- Järnvägar med låg trafik, 10 Mbit/s, handhållen terminal inomhus
- Leder, spår och stigar, 10 Mbit/s, handhållen terminal utomhus
Totalt alla områden där man normalt befinner sig
Källa: Post- och telestyrelsen (PTS)
Per operatör
Yttäckning
Yttäckning mäter hur stor andel av den geografiska ytan, landarealen, som har mobilsignal, till skillnad från befolkningstäckning som mäter andelen invånare med tillgång till täckning. Det är därmed ett mått som särskilt speglar situationen i glesbefolkade områden, längs vägar och i skogsmark, snarare än där de flesta befinner sig i vardagen.
I Tabell 3 redovisas yttäckningen per operatör för år 2025, uppdelat på hastighet (10, 30, 50 och 100 Mbit/s), tal samt 5G, och med tre dämpningsnivåer (0, 8 och 16 dB). För 5G så finns data endast totalt för alla operatörer och inte enskilt.
Dämpningsnivåerna beskriver hur signalstyrkan påverkas av användningsmiljön och används för att redovisa yttäckning i Sverige. Nivå 0 dB (ingen dämpning) motsvarar användning utomhus med en genomsnittlig terminal som hålls mot huvudet cirka 1,5 meter ovanför marken. Nivå 8 dB motsvarar användning utomhus där terminalen hålls från kroppen på ungefär samma höjd. Nivå 16 dB representerar mer utmanande förhållanden, såsom användning inomhus, i bil eller i tåg. Definitionerna följer PTS metodbeskrivning för mobiltäckning och yttäckning i Sverige. Se PTS metodbilaga Post- och telestyrelsen (2025) för detaljerad definition och metodik.
Data är hämtat från Post- och telestyrelsen (PTS) (2025).
Källa: Post- och telestyrelsen (PTS)
Gamla mål
Nedan redovisas mobilmålstäckning enligt de gamla målen, uppdelat per operatör för år 2024.
Totalt alla områden där man normalt befinner sig
Källa: Post- och telestyrelsen (PTS)
Genom att titta på mobilmålstäckningen per operatör så ser vi att resultaten är lägre än de aggregerade i Tabell 2. Tele2 är den operatören som generellt har bäst täckning i länet sett till ‘Totalt alla områden där man normalt befinner sig’, på 94,36 %. Lägst genomsnittlig täckning har Tre, med 91,67 %, täckningen för Tre varierar dessutom mycket mellan kommunerna; operatören uppvisar både de högsta och de lägsta värdena i olika områden.
Tekniker
Detta avsnitt beskriver tillgången till olika bredbandstekniker bland hushåll, uppdelat per kommun. Redovisningen omfattar både trådbundna tekniker (såsom xDSL, fiber och kabel-tv) och trådlösa tekniker (såsom HSPA, LTE, NR/5G och fast radio), samt kombinationer av dessa.
Graferna visar andel hushåll (%) med tillgång till respektive teknik, baserat på det senaste tillgängliga året i data. Endast tekniker med faktisk förekomst i kommunen redovisas i diagrammen.
Data är hämtat från Rådet för främjande av kommunala analyser (2025) som hänvisar vidare till Post- och telestyrelsen (PTS) (2025).
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Sett till de moderna bredbandsteknikerna har samtliga kommuner mycket höga andelar av hushåll med tillgång. De lägre andelarna återfinns främst för äldre tekniker såsom kabel-tv och fast radio, vilket tydligt visar att dessa successivt fasas ut till förmån för fiber och nyare tekniker.
Bland de trådlösa teknikerna har HSPA en relativt hög andel, medan fast radio fortfarande har låg täckning i samtliga kommuner. LTE och NR (5G) har generellt hög tillgång, vilket speglar den moderna mobilnätsutbyggnaden och kompletterar fiber i områden där trådbunden anslutning inte är möjlig.
Karttjänster
Det finns i dagsläget ingen öppet tillgänglig rut- eller gridbaserad kartdata för bredbands- och mobiltäckning som kan användas direkt i denna analys. Den geografiska information som samlas in av myndigheter och operatörer publiceras främst i aggregerad form eller som interaktiva karttjänster utan möjlighet att ladda ner underliggande geodata.
För en mer detaljerad och platsbaserad bild av tillgång, täckning och upplevda hastigheter hänvisas därför till följande externa karttjänster:
Bredbandskollen – täcknings- och hastighetskarta
Visar användargenererade mätningar av faktisk internetprestanda (nedströms, uppströms och svarstid) för både fast och mobilt bredband.
https://www.bredbandskollen.se/karta/PTS Bredbandskartan
Post- och telestyrelsens officiella karttjänst som visar tillgång till fast bredband och mobiltäckning baserat på operatörernas inrapporterade uppgifter. Kartan ger en översikt av tekniker, hastighetsnivåer och täckningsgrad per område.
https://bredbandskartan.pts.se/Surf.nu – operatörernas täckningskartor
Sammanställning av mobiloperatörernas egna täckningskartor för olika tekniker (4G, 5G m.fl.), lämpad för jämförelser mellan operatörer på lokal nivå.
https://www.surf.nu/tackningskarta/
Dessa karttjänster kompletterar den statistiska analysen genom att ge en mer detaljerad och visuell bild av bredbands- och mobiltäckningen, men bör tolkas med hänsyn till att de baseras på olika datakällor, antaganden och mätmetoder.
Källor
Bredbandskollen. 2025. ”Bredbandskollen”. https://www.bredbandskollen.se/statistik/.
Internetstiftelsen. 2025. ”Internetstiftelsen”. https://internetstiftelsen.se/.
Post- och telestyrelsen. 2025. ”Metodbilaga – Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2025”. PTS. https://statistik.pts.se/media/2aqd2qv0/mtbbk_2025_metodbilaga_v1-0.pdf.
Post- och telestyrelsen (PTS). 2025. ”Post- och telestyrelsen – Säker och tillgänglig kommunikation för Sverige”. https://www.pts.se/.
Regeringskansliet. 2025. ”Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030”. Regeringen. https://www.regeringen.se/contentassets/fe3e296228fb474f803a986ae3842b4c/sveriges-digitaliseringsstrategi-20252030.pdf.
Rådet för främjande av kommunala analyser. 2025. ”Kolada – Jämför och analysera nyckeltal i kommuner och regioner”. https://www.kolada.se/.